söndag 17 januari 2016

Vilken vecka!














Vad är det egentligen som pågår i Sverige? I början av veckan kunde vi ta del av uppgifter om att sexuella övergrepp på flickor i samband med festivaler skulle ha mörklagts av polis och media för att dölja gärningsmännens ursprung. Sedan visade det sig att en rad anmälningar kommit in om liknande övergrepp i samband med nyårsfirande i olika delar av landet. Liknande uppgifter om sexuellt ofredande av flickor i vår region framkom i ett par reportage i tidningen Smålänningen i slutet av veckan.

Så kom Aftonbladets avslöjanden om det skandalösa agerandet inom Kommunal. Kassören i förbundet blev ett bondeoffer, så att Kommunals ordförande och förbundsstyrelse kunde be om ursäkt och ge sken av att man inte visste något om vad som pågått.

I fredags visade det sig att utrikesministern var inblandad genom att hon fått hyra en lägenhet av Kommunal. Margot Wallström bedyrade att hon blivit förd bakom ljuset och att Kommunals ordförande hade ljugit för henne. Samma utrikesminister blev under veckan för övrigt persona non grata och förbjuden att göra officiella besök i Israel till följd av sina, minst sagt, odiplomatiska uttalanden.

Hur kommer det sig att ledande politiker och fackföreningsledare ständigt hamnar i sådana här situationer? Har man inte dragit några erfarenheter av tidigare misstag och mediadrev? Finns det ingen moral kvar som gör att man ens försöker efterleva de fina etiska principer man själv varit med att besluta om?

Det är inte svårt att inse varför människor i vårt land uttrycker ett allt större förakt för politiker eller fackliga företrädare. ”Att ha ett förtroendeuppdrag är det finaste man kan ha”, sa Stefan Löfven i kvällens Agenda. I valrörelsen påpekade samme Löfven gång på gång hur något håller på att gå sönder i Sverige. Han fick rätt; något har inte bara gått sönder – något har fullständigt raserats. Detta ”något” kallas ”förtroende”!

tisdag 12 januari 2016

Årets första kommunstyrelse














Idag var det dags för årets första sammanträde med kommunstyrelsen och, som vanligt i januari, var det inte så många beslutsärenden. Sedan flera år tillbaka brukar vi publicera ett snabb-protokoll på kommunens webbsida, vilket jag som ordförande ansvarar för. Tänkte att jag även kan lägga ut detta populärprotokoll på bloggen så att den som är intresserad kan ta del av de beslut som fattats. Så håll till godo!


Populärprotokoll från kommunstyrelsen 2016-01-12

Kommunstyrelsen beslutade bl a följande vid sitt sammanträde den 12 januari:

1.    
Att föreslå kommunfullmäktige besluta förlänga avtalet med Radio Markaryd om att sända kommunfullmäktiges sammanträden över webben att gälla t o m 2018-12-31.

2.    
Att föreslå kommunfullmäktige besluta, att med hänvisning till yttrande från kommunstyrelsens ordförande, anse en motion från Ulf Engqvist (S) angående ”Ungdomars framtid i Markaryd” för besvarad.

Av svaret från kommunstyrelsens ordförande framgår följande:

a) Kommunstyrelseförvaltningen får i uppdrag att göra en gedigen genomgång av och sammanställa de fakta som går att ta fram vad gäller den aktuella situationen i Markaryds kommun. Det finns många statistiska uppgifter att sammanställa, vilka kan ligga till grund för en analys för ett fortsatt arbete. Även om fokus bör ligga på de lokala förutsättningarna bör underlaget också beakta nationella och regionala trender.

b) Denna kunskapssammanställning bör redovisas på lämpligt sätt för såväl politiken som tjänstemannaorganisationen och utgöra en grund för hur det fortsatta arbetet bör bedrivas.

c) I ett kortare perspektiv bör kunskapsunderlaget kunna bidra i styrelsens och nämndernas pågående arbete liksom i det utvecklingsarbete som sker inom den centrala ledningsgruppen.

d) I ett längre perspektiv bör frågan hanteras strategiskt. Hur detta ska organiseras liksom hur formerna för detta strategiska arbete ska bedrivas bör bli föremål för beslut längre fram under processen. När man kommit så långt kan det också vara lämpligt att fundera på en målsättning för det fortsatta arbetet liksom behovet av att avsätta resurser och tid för detsamma.

