onsdag 4 januari 2017

Kommer det att bli verkstad av Landsbygdskommitténs förslag?

























Idag överlämnades Landsbygdskommitténs slutbetänkande till statsrådet Sven-Erik Bucht. Bakom förslaget står, frånsett en reservation i en enstaka fråga, en enig kommitté med representanter från samtliga riksdagspartier. Frågan är hur enig politiken kommer att vara om och när riksdagen kommer att rösta för eller emot en kommande proposition?

Betänkandet innehåller 75 olika förslag som syftar till en sammanhållen politik för en långsiktig utveckling i Sveriges landsbygder. Flera förslag är helt klart intressanta, medan andra - i mitt tycke - är mer tveksamma. 

Flera av förslagen har presenterats tidigare i olika utredningar eller dragits i långbänk i riksdagen. Frågan om strandskyddets och riksintressenas hindrande effekt för landsbygdens utveckling har diskuterats i många år utan att rikspolitikerna har kunnat komma överens.

Förslag om väl fungerande digital kommunikation, bredband till alla och fungerande transportsystem är ganska självklara. Lika självklart blir det dock inte när det kommer till att besluta om finansieringen.

I betänkandet pekas 23 kommuner i norra Sverige ut, vilka föreslås få dela på ett årligt extra stöd om 500 miljoner kronor. Pengarna föreslås gå till en nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter samt avskrivning av studieskulder, men kommittén föreslår en vidare utredning av hur detta ska gå till. Vilket innebär en ännu längre fördröjning innan ett eventuellt förslag.

En annan rekommendation, dvs inte ens ett förslag, är att under en 5-7-årsperiod utlokalisera 10.000 statliga jobb till de lokala arbetsmarknadsregioner som är i behov av statliga jobb. Utlokalisering av statliga myndigheter har prövats tidigare med skiftande resultat och frågan är hur detta skulle lösa den statliga närvaron i en ny serviceorganisation. Förslag om bättre polisnärvaro i hela landet är egentligen också en självklarhet, liksom en säker tillgång till post- och betaltjänster.

Efter att snabbt ha ögnat igenom betänkandet konstaterar jag att det finns en hel del intressanta förslag. Problemet är bara att många av dessa har varit på tapeten tidigare utan att partierna i riksdagen har kommit överens om hur dessa förslag ska genomföras eller hur de ska finansieras. Några konkreta förslag i det avseendet kan jag inte heller utläsa av betänkandet. Andra förslag ska utredas vidare innan de kan bli verklighet, vilket innebär att det kommer att dröja innan de ens kommer att bli konkreta förslag på riksdagens bord.

Som luttrad kommunpolitiker drar jag slutsatsen att situationen kommer att fortsätta vara densamma; det gäller helt enkelt att fortsätta att ligga i och arbeta av egen kraft för att utveckla en landsbygdskommun som Markaryds kommun. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar