fredag 26 juli 2013

Ungdoms- och Junior-SM på vattenskidor i Strömsnäsbruk



















Strömsnäsbruksklubben VSK Svanen står den här helgen som arrangör för 2013 års Svenska Mästerskap i vattenskidor för ungdomar och juniorer. Tävlingarna invigdes idag i ett strålande sommarväder och det är alltid en glädje att få hålla öppningstalet och hälsa alla tävlande, arrangörer och publik välkomna. Det är åttonde gången som VSK Svanen står som arrangör för ett Svenskt Mästerskap och under den här helgen ska nästan 50 tjejer och killar göra upp om mästerskapstecknen i Ungdoms- och Juniorklasserna.


















VSK Svanen firar i år sitt 40-årsjubileum. Klubben bildades 1973 och man har under de här åren byggt upp en fantastiskt fin anläggning vid Hammarsjön i Strömsnäsbruk. Lagom till årets mästerskap har man byggt om klubbstugan med nya omklädningsrum, bastu och en helt ny slalombana ligger utlagd. Man har en omfattande verksamhet och många aktiviteter, inte minst för våra ungdomar.

Redan efter fem år, 1978, fick klubben förtroende att arrangera Svenska Mästerskapen för seniorer och nu är det alltså dags för ett åttonde mästerskap som arrangör. VSK Svanen är en mycket god representant för det fina föreningsliv vi har i Markaryds kommun. Vi har nästan 150 olika föreningar registrerade i kommunens föreningsregister, vilket är oerhört mycket för en kommun på 9 600 invånare. Här finns faktist de flesta sporter representerade. Det visar att det finns ett stort mått av ideellt engagemang i bygden och något som också är typiskt för kommunen är det goda samarbete som finns mellan den ideella sektorn (föreningslivet), näringslivet och kommunen.



















Redan under fredagens uttagningar var det en stor publitillströmning och jag hoppas att många tar tillfället i akt att besöka VSK Svanens fina anläggning för att titta på tävlingarna. För er som inte har möjlighet att vara på plats, går det att följa tävlingarna via den här länken

Missa heller inte att se när klubbens ordförande och eldsjäl Per Törnkvist håller i mikrofonen och intervjuar SR Kronobergs reporter Kim Olsson då de tillsammans i direktsändning åker en tur på Hammarsjöns vatten. Inslaget finns på SR Kronobergs hemsida.

onsdag 24 juli 2013

Strömsnäsbruk - Axhult t o r på dressin



















I Strömsnäsbruk finns ett givet besöksmål för den som är intresserad av tåg. Här lägger medlemmarna i Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening (SSJF) ner ett stort och engagerat arbete för att bevara den gamla stationsmiljön och köra museitåg på den enda del av Skåne-Smålands Järnväg (SSJ) som fortfarande finns kvar. Varje lördag under sommaren kör man rälsbuss mellan Strömsnäsbruk och Markaryd och övriga dagar kan man cykla dressin antingen mellan Strömsnäsbruk och Traryd eller mellan Strömsnäsbruk och Axhult.



















Idag gjorde vi en liten familjeutflykt och cyklade dressin fram och åter till Axhult, en sammanlagd sträcka på cirka 1,5 mil. Vilken härlig tur i det strålande högsommarvädret! Det taktfasta dunket från dressinens hjul mot rälsen förmådde inte överrösta fåglarna. Dofterna från skogen blandades med en svag doft av vildhallon när man passerade hyggena och på fikaplatsen i Axhult smakade den medhavda matsäcken och den hemmagjorda flädersaften alldeles utmärkt.



















I sommar är det tredje säsongen som föreningen anordnar dressincykling och det blir populärare för varje år som går. Det är inte så konstigt. Detta måste vara en aktivitet som passar hela familjen. På några dressiner finns det monterat trädgårdsstolar, vilket innebär att även passagerare kan åka med. Bra också för den som är gammal eller funktionshindrad.

För egen del har jag ett stort hjärta för föreningens verksamhet, inte minst genom att den är en del av min egen historia. Här jobbade min morfar Oscar Salomonsson som vagnsreparatör, min mormor Alma städade vagnarna och min morbror Erik gick i sin fars fotspår som reparatör i verkstaden. Jag glömmer aldrig känslan när jag nio eller tio år gammal fick åka med farbror Bertil Pettersson i rälsbussens förarhytt mellan Strömsnäsbruk och Värnamo, klippa biljetter och lämna eller hämta paket på de olika stationerna vi passerade. Det är nog därför jag fortfarande har ett stort intresse för tåg.



















Stationen i Strömsnäsbruk låg precis på mitten av Skåne-Smålands Järnväg, vilket innebar att det blev banans centrum. Här byggdes ett stort lokstall som blev reparationsverkstad och på 1950-talet sysselsattes nästan 200 personer i Strömsnäsbruk med omnejd av järnvägen. Hela Skåne-Smålands Järnväg gick mellan Värnamo i norr och Kärreberga i söder, där banan anslöt till järnvägen mot Åstorp och Helsingborg. Hela sträckningen på 148 km var klar den 16 juni 1899. Kostnaden för att bygga järnvägen inklusive allt rullande material uppgick till 6,4 miljoner kr. Det låter kanske inte så mycket, men det motsvarar lite drygt 300 miljoner kr i dagens penningvärde.



















Den 1 juli 1939 övergick banan i statlig ägo och trafikerades framför allt med rälsbussar för persontrafiken och diesellok för godset. Som så många andra banor gick även Skåne-Smålands Järnväg med förlust och den 11 maj 1968 kördes det sista passagerartåget. Godstrafiken fortsatte dock in på 1990-talet. Den 13 september 1986 invigdes museitrafiken och sedan dess har det gamla stationsområdet, stationsbyggnaden och lokstallarna varsamt rustats upp av föreningen liksom ett stort antal fordon av olika slag.

Av den ursprungliga banan finns idag endast sträckan mellan Traryd och Markaryd kvar. Detta aktiva museum som minner om en svunnen epok är verkligen värt ett besök. Varför inte lördagen den 3 augusti? Då kommer jag att tjänstgöra som konduktör på de tre turerna mellan den historiska stationen i Strömsnäsbruk och den nya pågatågsstationen i Markaryd som jag utan att överdriva kan säga att jag haft ett visst inflytande för att få till stånd. Jag undrar vad morfar hade sagt om han hade vetat om det? 

söndag 21 juli 2013

Laganleden - vattenvägen genom Markaryds kommun



















Ån Lagan flyter som ett blått band genom Lagadalen som sträcker sig genom Markaryds kommun. Hit kom de första människorna och här finner man de tidigaste boplatserna i Småland från ungefär år 9 000 f Kr. Här trampades de första stigarna upp längs med ån, stigar som så småningom blev medeltidens viktigaste väg genom Sverige. Idag är Laganleden en av södra Sveriges främsta kanotleder, som årligen lockar tusentals besökare. Hela leden sträcker sig 150 km från sjön Bolmen och ut till havet vid Laholmsbukten.



















Under förra seklet tämjdes de många forsarna genom vattenkraftens utbyggnad, vilket ger ett mycket varierat landskap. I Markaryds kommun finns det idag fem vattenkraftverk, vilka skapat lika många dammar som naturskönt breder ut sig i Traryd (Tovhultsdammen), Strömsnäsbruk (Hammarsjön), Timsfors, Ängabäck (Tånneryd) och Majenfors. Detta gör sträckningen genom Markaryds kommun till den kanske vackraste utmed hela leden. Har du ingen egen kanot finns det möjlighet att hyra, t ex på Sydsvensk Kanotleasing i Oshult utanför Markaryd. Genom Lillån, som flyter ut i Lagan, når man alla sjöarna sydväst om Markaryds tätort; Klocksjön, Lokasjön, Byasjön och Hannabadssjön, där det är lugnt att paddla och där man kan göra otaliga strandhugg.



















Utmed leden finns ett 30-tal lägerplatser, utrustade med grillplatser, ved, toalett, sopställ och på många håll även ett övernattningsskydd. Men oavsett om man väljer en dagstur eller en lite längre tur med övernattning, väntar en fantastisk naturupplevelse. Att paddla är verkligen rogivande. När man stilla och tyst låter kanoten glida fram med strömmen väntar en omväxlande natur med ett rikt fågelliv och stora möjligheter att få se vilda djur.




















Men även för den som väljer landbacken erbjuder Lagan, liksom de många sjöarna i kommunen, fantastiska upplevelser. I Markaryds kommun finns det drygt 50 mil (!) stränder, såväl tätortsnära som ute på landsbygden. Varje dag är det många som promenerar eller joggar runt sjöarna. På kommunens hemsida finns en rad förslag på natursköna promenadvägar och vandringsleder, många försedda med små rastplatser där man bara kan sitta ner och njuta eller kanske grilla något gott, varför inte något som du själv precis fiskat upp. För fisk finns det gott om.



















Det finns hela sju fiskevårdsområden (fvo) i kommunen, där man för en billig penning kan fiska abborre, gädda, gös, braxen, mört, sutare, lake och ål. Inom Vänneåns fvo, som ligger i kommunens nordvästra hörn, hittar man öring, vilket man med lite tur också kan få upp i Lagan. Hela kommunens fiskeguide kan du ladda ner här.




















Det är kanske inte så konstigt att så många danskar, tyskar och holländare väljer att turista i Markaryd. Här finns mycket av den vildmark och den frihet som man saknar bara på andra sidan av sundet. Många väljer också att satsa på sitt fritidsboende i kommunen. Markaryds kommun är den kommun i Sverige som har den högsta andelen av utländska fitidshusägare. Drygt 60% av alla fritidshus ägs av icke svenskar, något som är av stor betydelse för den lokala handeln, men även för befolkningsutvecklingen i kommunen. Erfarenhetsmässigt vet man att många fritidshusägare också väljer att flytta permanent till sitt fritidshus efter ett antal år. Därmed blir besöksnäringen en ganska viktig näring för oss att strategiskt arbeta med.

Och vi delar gärna med oss av alla smultronställen, de räcker till fler! Så välkommen hit, du också!

måndag 15 juli 2013

Gräddhyllans lantcafé - ett riktigt smultronställe!



















En av de mest natursköna sträckningarna i Markaryds kommun går utmed Lagans norra strand, från Timsfors genom Tånneryd och Ryd fram till Råstorp. Lagans fördämning liknar här mest en stor insjö och det är inte så konstigt att här finns mängder av vackra små hus och gårdar med välskötta trädgårdar i ett underbart kulturlandskap. Väl framme i Ryd är det bara en nödvändighet att besöka Gräddhyllans lantcafé, vackert beläget på en sluttning intill landsvägen och med en bedårande utsikt över Lagan.


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Gräddhyllans lantcafé är ursprungligen en gammal gård från 1870-talet med ett naturskönt läge vid Lagan med utsikt över Tånnerydsdammen. Gården har varsamt restaurerats och byggts till. För fem år sedan, 2008, invigdes caféet och har sedan dess utvecklats till ett av de främsta besöksmålen i kommunen. Här njuter man av stillheten och miljön kombinerat med goda smaker.
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Gräddhyllan serverar flera sorters nymalt kaffe, hembakade kakor och bakverk, smörrebröd, pajer samt lättare luncher. I gårdsbutiken kan man köpa nymalet kaffe, te, hemlagad sylt, saft och chutney, handkavlat knäckebröd och kakor samt diverse inredningsartiklar.