3.    
Att överlämna Årsredovisning 2014 för Stiftelsen Markaryds Folkhögskola till kommunfullmäktige för kännedom.

4.    
Att överlämna en slutredovisning av projektet Pågatåg Nordost till kommunfullmäktige för godkännande.

5.    
Att anslå 80 000 kr ur kommunstyrelsens anslag till förfogande för att täcka hyreskostnader under år 2016 för ett integrationsprojekt gemensamt med Arbetsförmedlingen.

6.    
Att avge yttrande över betänkandet ”Energiskatt på el”.

7.    
Att inte ha något att erinra mot länsstyrelsens förslag till nya länstal och kommuntal avseende flyktingmottagning under år 2016.

8.    
Att notera information om den aktuella flyktingmottagningen i Markaryds kommun samt kommunens medverkan i Entreprenörsregionen.

Vid kommunstyrelsens sammanträde deltar socialchefen och redogör för den aktuella situationen vad gäller flyktingmottagandet inom kommunen. Ifråga om ensamkommande barn finns f n 37 inskrivna för utredning samt 9 med permanent uppehållstillstånd. Solhäll togs i drift veckan innan jul, men boendet på Fyrklövern är fortfarande i drift eftersom det är osäkert hur den fortsatta tillströmningen kommer att utveckla sig. Inflödet har minskat väsentligt den senaste månaden, sannolikt till följd av de nationella åtgärder som vidtagits samt vädersituationen.

På evakueringsboendet i f d Hagaskolan finns f n 55 personer placerade. Rutinerna börjar ”sätta sig”. Fyra personer har flyttats från boendet av Migrationsverket. Nuvarande avtal om evakueringsboende gäller till och med 2016-04-30. Engagemanget från civilsamhället har varit bra.

Sammanlagt under 2015 kom det 210 nyanlända till kommunen genom egen bosättning. 15 personer anvisades utifrån gällande avtal med Migrationsverket. 


Bengt Germundsson
Kommunstyrelsens ordförande

måndag 11 januari 2016

En vanlig dag - men ändå inte


















Första "riktiga" arbetsdagen efter jul- och nyårshelgen blev, som i regel alla måndagar, ganska lång. Redan på morgonen nåddes vi av budet att en av rockvärldens ikoner, David Bowie, gått ur tiden. Så sent som i fredags, på hans 69:e födelsedag, släpptes det album (Blackstar) som kom att bli hans sista. Två dagar senare finns han inte mer. Kan inte påstå att jag gillade all musik som han gjorde, med det finns ett ganska stort antal låtar som "satt sig" hos mig. R.I.P.

* * *

I slutet av förra året annonserade vi ut tjänsten som utbildningschef, eftersom den nuvarande har valt att gå i pension till sommaren. Hela 30 ansökningar har kommit in, många riktigt kvalificerade. Av dessa har fem valts ut för intervjuer och dessa hålls under den här veckan. Idag hade vi två av kandidaterna på besök och det var intressanta möten. Vanligtvis är vi politiker inte med i rekryteringarna, förutom då det gäller förvaltningscheferna.

* * *

För övrigt handlade det mycket om uppföljning och planeringsdiskussioner den här första dagen. Det brukar bli så i samband med semestrar och ledigheter. När alla är på plats igen skruvas tempot upp ganska snabbt och de luckor som finns i agendan fylls ut.

* * *

Kvällen ägnades år gruppmöte med Kristdemokraternas partiavdelning. Åsasalen i Kommunhuset var fullsatt och diskussionerna var, som vanligt, livliga, kreativa och konstruktiva. Personalchefen i Markaryds kommun var särskilt inbjuden för att presentera personalenheten och diskutera personalpolitiska frågor, vilket var av stort intresse för våra förtroendevalda. Det är en förmån att få ha en så engagerad och kompetent grupp som stöd och som man kan bolla alla tankar och problem med. Jag är verkligen tacksam för det! 

söndag 10 januari 2016

Markaryd - landets tredje minst skuldsatta kommun

















SR Kronoberg basunerade igår ut budskapet om att kommunerna, bl a i Kronoberg, "är satta i rekordhög skuld". Växjö och Lessebo kommuner lyftes fram som dåliga exempel som två av de allra mest skuldsatta kommunerna i hela landet. Av reportaget framgick dock inte att det också finns kommuner i länet som avviker från denna generaliserande bild, till exempel Markaryds kommun.

En jämförelse av kommunernas lånefinansieringsgrad i det senaste bokslutet visar, enligt Dagens Samhälle, att Markaryds kommun hamnar på en delad tredjeplats i landet, tillsammans med Höganäs kommun. Det finns således 286 kommuner som har en högre skuldsättningsgrad än Markaryd.

Lånefinansieringsgraden i Markaryds kommun var i det senaste bokslutet 11 %, vilket kan jämföras med Lessebos 85 %. Siffran visar hur stor del av verksamheten och investeringarna som finansieras med lånade pengar. 

Under de senaste fyra åren har investeringsvolymen varit mycket hög i Markaryd. Satsningar på gymnasieskolan, nya skolbyggnader på Höjdenområdet, en ny Hunehall och renovering av Strömsnässkolan är bara några av de stora investeringsprojekt som kommunen genomfört, och detta utan att behöva låna upp särskilt mycket pengar.

Sedan några år tillbaka är nästan hela pensionsskulden täckt genom reserverade medel, något som för de flesta kommuner och landsting utgör en tickande bomb.

Det här är inget man uppnår på kort sikt, utan det är resultatet av en långsiktig politik som inte tillåter någon överbudspolitik för att nå kortsiktiga poäng. Det gäller, helt enkelt, att inte dra på sig mer kostnader än vad ekonomin tillåter. En nog så svår uppgift när det ständigt ropas efter mer resurser till både det ena och det andra.

Samtidigt med att försöka bedriva en sund ekonomisk politik har jag och Kristdemokraterna konsekvent försökt att utveckla våra verksamheter och satsa på kvalitet. I olika kvalitetsjämförelser, medborgar- och näringslivsundersökningar, öppna jämförelser och "Kommunens kvalitet i korthet" visar många av våra verksamheter goda resultat vid en jämförelse med andra kommuner.

En klok politik som jag har för avsikt att fortsätta försöka bedriva även under det kommande året!

lördag 9 januari 2016

Second Hand




















Började årets första "vanliga" helg med volontärarbete större delen av dagen i Lagadalskyrkans Second Hand-butik i Strömsnäsbruk tillsammans med dryga tiotalet andra frivilligarbetare. Det kom lika många besökare som vanligt, trots ett intensivt snöande, för att shoppa och träffas över en kopp kaffe i caféet. Många passade på att smaka på årets första semla. Caféet har blivit en riktig träffpunkt på lördagarna.

Det är fantastiskt att så många ideellt arbetande medarbetare ställer upp i det här arbetet. Utan det engagemanget hade det aldrig gått att driva verksamheten. Ansvaret alternerar mellan fyra grupper om ca 15 personer som troget ställer upp, många gör det vecka efter vecka. Lika fantastiskt är det att så många lämnar in saker och prylar, som sedan kan omsättas och bli till stöd för organisationer och enskilda människor. Hela nettot går till sociala och humanitära ändamål och kommer behövande till del både i Markaryds kommun, i vårt land och över hela världen..

Konceptet med Second hand är ju ganska lysande. I stället för att kasta bort det man inte behöver, kan det bli till nytta för någon annan som behöver det du inte längre vill ha. Det är bra för miljön, det är bra för plånboken och det blir till glädje för behövande genom överskottet från försäljningen.

Därför är det på sin plats att rikta ett stort tack till alla er som arbetar som volontärer, till er skänker prylar, till er som handlar eller bara besöker caféet för en fika. Det är ert engagemang och stöd som håller vår verksamhet igång i Strömsnäsbruk! Tack!

fredag 8 januari 2016

Markaryd presidiekommun i Entreprenörsregionen













Entreprenörsregionen är en nätverksorganisation som bildades 1999 och består av elva* kommuner i fyra län. De elva kommunerna har starka traditioner som har sin grund i en kreativ industribygd med framgångsrika företag och aktiva entreprenörer. Bakgrunden till att nätverket bildades var att kommunerna insåg att samarbete och samverkan ger ett mervärde för såväl den egna utvecklingen som utvecklingen generellt inom regionen. Under de år som nätverket funnits har samverkan bedrivits inom olika områden, men alltid utgått från främjandet av entreprenörskap och företagande.

Entreprenörsregionen är en stor funktionell region med totalt 280 000 invånare, 11 500 aktiebolag och ca 137 000 arbetstillfällen. Det är inte av en slump som vi brukar kalla oss för "Sveriges jobbigaste region".

Entreprenörsregionen har flera starka branscher, men den bransch som sticker ut mest positivt är tillverkningsindustrin. Den verksamhet som minskat nationellt har faktiskt ökat i volym inom Entreprenörsregionen, vilket visar att det går att bedriva tillverkning också i Sverige.

Inför mandatperioden 2015-2018 tog medlemskommunerna fram en verksamhetsplan och valde ut tre fokusområden som Entreprenörsregionen särskilt ska arbeta med; "Arbetsmarknad och näringsliv", "Infrastruktur och transporter" samt "Kommunicera och marknadsföra".

Ordförandeskapet alternerar mellan de olika kommunerna och under de kommande året kommer Markaryd än en gång att ingå i presidiet tillsammans med Gislaved och Hylte. Det innebär för min del att jag har förtroendet att vara 2:e vice ordförande i Entreprenörsregionen under 2016.

Att samverka med likartade kommuner på det här sättet tycker jag har varit mycket positivt. Jag har i mitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande varit med i nätverket sedan 2003 och under de här åren har vi kunnat agera tillsammans i frågor där vi har ett gemensamt intresse samt hämtat inspiration och kunskap hos varandra. Eftersom vi kommer från fyra olika regioner har vi kunnat bidra och berika medlemskommunerna utifrån olika utgångspunkter. 

Det som ligger närmast i tid är en gemensam träff om en månad med Trafikverket Region Syd för att diskutera vår gemensamma infrastruktur där Markarydsbanan är ett av de fem prioriterade stråk som vi inom nätverket har pekat ut.

Läs mer om Entreprenörsregionen här.

* De elva kommunerna i Entreprenörsregionen är Markaryd, Ljungby, Älmhult, Halmstad, Laholm, Hylte, Värnamo, Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Tranemo.

torsdag 7 januari 2016

Filminspelning för SKL




















Den 20 april 2006, alltså för snart tio år sedan, var jag och fyra andra kommunstyrelseordförande inbjudna av SKL (Sveriges Kommuner och landsting) till en uppstart av ett projekt under arbetsnamnet "Kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning". Varför jag fick möjlighet att vara med berodde kanske på mitt och kommunens engagemang i ett tidigare projekt som handlade om att införa tjänstegarantier i den kommunala verksamheten, något som vi också genomfört i Markaryds kommun.

Syftet med projektet var att göra kommunens verksamhet mer transparent ut mot sina medborgare. Bokslut och verksamhetsberättelser har framförallt syftet att ge information in till organisationen och förtroendevalda och är sällan ett dokument som lämpar sig som information till medborgarna. I det här projektet var tanken att utveckla ett enkelt och kortfattat dokument som innehåller resultat och kommunala värden som är viktiga för medborgarna och som kan stödja de förtroendevaldas kontakt med medborgarna.  Tanken var att resultaten i dokumentet dels skulle bestå av befintlig statistik från nationella databaser, men även resultat som kommunen själva på ett enkelt sätt tar fram. Allt ur ett medborgarperspektiv.

Vårt arbete ledde fram till det som idag har namnet "Kommunens kvalitet i korthet". Första året (2007) deltog 43 kommuner, en skara som sedan ständigt utökats. Förra året deltog hela 236 av landets 290 kommuner i arbetet. Fantastiskt kul att få ha varit med att utveckla ett projekt som nu nästan omfattar landets alla kommuner!




















De områden som ingår i "Kommunens kvalitet i korthet" är kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, medborgarnas delaktighet och kommunens information, kommunens effektivitet och hur kommunen uppfattas som samhällsbyggare. Totalt används ca 40 olika mått för att mäta och beskriva kommunens prestationer inom dessa olika områden. Resultaten för Markaryds kommun finns redovisade på kommunens hemsida och du kan ladda ner dem här.

I år är det alltså tio år sedan projektet startade upp och som jag fick vara delaktig i utvecklingen av och det var därför som projektledaren Christine Feuk och en filmfotograf var i Markaryd idag för att intervjua mig. Resultatet kommer att visas den 19 januari då 2015 års resultat presenteras. Den 17 februari släpper vi resultaten för Kronoberg vid en särskild träff i Alvesta.







onsdag 6 januari 2016

Så kom vintern....




















Så kom då vintern till slut med kyla, lite pudersnö och sol. Trettondedagen blev en härlig vinterdag som inbjöd till en skön långpromenad som avslutning på den här jul- och nyårsledigheten. Ungefär en mil blev det med efterföljande fika i värmen från braskaminen.

Passade på att ta några bilder, varav några kan beskådas här. När man promenerar hinner man upptäcka en del, till exempel det något okonventionella jakttornet. Eller var det en igenväxt tennisbana?









tisdag 5 januari 2016

Miljöarbetet i fokus under 2016


















Ett av kommunfullmäktiges mål har under flera år handlat om miljön, vilket kan tyckas ganska självklart. Även om resultatet av detta arbete redovisas varje år i delårsbokslut och bokslut har det inte uppmärksammats så mycket som det förtjänar. 

Markaryds kommun har under flera år gjort stora investeringar i energieffektiviseringar i de kommunala fastigheterna. Detta arbete har inneburit att i princip all uppvärmning sedan några år tillbaka är fossilbränslefri. Vidare har de renoveringar och ombyggnationer som gjorts inneburit lägre energiförbrukning. Genom modern teknik och energistyrning kan man nu styra och reglera energibehovet efter de förutsättningar som för tillfället råder. 

Till följd av dessa satsningar har värmeförbrukningen under de senaste fem åren minskat med 11,5 %. Under samma period har elförbrukningen minskat med 12,7 %. Minskningen kan direkt omsättas i ekonomiska termer eftersom kostnaderna för el och värme minskat märkbart. Detta energieffektiviseringsarbete kommer naturligtvis att fortsätta även under 2016. 

Andelen inköpta ekologiska livsmedel till kommunens förskolor och skolor fortsätter att öka och var i början av förra året i snitt 30 %. Andelen varierar något mellan enheterna från KCM (gymnasieskolan) med 19,6 % till Strömsnässkolan med hela 40,1 % ekologiska livsmedel.

Under 2014 minskade antalet körda mil i tjänsten med över 7 200 mil. Samma år fick en stor del av kommunens personal utbildning i eco-driving. Därefter utrustades alla tjänstebilarna med elektroniska körjournaler, så det ska bli spännande att se om utbildningsinsatsen haft någon effekt. När det gäller busstrafik till och från Markaryd sker den till 90 % med biodiesel.

Goda vanor grundläggs tidigt och därför bör miljötänkandet börja tidigt. Alla förskolor och två av våra fyra grundskolor är idag miljöcertifierade enligt Grön Flagg. Grön Flagg är en certifiering och ett pedagogiskt verktyg som ger ett aktivt och långsiktigt arbete för hållbar utveckling i skola och förskola.

Under 2016 ska även kommunens "Klimatstrategi- och energiplan" revideras. Tanken är att planen ska få en bättre miljöprofil genom att tidsatta och ekonomiskt beräknade miljöinsatser ska preciseras i form av konkreta mål. Dessa kan till exempel handla om effektivare bilanvändning, installation av fler solceller, laddstolpar för el-bilar vid strategiska målpunkter, energiintelligens mm. Detta arbete kommer att samordnas med de åtgärder som kan bli möjliga i det fall det EU-finansierade LIFEprojektet, som länets kommuner gemensamt ställt sig bakom, blir en verklighet. 

Kommunens framtida hantering av hushållsavfallet ska också utredas. Ambitionen är att kunna få en bättre hushållsnära källsortering i flera fraktioner än vad vi har idag, då mycket hushållsavfall förbränns helt i onödan. Sedan en tid tillbaka utreder vi, tillsammans med Halmstad och Laholm, vad effekten skulle bli av en optisk sortering, dvs då man sorterar ut matavfallet för biogasproduktion. I dagsläget är dock inget klart, utan utredningen fortsätter.

Alliansen i Markaryd (Kristdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet) kommer under 2016 att sätta miljöarbetet ytterligare i fokus. Som ett resultat av denna satsning har tekniske chefen redan i slutet av 2015 bildat en särskild miljöarbetsgrupp inom den tekniska förvaltningen som kommer att arbeta nära politiken i planberedningen, som handlägger och bereder de tekniska frågorna. Det kommer säkert att ge resultat!

måndag 4 januari 2016

Markaryd i topp i SCB:s medborgarundersökning




















Varje vår och höst erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner att delta i SCB:s medborgarundersökning. Markaryds kommun har deltagit ett flertal gånger sedan ca tio år tillbaka. Under 2015 deltog 138 kommuner och sedan starten 2005 har hela 263 av landets 290 kommuner deltagit.

