tisdag 25 september 2012

Okunnigt påhopp om utjämningssystemet




















Regeringen förväntas lägga en proposition om justeringar i det kommunala utjämningssystemet inom kort. Förslagen kommer från en statlig utredning. Svenskt Näringsliv gör vad man kan för att stoppa förslagen. Häpnadsväckande okunnigt skriver Bengt Germundsson och Björn Sundström, Utjämningskommittén.08 i en debattartikel i Dagens Industri.

I en debattartikel i Di den 18 september underkänner Stefan Fölster och Anders Morin Utjämningskommitténs förslag med hänvisning till internationell forskning och uppmanar regeringen att bortse från den enhälliga kommitténs slutsatser.

Att hänvisa till forskning som handlar om helt andra saker än kommunal finansiering av skola, vård och omsorg är okunnigt. I Belgien och Kanada ligger det finansiella ansvaret för skola, vård och omsorg på staten, inte på kommunerna.

Ett utjämningssystem är nödvändigt om alla invånare ska erbjudas en likvärdig service. Kommunsektorns intäkter från skatter och avgifter räcker inte till för att finansiera det kommunala åtagandet. Det fattas 15 procent, ett belopp som staten skjuter till.

Vidare är en krona på skatten inte lika mycket värd eftersom inkomsten per invånare varierar mellan kommunerna. Dessutom varierar utgiftstrycket. Barn och unga liksom äldre över 80 år kostar betydligt mer än en 30 åring. Behovet av att utjämna för skillnader i skattekraft och kostnadstryck är uppenbart.

Endast 5 kommuner av 290 skulle klara sig på egen hand utan utjämning. Kännetecknande för dessa är attraktiva bostadsmiljöer där rika hushåll valt att bosätta sig, inte ekonomisk aktivitet. Enda undantaget är Solna.    

Tillväxt sker i arbetsmarknadsregioner. Vi jobbar i vissa kommuner och ”bor efter plånboken”. Det är mot den bakgrunden häpnadsväckande att Svenskt Näringslivs recept för ökad tillväxt är mer pengar till de kommuner där rika bor och mindre till dem där produktionen sker. Kanske inte så konstigt? Varje år utser Svenskt Näringsliv kommuner utan större ekonomisk aktivitet som de mest företagsvänliga. Man kan väl inte på allvar mena att det faktum att Sveriges rikaste invånare bor i Saltsjöbaden och Djursholm har med det lokala företagsklimatet att göra?

Utjämningskommittén lade ned ett omfattande arbete på frågor rörande alternativa metoder för inkomstutjämning och incitament för tillväxt. Men då vi fann att utfallet av olika tänkbara dusörer till dem som åstadkommer tillväxt inte skulle bli som förväntat utifrån rådande myter och föreställningar drog kommittén slutsatsen att incitamenten för ekonomisk tillväxt bör stärkas på annat sätt än inom ramen för inkomstutjämningen. Under de senaste 10 åren har utvecklingen av skattekraften per capita i Stockholms län varit näst sämst i landet. Vad gäller bruttoregionprodukten ligger stockholmsregionen långt efter malmfältskommunerna.

Tio stockholmskommuner betalar en avgift till inkomstutjämningen. Avgifterna från inkomststarka kommuner som Lidingö, Täby och Danderyd räcker inte ens till för att täcka bidragen till Botkyrka och tillväxtkommunen Södertälje. Kommunerna i Stockholms län erhåller knappt 1 700 kr/invånare från kommunerna ute i landet. I år, 2012, erhåller Stockholms stad 240 miljoner kronor från systemet.

Beträffande kostnadsutjämningen konstaterade kommittén att det föreligger uppenbara felaktigheter som måste korrigeras. Det gäller särskilt barnomsorgen. De inkomststarka kommunerna i Stockholms län får idag 60 procent mer resurser per barn än landsbygden givet samma behov. Inte speciellt rättvist!

En enhällig kommitté lade fram sina förslag i april 2011. Regeringens proposition låter vänta på sig. Ett enhälligt Finansutskott har uppmanat regeringen att återkomma med en proposition under hösten 2012. Det är uppenbart att det finns starka krafter som ifrågasätter om vi verkligen ska ha en likvärdig skola, vård och omsorg, något som politiken är överens om.

Bengt Germundsson, ordförande, Utjämningskommittén.08
Björn Sundström, huvudsekreterare, Utjämningskommittén.08

söndag 23 september 2012

E 4:an förbi Ljungby byggs om!


