Från och med i år finns även en festvåning, den s k Storstugan, där det finns möjlighet att boka för större sällskap. Nytt för i år är att man kan boka in och avnjuta sin söndagsmiddag i Storstugan. Det gjorde vi igår i samband med födelsedagfirande inom familjen och jag kan lova att ingen blev besviken.


 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gå gärna in på Gräddhyllans hemsida för att få mer information, eller ännu hellre, åk dit för ett besök! Det tar inte så lång tid att göra en avstickare från motorvägen (E4) eller väg 15 mellan Markaryd och Halmstad för att uppleva en fantastisk miljö och härlig fika. Jag lovar att du kommer att må gott av det!
 

fredag 12 juli 2013

Inbrott - ett växande hot mot tryggheten

Som medborgare måste jag kunna lita på att ”mitt hem är min borg”. Men varje år anmäls nära 25 000 bostadsinbrott i Sverige. Varje inbrott utgör en allvarlig kränkning, att någon har varit inne i ditt hem utan att fråga om lov.
 
Inbrottstjuvarna ingår ofta i olika typer av kriminella nätverk som rör sig över stora områden, även över nationsgränserna. Att också polisen måste samarbeta över olika geografiska och organisatoriska gränser är uppenbart. Därför bör eventuella hinder för samarbete inom polisen och polis gentemot andra aktörer ses över.
 
Kristdemokraterna vill ha ett tydligt medborgarinflytande i polisens prioriteringar. Fler lokala polisnämnder skulle kunna vara ett sätt att öka det lokala inflytandet. För att skapa ett bra underlag för lokala beslut behövs en lättillgänglig statistik över brottsligheten nerbruten på den lokala nivån.
 
I dag är bostadsinbrott en av de brottstyper som har lägst uppklarningsgrad, endast 4 procent. Målen för polisens verksamhet bör omformuleras så att man tydligare prioriterar brott som drabbar människor i vardagen.
 
Även grannsamverkan kan minska brotten, de boende kan hjälpas åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Självklart ska det frivilliga engagemanget inte innebära att polisen drar ner på ambitionerna för den egna verksamheten. I och med att grannar lär känna varandra och hjälper varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området.
 
Inbrottstjuvar är i regel återfallsförbrytare. De döms i allmänhet bara för enstaka brottstillfällen, även om det finns bevisning för fler likartade brott. Så borde det inte vara. En person som begår ett flertal likartade brott borde dömas till maxstraffet eller ett strängare straff än vad som kan utdömas för varje enskilt brott av samma slag.
 
 
Caroline Szyber (KD)
Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson
 
Bengt Germundsson (KD)
Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun och ledamot i partistyrelsen

måndag 8 juli 2013

Smultronställen i Markaryds kommun

Man behöver inte förflytta sig så långt för att uppleva naturens skönhet, för det finns faktiskt ganska många smultronställen i närområdet. Några sådana upplevde jag och hustrun igår, när vi tog oss tid att i den härliga sommarkvällen cykla dryga två mil på natursköna vägar. Turen gick söderut utmed Riksettan, Riksväg 1, till Axhult. Riksettan slingrar sig naturskönt utmed ån Lagan, en färdled som för mycket längesedan var en av landets viktigaste vägar. Hit kom de första jägarna när inlandsisen drog sig tillbaka. Inte långt härifrån har man hittat länets äldsta boplats från år 9 000 f Kr. På stigen längs ån marscherade trupper och här färdades både kungar och stråtrövare. Mot slutet av 1600-talet påbjöds skjutshållning och gästgiverier svarade för kost och logi för de resande.
 


















I Axhult ligger en fantastiskt fin liten rastplats precis vid Lagan. Den vårdas ömt av ideella krafter i form av Ingrid och Lennart Olsson som fortfarande bor kvar i den gamla lanthandeln tvärs över vägen. Affären ser ut på samma sätt som då den stängde för ca 25 år sedan, med inredning och varor som minner om en svunnen tid. Genom skyltfönstret kan man se ett tidsavtryck i form av varor och förpackningar och minnena från 1980-talets början blir på en gång så påtagliga.


 
Till Axhult reste storstadsfolket för ett sekel sedan för att njuta av den friska, rena luften och den härliga naturen. Vid förra seklets början fanns det hela tre pensionat i Axhult. Det kan man förstå när man sitter ner på rastplatsen och ser sig omkring och ut över Lagan. Rakt framför sig ser man bron där resenärerna på E4:an färdades fram till motorvägens invigning 2006 och till höger står det gamla fundamentet motsträvigt kvar i strömfåran där den allra äldsta körvägen gick fram.
 
I Axhult byggde BP på 1960-talet en toppmodern bensinstation med bensinpumpar, butik, motell och restaurang. Anläggningen uppfördes på båda sidor om E4:an vilket då var mycket ovanligt och här kunde man fram till nedläggningen 1978 uppleva en puls av den stora världen. Här stannade många kändisar för att tanka och äta och en del minns fortfarande när Rolling Stones stannade till här under sin Sverigeturné och Mick Jagger blev uppmanad att ställa sig sist i kön precis som alla andra.
 
Idag är här betydligt lugnare. Den gamla E4:an är idag en alldeles utmärkt cykelväg som ansluter till byvägen genom Gräsholma där man behagligt kan färdas genom det vackra kulturlandskapet. Även om bruset från motorvägen hörs från väster är det en skön känsla att få känna dofterna från de nyslagna ängarna, lyssna till fågelsången och vila ögonen på de vilda blommorna i vägkanten.
 
Väl framme i Klint fortsatte cykelturen av bara farten över Skafta mot Traryd innan vi vände tillbaka mot Strömsnäsbruk. Här finns det fler smultronställen och dessa finns det anledning att återkomma till dem i senare inlägg.
 

söndag 7 juli 2013

Markaryd - Sveriges mest obundna kommun!

Otaliga är de gånger jag i olika sammanhang lyft fram den positiva nyheten att ekonomin i Markaryds kommun är i grunden väldigt god. Socialdemokraterna i kommunen har under det senaste året försökt argumentera för motsatsen och till och med varnat för att kommunen vältrar över en skuld till kommande generationer. Men i vanlig ordning är det ändå så att fakta talar sitt tydliga språk.
 
I veckans nummer av Dagens Samhälle görs en genomgång av räkenskapssammandraget för verksamhetsåret 2012, vilket sammanställs i ett antal rankinglistor. En av dessa listor - listan över kommunerna med lägst lånefinansieringsgrad - toppas av Markaryd. Lånefinansieringsgraden är måttet på hur stor skulden är i förhållande till förmögenheten och som framgår av tabellen är lånefinansieringsgraden för Markaryd endast 3%! Jämför detta med de fem sämsta kommunerna som ligger på 85-97%. Gissa vilka det är som styr dessa! Enligt Dagens Samhälle är Markaryd därmed Sveriges mest obundna kommun!
 
Ser man till hur stort det egna kapitalet är hamnar Markaryds kommun på plats nr 21 bland landets samtliga kommuner, med ett eget kapital på 53 575 kr/inv. Soliditeten, dvs hur stor andel av tillgångarna som är finansierade av eget kapital, ligger på hela 77,2%. Inkluderar man pensionsskulden är soliditeten så pass hög som 39,6%. Allt, enligt kommundatabasen Kolada.
 
Sedan några år tillbaka har vi hela pensionsskulden täckt genom reserverade medel, något som för de allra flesta kommuner och landsting utgör en tickande bomb.
 
Det här är inget man uppnår på kort tid, utan resultatet av en långsiktig politik som inte tillåter någon överbudspolitik för att nå kortsiktiga politiska poäng. Samtidigt med en sund ekonomisk politik har vi försökt att utveckla våra verksamheter och satsat på kvalitet. I olika kvalitetsjämförelser, medborgar- och näringslivsundersökningar och öppna jämförelser visar våra verksamheter goda resultat. Markaryds kommun var en av de första kommunerna som under 1990-talet byggde om alla sina gamla ålderdomshem till särskilda boenden. Därefter har vi bl a renoverat simhallen, satsat på fritidsanläggningar, byggt ut industriområden, byggt om hela gymnasieskolan och även byggt en helt ny skola för år 4-6. Under 2013 bygger vi två nya skolbyggnader i Markaryd och satsar på en renovering av en skola i Strömsnäsbruk. Allt detta utan att, så här långt, behöva höja kommunalskatten.

Fortfarande tror många att skatten i Markaryd är hög. Ser man till kommunalskattens nivå har ca 210 kommuner en högre utdebitering än Markaryds kommun. Inkluderar man landstingsskatten är det ca 230 kommuner som har en högre total utdebitering.

Men nu är skattenivån inte ett mål vare sig för mig eller Kristdemokraterna. Utdebiteringen är ett medel som står till buds för att finansiera vår verksamhet. I valet mellan att använda en avkastning, ränta, på vårt eget kapital och en höjning av kommunalskatten, väljer vi, till skillnad från socialdemokraterna, att först använda de resurser vi har innan vi kräver att våra invånare ska betala mer.

För även om finanserna totalt sett är goda är budgetarbetet inget självspelande piano. Varje år är lika kämpigt för att få kostnader och intäkter att gå ihop. Inför det kommande året kommer förhoppningsvis skatteutjämningssystemet att revideras i enlighet med vad Utjämningskommittén.08 föreslog, en kommitté som jag för övrigt hade förmånen att sitta ordförande för.

Inför den kommande budgetpropositionen i september skulle jag välkomna satsningar på kommun- och landstingssektorn före ytterligare skattesänkningar, undantaget sänkt pensionärsskatt. Det tror jag är en förutsättning för att vi ska kunna behålla en likvärdig service i hela landet. Det är många kommuner i Sverige som slåss mot minskade befolkningssiffror med samtidiga krav på en oförändrad servicenivå. Redan nu har flera kommuner och landsting aviserat skattehöjningar, vilket skulle neutralisera ytterligare skattesänkningar som ett femte jobbskatteavdrag.

Så även om ekonomin i Markaryd i grunden är god, kommer höstens budgetarbete att präglas av samma kamp och vånda för att resultatbudgeten ska gå ihop. Men samtidigt kan jag utlova att vi inom Alliansen, precis som tidigare år, kommer att använda era skattepengar med största respekt för att de ska nyttjas så väl som möjligt och till gagn för så många som möjligt.



 
 

tisdag 2 juli 2013

Sommaravslutning med skogens konung

 

I söndags höll Kristdemokraterna i Markaryd sin sommaravslutning på Smålandet, Markaryds Älgsafari, som i år firar tio år. Under de här åren har familjen Karlsson byggt upp sitt företag till en av länets främsta turistattraktioner. Varje år besöks parken av mellan 25-30 000 besökare.

Ett 40-tal kristdemokrater fyllde safaritåget och med Karl-Åke som chaufför och guide får man en helhetsupplevelse och en verklig närkontakt med skogens konung liksom med de bisonoxar som finns i den bisonpark som sedan 2008 också ingår i Smålandet. Efter den guidade turen bjöds det på kaffe och våfflor i våffelstugan och möjlighet till besök i souvenirbutiken.


















Karl-Åke och hans familj är ett lysande exempel på den entreprenörsanda som många besitter i Markaryds kommun. Familjen har själv byggt upp parken och renoverat den gamla gården som idag är samlingspunkt både före och efter besöket i parken. Allt är snyggt och smakfullt restaurerat och det märks hur man brinner för sin verksamhet. Det här är ett ställe där både människor och djur trivs på!

Ett stort tack till familjen Karlsson med personal från Kristdemokraterna i Markaryd för en trevlig eftermiddag!