Enkäten består av tre olika delar med varsitt helhetsbetyg:
1) Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på,
2) Nöjd-Medborgar-Index (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter och
3) Nöjd-Inflytande-Index (NII), med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter samt förtroende för politiker och tjänstemän.

I vilka avseenden skiljer sig då Markaryds kommun från övriga deltagande kommuner i årets undersökning? Vad gäller NRI (Nöjd-Region-Index) är skillnaderna små. Den enda faktorn där Markaryd avviker är "Trygghet", där betygsindexet är lägre än snittet för övriga kommuner. Ett ganska väntat resultat som är samstämmigt med resultatet från polisens senaste trygghetsundersökning.

Nöjd-Medborgar-Index (NMI) är däremot högre för Markaryd än för övriga kommuner. Betygsindex för de flesta verksamheterna är klart högre än för övriga kommuner, vilket är glädjande. Det visar att medborgarna i kommunen har ett ganska stort förtroende för våra kommunala verksamheter.

Det mest anmärkningsvärda resultatet uppnår Markaryds kommun när vi kommer till NII, Nöjd-Inflytande-Index. Här ligger betygen väsentligt högre än snittet för övriga kommuner och Markaryd hamnar i topp i alla delarna. 

Då det gäller faktorerna "Kontakt" och "Förtroende" får Markaryds politiker och tjänstemän högst betyg i hela landet. Vad gäller faktorn "Information" är Markaryd tvåa i landet. Även vad gäller helhetsbetyget för möjligheterna till påverkan och förtroende hamnar Markaryds kommun på en mycket hedrande andraplats bland landets kommuner.

Jag har under mina år som kommunstyrelsens ordförande försökt arbeta för dialog, delaktighet och öppenhet. Därför är det fantastiskt roligt att få detta kvitto från kommunens medborgare. Att det dessutom är ett resultat som förbättrats över tid gör inte saken sämre. Resultaten för 2015 är till exempel bättre än både 2011 och 2013. Självklart inspirerar det till ett fortsatt arbete, för det går inte att slå sig till ro och vara nöjd.

Hela resultatet kan den intresserade ta del av på Markaryds kommuns hemsida.







söndag 3 januari 2016

Ny tillgänglighetsplan i Markaryds kommun

























En ny tillgänglighetsplan - "Full delaktighet för alla" - antogs av kommunfullmäktige vid det sista sammanträdet före jul. Planen, som gäller från årsskiftet och fyra år framåt, har arbetats fram av de olika handikapporganisationerna i Rådet för funktionshinderfrågor där jag är ordförande. Den har sedan varit ute på remiss till nämnder, styrelse, politiska partier och berörda organisationer.

Målen är tydliga, väl avvägda och genom upplägget med åtgärder uppföljningsbart. Många av målen ingår, eller borde ingå, som en naturligt del i de uppdrag som respektive nämnd och styrelse ansvarar för inom sin budgetram. Utöver detta har kommunfullmäktige, på kristdemokratiskt initiativ, sedan många år tillbaka årligen avsatt resurser för tillgänglighetsskapande åtgärder.

Syftet med ”Full delaktighet för alla 2016-2019” är att vara ett styrdokument som kommunstyrelsen och nämnderna ska använda sig av för att integrera de föreslagna åtgärderna i samtliga styrdokument. Ambitionen är att på sikt göra Markaryds kommun till en ännu mer tillgänglig kommun för kommuninvånare och besökare med funktionsnedsättningar. 

Insatser och anpassningar, som underlättar för personer med funktionsnedsättning, är till nytta för alla kommuninvånare. Att förbättra tillgängligheten i Markaryds kommun kommer att vara positivt för alla kommuninvånare. Arbetet med förbättrad tillgänglighet kan på sikt även bidra till Markaryds utveckling som en kommun att verka i, en kommun för alla. 

lördag 2 januari 2016

Raka spåret - ett logiskt val















Debattartikel i Smålänningen 2015-12-31

På Sverigeförhandlingens hemsida kan man läsa: 

”Att Sverige ska bygga höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö börjar bli känt för många. Det är Sverigeförhandlingens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av projektet och att ta fram förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt hitta lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna. En annan viktig del i förhandlingsuppdraget är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder; Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder.”