I fredags hade jag förmånen att, tillsammans med civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD), få presentera det glädjande beskedet att E4:an mellan Kånna och Toftaholm förbi Ljungby, kommer att byggas om till en 2+2-väg. Dessa återstående 31 km, som idag är 2+1-väg, utgör den sista delen av E4:an mellan Malmö och Gävle som blir en 2+2-väg. Objektet finns inte med i nuvarande infrastrukturplan, varför osäkerheten har varit stor om och när ombyggnationen ska ske. Men nu kan vi ge besked!

Trafikverket kommer i den kommande åtgärdsplaneringen att ta fram underlag för kostnader och detaljer kring objektet. Uppskattningsvis kommer ombyggnaden att kosta c:a 1 miljard kronor med en byggstart tidigast 2015 under förutsättning att det inte blir överklaganden som försenar projektet.

Beskedet är välkommet. Efter att ha arbetat intensivt med E4:ans ombyggnad till motorväg förbi Markaryd och för Tvärledens förverkligande, har förbifart Ljungby varit ett prioriterat objekt på vägsidan från både kommunerna och regionen. Även om det här projektet primärt berör Ljungby, kommer det att positivt påverka Markaryds kommun. E4:an genom västra länsdelen har redan idag en mycket hög andel av tung trafik, vilket kan leda till störningar. Säkrare transporter av gods och produkter samt bättre pendlingsmöjligheter gynnar näringslivet och tillväxten också i Markaryds kommun.

Därför har det varit självklart för mig att också jobba och lobba för det här projektet. Det känns oerhört roligt att få ha varit en bidragande del till att ombyggnationen av E4:an till motorväg genom Markaryds kommun, Tvärleden, Pågatågstrafik till och från Markaryd och E4:ans utbyggnad förbi Ljungby blir genomförda.  

Från kommunernas och regionernas sida kan vi bara lovorda regeringens infrastruktursatsning i budgetpropositionen.

fredag 14 september 2012

Beslut om avtal för Pågatåg till Markaryd!




















Regionstyrelsen beslutade i onsdags att godkänna den ramöverenskommelse som reglerar den kommande trafiken med Pågatåg till Markaryd. Trafiken ska bl a tillgodose arbets- och studiependling. Det känns verkligen bra att ännu en bit läggs på plats i arbetet för att få tillbaka tågtrafiken till och från Markaryd.

Överenskommelsen gäller från december 2013 och tills vidare. Inledningsvis kommer tågen att trafikera sträckan Markaryd-Hässleholm med 10-12 dubbelturer/dag måndag till fredag och 6-10 dubbelturer/dag på lördagar och söndagar. Det innebär i princip tågavgångar varje timme under dagtid. Efterhand som efterfrågan ökar och ekonomin tillåter är målet att utöka trafiken till 16-18 dubbelturer under vardagar och något färre under helgerna.

Avtalet innebär också att arbetet nu intensifieras för att få en förlängning av trafiken till Halmstad och eventuellt Göteborg. Detta kan dock bli aktuellt först när tunneln genom Hallandsåsen är klar i slutet av 2015 och under förutsättning att ett mötesspår byggs mellan Markaryd och Halmstad.

Det är oerhört positivt att det åter blir tågtrafik till Markaryd. Detta var en av de första frågorna jag tog itu med när jag blev kommunalråd 2003. Sedan dess har det hållits ett otal möten med SJ, Banverket och på senare tid Trafikverket. Inledningsvis var intresset ganska svalt, men när Pågatågsprojektet drog igång och vi fick med oss näringslivet lyckades vi övertyga alla berörda ända upp till regeringen om det kloka i att satsa på lokaltågstrafiken i södra Småland och nordvästra Skåne.

Jag är övertygad om att det här kommer att bli mycket positivt för Markaryd. Det räcker med att se effekterna av en ökad kollektivtrafik i Skåne för att inse att det här kommer att vara lyckosamt. Med tågen minskar restiderna avsevärt vilket förbättrar möjligheterna till arbets- och studiependling och därmed ökar attraktiviteten för att bo och arbeta även i mindre kommuner nära ett större regioncentrum.

onsdag 12 september 2012

Ändringar krävs för E.ON:s vindkraftsprojekt i Alandsköp






































På kommunstyrelsens sammanträde igår var det på nytt dags att diskutera hur kommunen ställer sig till E.ON Vinds planer att etablera sju vindkraftverk med en totalhöjd om 200 meter i Alandsköp. Markaryds kommun är en av två kommuner i hela landet som kräver detaljplan för etablering av vindkraft. Detta för att säkra den demokratiska processen och låta alla som berörs komma till tals.

Jag presenterade det ganska omfattande yttrande som Kristdemokraterna tagit fram och som kommunstyrelsen i full enighet också beslutade att anta.

