måndag 10 januari 2011

KD ensam garant för föräldrarnas valfrihet!

Alliansregeringen har mycket vällovligt genomfört ett antal reformer för egna val och vi har idag fler möjligheter än någonsin att bestämma själv. Utom på ett område – familjepolitiken!
.
Är det inte märkligt att valfriheten för föräldrar att själv bestämma om sin barnomsorg ständigt motarbetas? Vad är det som gör det så farligt med familjepolitiken att politiker, som vanligtvis vill överträffa varandra i att vara liberala, plötsligt förvandlas till socialistiska ideologer? Vad är det som gör att föräldrar, som vanligtvis är betrodda att fatta stora och livsavgörande beslut, av dessa politiker inte längre betraktas som kapabla att fatta beslut om hur deras barnomsorg ska se ut?
.
Idag gör DN ett stort nummer av en SCB-rapport som baseras på mer än ett år gammal statistik och slår fast att vårdnadsbidraget är ett ”fiasko”. En självklar slutsats om man står på den sida som vill begränsa valfriheten för föräldrarna, men fullständigt ologiskt om man reflekterar över förutsättningarna.
.
Kristdemokraterna har hela tiden kämpat för att vårdnadsbidraget ska bli obligatoriskt i alla kommuner och att ersättningen ska ligga på högre nivåer. Våra kära allianskamrater M, C och FP har dessvärre lyckats begränsa vårdnadsbidragets attraktivitet genom att göra det frivilligt för kommunerna att införa det, sätta ersättningsnivån så låg att den blir begränsande samt omgärda reformen med ett stort antal administrativa regler som effektivt begränsar nyttjandet.
.
Mot denna bakgrund kan knappast reformen betraktas som det fiasko som DN och andra media nu basunerar ut. I dagens P1-morgon utvecklar jag detta resonemang.
.
Kristdemokraterna har aldrig krävt att vårdnadsbidraget ska ersätta någon annan familjepolitisk reform. Däremot skulle vårdnadsbidraget kunna vara ett, av flera, alternativ utifrån det behov föräldrarna själv bedömer sig ha. Beklagligt nog delas inte denna uppfattning av M, C och FP som annars villigt flaggar med valfrihetens banér.
.
Som politiker ska vi ge människor möjligheter. Viljan att lägga sig i och styra enskilda människors och familjers val tycks emellertid vara alldeles för djupt rotad bland våra riksdagspartier. När till och med borgerliga politiker helt okritiskt föreslår tvångsdelning för hur föräldrarna ska fördela sina föräldradagar, könskvotering till styrelseuppdrag eller förbud mot alltför många manliga figurer i LEGO-lådan, framstår Kristdemokraterna allt tydligare som det enda parti som vill markera en tydlig gräns för den politiska klåfingrigheten.
.
Att Kristdemokraterna är det enda partiet som värnar föräldrarnas valfrihet torde ingen kunna tvivla på idag.

onsdag 5 januari 2011

Bra, Hägglund, men nu måste vi gå från ord till handling!

I en intervju i SvD idag ger Göran Hägglund två mycket efterlängtade besked. Hägglund utlovar att Kristdemokraterna ”nu ska bli en tuffare alliansbroder”. Äntligen! Detta var ett förslag vi förde fram redan i valanalysen 2006 och som återkommer fyra år senare i valanalysen 2010. När jag själv uttryckte liknande tankar för två år sedan i en annan SvD-intervju blev jag uppringd och tillrättavisad av – ja, ni vet nog vem.
.
Hägglund ger också ett tydligt besked om att det kommer att krävas förändringar av det hårt kritiserade regelverket för sjukförsäkringarna. ”Det finns flera saker vi behöver ändra på”, säger han. Inte heller det här beskedet kommer en dag för tidigt. Självklart ska Kristdemokraterna vara det parti som tar strid för de svagaste i samhället och för den som råkar illa ut till följd av ett stelbent regelverk.
.
Jag är den förste att välkomna denna tydlighet från Göran Hägglunds sida som jag välvilligt tolkar som en omsvängning efter höstens debatt och den förlösande diskussion partistyrelsen hade i slutet av november. I SvD-intervjun säger Hägglund emellertid inget om hur denna förändring ska gå till. Precis som i sitt utspel om vårdnadsbidraget under hösten konstaterar han att han ”har idag ingen färdig lösning”. Några färdiga lösningar kommer nog inte heller att dyka upp som en blixt från en klar himmel. Däremot måste vi för att upplevas trovärdiga som politiker och politiskt parti kunna visa på de möjligheter som finns till förändring och förbättring. Det håller inte i längden att säga sig vilja förändra, man måste också visa på konkreta möjligheter.
.
Under de kommande månaderna ska vi internt i partiet diskutera och ge synpunkter på den starka kritik som framkommer i Framtidsgruppens valanalys. Detta arbete, tillsammans med partiledarens nyuttalade vilja till förändring, innebär möjligheter till en utveckling i positiv riktning för partiet. Men då gäller det att ganska snart också gå från ord till handling!
.
Den förändrade inriktning som Göran Hägglund nu aviserar kommer att kräva ett kraftfullt och tydligt agerande från hela partiet. Att partiledaren nu signalerar en tuffare linje gentemot Allianskamraterna liksom en förändrad hållning i politikens innehåll innebär ju inte att de som tidigare gett honom strategiska råd per automatik kommer att göra liknande piruetter.
.
I avvaktan på den interna diskussion som förhoppningsvis ska leda fram till mer färdiga lösningar och förslag i sakpolitiska frågor borde Hägglund visa att han menar allvar med sina besked i SvD-intervjun. Då räcker det inte med att ha utsett en ny partisekreterare, utan det krävs att lagledare Hägglund gör fler förändringar i laguppställningen för att åtgärda Framtidsgruppens kritik på ”dåligt lagarbete, oklart ledarskap och för få egna utspel”.

tisdag 4 januari 2011

"Grundlurade av energipolitiken?"

Så uttryckte sig en fastighetsägare i kvällens SVT-dokumentär Kärnkraftsfiaskot som avslöjade hur mycket elbolagen tjänar på att kärnkraftverken inte fungerar i Sverige.

Enligt beräkningar från Sweco kostade detta konsumenterna 7 miljarder kronor förra vintern. När det var som värst stoppade flera företag sin produktion. Det lär inte bli billigare det här året. Privatpersoner och företag får stå för kostnaden.

”Vi är inte stolta för vad vi gjort på något sätt”, säger E.ON.

Det var tänkt att avregleringen skulle leda till lägre elpriser. I en rapport från FN-organet IAEA konstateras att Sverige är det land i världen där kärnkraften fungerar sämst. Vi har flest oplanerade stopp i hela världen, vilket skylls på bristande underhåll och långsiktighet samt kortsiktigt ekonomiskt tänkande.

”Så fungerar marknaden”, säger Vattenfalls VD. Man undrar vilken värld han lever i. Visst är det märkligt och ganska orimligt att man ska tjäna mer på grund av att man levererar dåligt. Det är inte många marknader som visar upp den karakteristiken.

Vattenfall är idag statens stora kassako och levererar en rejäl vinst. Det staten förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna. För många går hela jobbskatteavdraget tillbaka till staten i form av högre elpriser. Det var väl inte riktigt så det var tänkt, eller?

Staten och kraftbolagen sitter i samma båt. Men en sak är säker; om ansvaret hade varit kommunernas, hade regeringen omedelbart beslutat om tvingande åtgärder eller vitesförelägganden för att komma till rätta med problemet.