Den 1 februari är kommuner och regioner längs höghastighetsjärnvägen inbjudna till ett förhandlingsseminarium i Stockholm där Sverigeförhandlingen informerar om förhandlingarna. Man kommer också att berätta vilken sträcka genom Småland som man börjar förhandla om.

”Raka spåret” är ett samarbete mellan fem kommuner i Småland; Jönköping, Vaggeryd, Värnamo, Ljungby och Markaryd, som har till syfte att lyfta fram fördelarna med en dragning av den nya stambanan mellan Jönköping och Malmö i ett läge som ger den kortaste restiden mellan nämnda städer. När vi nu studerar de underlag som kommit in till Sverigeförhandlingen, så framgår det att den största nyttan kommer längs ”Raka spårets” sträckning. 

För det första handlar det om restider. Sträckningen i västra Småland är kortare och därmed snabbare. Ett absolut mål är en maximal restid på sträckan Stockholm – Malmö på 2 timmar och 30 minuter. En sträckning från Jönköping via Vaggeryd/Värnamo/Ljungby/Markaryd till Hässleholm möter upp mot det kravet.

För det andra handlar det om kostnader. Den östliga sträckningen genom Småland innebär ungefär 25 km längre bansträckning jämfört med Raka spåret-alternativet. Lägger man dessutom till kravet på en östlig förbindelse förbi Jönköping så tillkommer ytterligare järnvägsutbyggnad på cirka 20 km. Efter den senaste revideringen av kostnaden för höghastighetsbanan så är anläggningskostnaden per kilometer bedömd till cirka 350 Mkr. Det innebär att det östliga alternativet genom Småland är ungefär 9 Mdr kr dyrare än Raka spåret. Lägger man därtill kravet på en östlig förbindelse förbi Jönköping så ökar kostnadsskillnaden till omkring 16 Mdr kr.

För det tredje handlar det om bostäder. De fem kommunerna redovisar tillsammans planer på drygt 6 000 bostäder som en direkt konsekvens av höghastighetsbanan. Det visar att man uppnår en samlad större nytta med en dragning i västra Småland.

För Småland som helhet torde dessutom den totala nyttan vara större med en upprustad stambana i öster i närtid och en ny höghastighetsjärnväg i väster därefter.

Summa summarum – en dragning av en ny höghastighetsjärnväg i västra Småland betyder kortare restider, billigare investering och fler bostäder. Så uppfyller vi kraven som staten i form av Sverigeförhandlingen ställt upp för att genomföra projektet med höghastighetsjärnväg i Sverige!


Magnus Gunnarsson                                    Bengt Germundsson
Kommunstyrelsens ordförande                      Kommunstyrelsens ordförande
Ljungby kommun                                         Markaryds kommun 

fredag 1 januari 2016

Nyårsreflektioner




















Vid varje årsslut görs det många tillbakablickar på året som gått och här följer några personliga reflektioner. Det blir naturligtvis bara ett axplock av allt som jag varit med om, men det här är några reflektioner jag delar med mig av. 

Som vanligt har det varit ett intensivt år med mestadels glädjeämnen. Den positiva utvecklingen för kommunen har fortsatt. Goda insatser från vår personal gör att vi har en hög kvalitet inom våra kommunala kärnverksamheter. Vi får höga betyg i ”Öppna jämförelser” inom såväl äldreomsorgen som skolan. Resultaten förbättras inom skolan och nöjdheten hos brukarna inom hemtjänst och särskilt boende är mycket hög.

Medborgarna ger också de kommunala verksamheterna ett högt betyg. I SCB:s medborgarundersökning, som mäter bl a attraktivitet, kvalitet och medborgarinflytande, ligger Markaryds kommun i den absoluta toppen i landet vad gäller förtroende, möjlighet till kontakt samt inflytande.

Kommunen har en god ekonomi. Vi ligger på tredje plats i Sverige vad gäller kommunerna med minst skuldsättningsgrad och vi har en god kostnadskontroll där alla nämnder och styrelser klarar sin verksamhet med den budget man har fått sig tilldelad.




