Kommunstyrelsen anger på ett antal punkter vilka förändringar som kommer att krävas i det fortsatta detaljplanearbetet, såsom begränsningar i höjd, betydligt större avstånd till närliggande bostäder, en utredning om konsekvenser för besöksnäringen samt att förutsättningarna ska regleras i bindande planbestämmelser för att tydliggöra och säkerställa vad som ska gälla för en eventuell etablering..

Innehållet i yttrandet kan sammanfattas i följande punkter:
 
  • Vindkraftverkens totalhöjd får inte överstiga 150 meter.
  • I det fortsatta planarbetet ska nya fotomontage uppvisas på verk med aktuell totalhöjd, dock högst 150 m, för att kommunen slutgiltigt ska kunna bedöma vilken visuell påverkan vindkraftverken kan komma att få.
  • Beräkning av ljud- och skuggutbredning ska ske för de turbiner som faktiskt kommer att användas i parken, placerade på den navhöjd som blir aktuell, dock för verk med en totalhöjd om högst 150 meter.
  • Vid placering av vindkraftverken måste större hänsyn tas till osäkerheten i beräkningsmodellen vad gäller ljudutbredningen (buller).
  • Vindkraftverken får flyttas inom en radie av högst 25 meter från den angivna koordinatpunkten.
  • Kommunstyrelsen godtar inte redovisad placering av vindkraftverk så nära de tre fastigheterna Haganäs Dotebygd 1:14, Skogshem Sånna 2:30 och Ekhult 2:45, bl a mot bakgrund dels av osäkerheten i beräkningsmodellen för ljudutbredning, dels med hänsyn till den ljudpåverkan som förekommer från redan befintliga verksamheter av industriell karaktär som återvinningsanläggningen och bergkrossen.
  • Eftersom uppförande av vindkraftverk genom miljöprövningen inte längre omfattas av krav på bygglov ska E.ON Vind i det fortsatta planarbetet i detalj redovisa under vilka förutsättningar och inom vilka ramar etableringen kommer att ske
  • Detta ska skrivas in i de bindande planbestämmelser som utgör en del av den detaljplan som slutligen ska fastställas av kommunfullmäktige och som därmed blir kommunens krav att säkerställas i ett eventuellt miljötillstånd.
  • Det åligger således varje exploatör att utföra och bekosta de utredningar och studier som krävs för att kunna bedöma om en etablering inom den föreslagna lokalisationen är lämplig.
  • Likaså åligger det exploatören att utföra och bekosta de utredningar och studier som kommunen efterfrågar.
  • De bestående konsekvenserna i form av anslutningsvägar, avverkning mm på kulturlandskapet väster om Sånna by ska redovisas.
  • En vindkraftspark med sju stycken 200 meter höga vindkraftverk innebär en betydande påverkan på landskapsbilden och torde kunna uppfattas som en industrialisering. Det går inte att bortse från att en intressekonflikt uppstår mellan besöksnäringen och en vindkraftsetablering av aktuell omfattning. Effekterna av dessa motstående intressen måste klargöras i miljökonsekvensbeskrivningen.
  • I det fortsatta planarbetet ska E.ON Vind tydligt redovisa vilket ansvar och vilka skyldigheter bolaget har som verksamhetsutövare liksom gränsdragningen mot samhällets ansvar. För kommunens del är denna information av avgörande betydelse för vilka åtgärder, investeringar och utbildningsinsatser kommunen måste vidta för att uppfylla sitt ansvar t ex för räddningstjänst, liksom för att beräkna kommunens kostnad härför.
  • Det åligger E.ON Vind att utreda och redovisa i vilken omfattning vindkraftsetableringen kommer att påverka besöksnäringen samt konsekvenserna därav.
  • Detaljplanen ska utformas så att inte redan pågående eller framtida verksamhet vid bergtäkten inskränks eller förhindras samt med hänsyn till den planerade torvtäktens utformning.
  • Det åligger E.ON Vind att i kompletterande underlag redovisa överenskommelser med berörda verksamhetsutövare som stöd i det fortsatta planarbetet.
  • Kommunstyrelsen ifrågasätter starkt den sammanfattande bedömningen särskilt vad gäller landskapsbild, rekreation och friluftsliv (besöksnäringen) samt hälsa och säkerhet (effekter av ljud och skuggor) i jämförelse med noll-alternativet, dvs om inga vindkraftverk byggs.

    Den som är intresserad av hela yttrandet får gärna höra av sig så kan jag vidarebefordra det. Yttrandet kommer också att publiceras på kommunens hemsida.