Det är otroligt hedrande att vi under 2015 av företagarna i Svenskt Näringslivs undersökning blev utsedda till den kommun som har det bästa företagsklimatet i landet. Glädjande nog satsar nu flera företag på att bygga ut sina verksamheter; Göinge Bil, Lindvalls, Konecranes och Mekonomen är några exempel. Cellterm färdigställde sin anläggning i Misterhult under året och strax före jul fick Solör bygglov för sin fjärrvärmeanläggning i Luhrpasset.




















Två riktiga storsatsningar i kommunen har påbörjats. Golfresorten i Traryd, som så många har tvivlat på, har kommit igång och startat ett intensivt markarbete under hösten och genom ett samarbete med Telia/Skanova har planeringen för bredband i kommunens fyra tätorter kommit så långt att man i januari 2016 kommer att påbörja arbetet med att gräva ner fiber.
















Det är roligt att så många vill vara med och bidra till den här positiva utvecklingen. Vi har ett gott samarbete med såväl den ideella sektorn, föreningslivet och näringslivet där många engagerar sig för att göra kommunen attraktiv. Ett exempel är kraftsamlingen i slutet av september då vi med lite ”kändishjälp” lyckades med att bli den mest generösa kommunen i hela Sverige. Det visar vilken kraft och vilket engagemang som finns i kommunen då vi alla hjälps åt.


















Vår historiskt stora satsning på att göra skollokalerna ändamålsenliga har fortsatt. Den nya Hunehallen blev klar under sommaren och den omfattande renoveringen av Strömsnässkolan fortsätter. Detta är viktigt inte minst med tanke på att skolan är en av kommunens största arbetsplatser.
















Arbetet med kommunikationer har varit intensivt. Vi fortsätter att med kraft driva frågan om pågatåg även mellan Markaryd och Halmstad och det tycks som om vi kommer allt närmare ett förverkligande av detta. På längre sikt har vi engagerat oss i ”Raka Spåret”, den västliga dragningen av en framtida höghastighetsbana.

Det går naturligtvis inte att gå förbi den flyktingkris som vi upplevt, framför allt under hösten, vilket också påverkat Markaryds kommun. Situationen har varit mest påtaglig inom verksamheter som socialtjänst, skola och förskola samt SFI. Det statliga uppdrag som kommunerna ålagts att utföra har inte gått obemärkt förbi, men vår personal har löst situationen på ett utomordentligt sätt.

Den stora utmaningen framöver kommer att bli integrationen. Här har jag drivit kravet på en mer flexibel lösning i stället för den uppdelning vi har idag, där staten inte förmår att fullgöra sina åtaganden. Det kommer att krävas om vi ska lyckas integrera alla de människor som fått och kommer att få asyl i Sverige.

Inflyttningen har ökat kraftigt under året och närmar sig 9.800 personer. Detta har inneburit att vi behöver fler bostäder, något som vi arbetat intensivt med det senaste halvåret. Arbetet med att skapa trygghetsbostäder för äldre i både Markaryd och Strömsnäsbruk har också påbörjats, i vilket pensionärsföreningarna varit en positiv kraft. En utmaning framöver är att utveckla kvarteret med Hagaskolan på bästa sätt.



















Under året har jag även fått vara med om en del intressanta saker på det nationella planet. Under ett par års tid har jag varit ensamutredare för regeringen och utrett 2008 års tandvårdsreform, en utredning som nu är ute på remiss. I december avslutades även en annan statlig utredning, Strandskyddsdelegationen, som jag var ledamot i. Dessutom fick jag vara med och besluta om att avveckla decemberöverenskommelsen, vilket blev konsekvensen av beslutet på Kristdemokraternas riksting.

Det negativa brukar jag försöka lämna bakom mig. Det som hänt är historia och man ska inte titta för mycket i backspegeln när det är full fart framåt som gäller. Tyvärr har dock den nya regeringen beslutat att avveckla möjligheten för kommuner att ge vårdnadsbidrag till föräldrar som vill förlänga tiden tillsammans med sina små barn. Den här reformen har varit mycket populär i Markaryds kommun, men det sätter regeringen stopp för från och med februari 2016.

Med det goda samarbetsklimat vi har lokalt i kommunen mellan olika aktörer och sektorer, ser jag framtiden an med tillförsikt. Jag är övertygad om att 2016 kommer att bli ett minst lika intensivt år och jag är lika övertygad om att Markaryds kommun kommer att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt.