torsdag 15 februari 2018

Hur ska Markaryds kommun se ut 2030?

























Idag presenterade jag ett förslag jag initierat och som i februari kommer att beslutas av kommunfullmäktige; arbetet med "Utvecklingsplan 2030". Hur kommer Markaryds kommun att se ut år 2030? Ingen av oss kan med säkerhet ge ett svar på den frågan. Däremot kan vi vara med och påverka utvecklingen för att vår kommun så långt möjligt ska formas till en plats där vi trivs och mår väl.

Markaryds kommuns framtid påverkas av lokala, regionala, nationella och globala trender. Idag är det alltfler som flyttar till städer och tätorter.  Befolkningen blir friskare och äldre. Människor rör sig oftare och över större distanser än tidigare. Människor från olika länder flyttar till vår kommun. I takt med detta förändras lagstiftning, regelverk och trender fortare än förut. Det är idag viktigare än någonsin att följa hur vår omvärld förändras för att ha en beredskap att möta framtiden. Markaryds kommun är en del av ett mycket större sammanhang.

För att vara framgångsrika och för att kunna ta tillvara möjligheterna att utveckla vår kommun behöver vi arbeta fram en strategi. Därför vill vi starta arbetet med ”UTVECKLINGSPLAN 2030” – ett arbete där vi tillsammans arbetar fram en vision och strategi för hur vi vill att Markaryds kommun ska utvecklas under de kommande åren fram till 2030.

Arbetet med att ta fram den nya utvecklingsplanen kommer därför ske i flera steg. 

Under 2018 sker en inledande omvärldsanalys och en bred dialog med så många intressenter som möjligt för att ta fram en vision och en beskrivning av den inriktning som vi förväntas arbeta efter för att nå den förväntade utvecklingen fram till år 2030. 

Under denna fas sker en insamling av synpunkter och sammanställningar av direktiv i aktuella styrdokument, kommunens övergripande mål mm. Resultatet från den pågående Stora jobb-studien och den därpå följande utvecklingsstrategin ska vägas in i analysen. Det är viktigt att fånga upp medborgarnas, näringslivets, handelns och civilsamhällets behov, t ex genom att involvera allmänheten, näringslivet, föreningar, församlingar, byalag, skolklasser, politiska partier och andra intressenter. I detta arbete bör man även öppna upp för synpunkter genom digitala plattformar.

Resultatet av den inledande omvärldsanalysen och medborgardialogen leder fram till ett utvecklingsprogram som beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Markaryds kommun. 

Med utvecklingsprogrammet som stöd vidtar själva planarbetet under 2019 med översiktsplanen och de kompletterande handlingar som ska ingå i densamma. Denna processas som anges i Plan- och bygglagen med utställning, samråd mm och fastställs slutligen av kommunfullmäktige. En målsättning är att detta ska kunna ske under hösten 2020.

I samband med och/eller i anslutning till arbetet med översiktsplanen påbörjas även arbetet med fördjupade utvecklingsplaner för tätorterna Markaryd, Strömsnäsbruk, Timsfors, Traryd, Råstorp och Hinneryd samt en fördjupad utvecklingsplan för landsbygden.

Låter det inte spännande? Hoppas du vill vara med i det här utvecklingsarbetet!

tisdag 13 februari 2018

Många beslut i kommunstyrelsen idag













Idag sammanträdde kommunstyrelsen och det var många viktiga frågor på agendan. En av de mest strategiska är förslaget att bilda ett gemensamt avfallsbolag mellan fem kommuner och därmed även gå över till källsortering och fastighetsnära insamling.

Kommunstyrelsen beslutade bl a följande vid sitt sammanträde den 13 februari:

Att föreslå kommunfullmäktige att bilda ett gemensamt avfallsbolag inom kommunal avfallshantering tillsammans med Lessebo, Markaryd, Tingsryd, Växjö och Älmhults kommuner med verksamhetsstart 2019-01-01.Vidare föreslås kommunfullmäktige godkänna bolagsordning, aktieägaravtal samt ägardirektiv.

Kommunfullmäktige föreslås också ge avfallsbolaget i uppdrag att införa källsortering av matavfall och fastighetsnära insamling (flerfackssystem) avseende förpackningar och returpapper i Markaryd samordnat med övriga kommuner inom avfallsbolaget med preliminärt införande under år 2020 – 2021.

Att föreslå kommunfullmäktige ge kommunstyrelsen i uppdrag att påbörja ett arbete med att ta fram en ny översiktsplan som en del i projektet ”Utvecklingsplan 2030”.

Att överlämna utredningarna av den ekonomiska genomlysningen av tekniska förvaltningen och socialförvaltningen till kommunfullmäktige samt att ge kommunchefen i uppdrag att beakta resultatet av utredningarna i det långsiktiga utvecklingsarbetet.

Att överlämna kommunstyrelsens årsbokslut 2017 inklusive kvalitetsredovisning och intern kontroll till bokslutsberedningen.

Att anta Alliansens förslag till budgetdirektiv och beakta dessa i det fortsatta arbetet med att ta fram en budget för 2019.

Att avge yttrande över revisionsrapporten ”Granskning av intern kontroll i kommunstyrelsen och nämnder”.

Att avge yttrande över remiss ”Projekt Sydarkiveras utveckling”.

Att föreslå kommunfullmäktige avslå en av Joakim Pohlman (S) inlämnad motion om antagande av en kommunal träbyggnadsstrategi.

Att Markaryds kommun ställer sig bakom initiativet ”Tobacco Endgame” – Rökfritt Sverige 2025, samt att delta aktivt i opinionsbildningen och vidareutveckla ett eget pågående tobaksförebyggande arbete utifrån Tobakskonventionens åtgärder.

Att godkänna den avsiktsförklaring för Bredbandsutbyggnad i Kronobergs län som arbetats fram av Region Kronoberg.

måndag 5 februari 2018

Seminarium om "Ett gott värdskap"




















Idag hade jag förmånen att, tillsammans med drygt hundra personer från näringslivet, handeln och kommunen, vara med på ett intressant seminarium med c/o Markaryd som arrangör om det goda värdskapet. I mitt lilla anförande i inledningen konstaterade jag att det varje år kommer över 150 000 besökare till Markaryds kommun. Självklart vill vi bli bättre på att ta tillvara den potentialen!

Skillnaden mellan att få en gäst nöjd eller mycket nöjd kan vara ett gott värdskap. Föreläsare var Madelene Larneby som har sin bakgrund på Visit Sweden men även arbetat flera år i Tyskland med marknadsföring och besöksnäring.

Madelene konstaterade att Markaryd har ett bra utgångsläge med många utländska besökare och flest andel utländska fritidshusägare i länet.

Men värdskap handlar inte bara om att få besökare som kommer utifrån att vilja komma tillbaka och stanna längre. Det är minst lika viktigt att de som bor i kommunen väljer att semestra och upptäcka vad som finns på hemmaplan, helt enkelt att ”hemestra”.

Det positiva med att hemestra kan jag själv gå i god för. För ett par år sedan prövade jag detta i större utsträckning och skrev en rad blogginlägg om den fantastiska kommun Markaryd faktiskt är. Så att hemestra och stå för ett gott värdskap och bemötande kan jag bara rekommendera.

Det här seminariet kommer att följas av fler i den satsning som vi nu gör tillsammans på handel och besöksnäring i Markaryds kommun.

torsdag 1 februari 2018

TV4-nyheterna på besök




















På lunchen igår hade jag ett TV-team från TV4 på besök och under en timmes tid intervjuades jag om både mitt uppdrag som kommunstyrelsens ordförande, framgångarna för Markaryds kommun och om KD:s låga opinionssiffror. Som alltid ska det också filmas miljöbilder, så det passade bra att ta med besökarna till Kemal på Torggrillen. Alla som såg inslaget i TV4-nyheterna i kväll kunde konstatera att jag beställde en "Wienertvåa" - två Lindvalls wienerkorv med mos. Av en dryg halvtimmes filmning i Markaryd blev det totalt ett inslag på två och en halv minut i kvällens nyhetssändning.

Man fick även med ett par positiva kommentarer från ett par markarydsbor och det värmer naturligtvis extra. Jag är inte annorlunda än andra i det avseendet, utan goda vitsord och uppmuntran ger självklart både glädje och inspiration att ta nya tag och jobba på.

På måndag ska jag medverka vid inledningen av ett värdskapsseminarium för handeln, företagarna, föreningslivet, politiker m fl och kvällens inslag från Markaryd gav mig inspiration i förberedelserna till mitt inlägg på seminariet. Vi kan verkligen vara stolta över Markaryds kommun och allt det positiva vi tillsammans arbetar för att förvalta och utveckla! 

fredag 26 januari 2018

Dagens bästa besked....





















Dagens bästa besked kom från Myndigheten för yrkeshögskolan som idag presenterade vilka ansökningar som beviljats och därmed får ingå i yrkeshögskolan med en första start under hösten 2018. Glädjande nog beviljade YH-myndigheten den ansökan Kunskapscentrum i Markaryd lämnat in om att bedriva en YH-utbildning för värmepumpstekniker. 

Förra året fick KCM avslag på sin ansökan efter att i flera år ha haft tillstånd att bedriva den här utbildningen. Skälen till det avslaget var minst sagt märkliga och omgående inleddes arbetet för att lämna in en ny ansökan, vilken således beviljats på två år och om totalt 44 utbildningsplatser.

KCM har haft en otrolig uppbackning från en rad företag i värmepumpsbranschen, branschorganisationen och inte minst Nibe i arbetet att skapa en kvalificerad YH-utbildning. Detta är med stor sannolikhet den bästa utbildningen man kan gå inom ämnet och med en utrustning inom värme- och kylteknik som ingen liknande utbildning kan matcha.

Det går inte heller att undgå att nämna det enastående arbete som Roland Andreasson har lagt ner för att få hela den här utbildningen på plats. Roland har 40 års erfarenhet från Nibe i bagaget och ett oerhört kontaktnät bland företag i branschen. Dessutom är han fritidspolitiker för (KD) i utbildnings och kulturnämnden i Markaryd och har därför haft flera anledningar att arbeta för att utbildningen skulle komma på plats.

Totalt beviljades Kronobergs län sju utbildningar; en i Markaryd och övriga sex i Växjö.

Dagens andra bästa besked var nog att det svenska handbollslandslaget spelade till sig en plats i EM-finalen efter att ha slagit Danmark med 35-34 i en oerhört spännande semifinal som gick till förlängning. 

torsdag 25 januari 2018

Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan




























För tusentals elever är fjärrundervisning det enda alternativet för att få undervisning av behöriga lärare. En statlig utredning har lagt fram otillräckliga förslag som nu skyndsamt måste kompletteras. Det skriver jag idag tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i 75kommuner på  eSvD.

Stelbenta lagar begränsar i dag fjärrundervisning i skolan. Tusentals elever får därför inte den undervisning de behöver. Regeringen kan ändra på det genom att justera skollagen i vår. Men då behöver man gå längre än vad en statlig utredning nyligen föreslagit.

Samtidigt som antalet elever blir fler går många lärare i pension. Utmaningen att hitta behöriga och legitimerade lärare blir allt större, bara de närmaste åren behövs 77 000 nya lärare i skola och förskola. Här drar mindre kommuner långt från högskoleorter ofta det kortaste strået. En del kommuner har dessutom stora geografiska avstånd och små elevgrupper. För tusentals elever är då fjärrundervisning det enda alternativet för att få undervisning av behöriga lärare.

Fjärrundervisning innebär i praktiken att eleverna befinner sig i ett klassrum i skolan och den behöriga läraren på en annan plats. De hör och ser varandra på en stor skärm. Hos eleverna finns också en handledare som ger praktiskt stöd. Denna typ av undervisning är ett bra alternativ till traditionell klassrumsundervisning.

En poäng med fjärrundervisning är att en del lärare kan vara tillgängliga utan att behöva resa för att undervisa eleverna till exempel i små skolor i glesbygden. Och eleverna kan minska sina resor och i stället lägga fokus på skolan. Med entreprenad menas att en kommun köper tjänsten av en annan kommun eller en fristående skolhuvudman.

Men utredningen "Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad" tar inte fullt ut hänsyn till att utmaningarna varierar över landet. Den föreslår endast att det ska bli möjligt med fjärrundervisning på entreprenad från årskurs 7–9 i grundskolan samt i gymnasieskolan, i alla ämnen utom de praktisk-estetiska. Moderna språk ska tillåtas från årskurs 1–6.

Vi anser att utredningens förslag är otillräckliga:
Yngre elever har samma rätt som äldre elever att få tillgång till legitimerade och behöriga lärare. Det är dessutom svårare för dem att resa långt till en skola. De första betygen sätts i årskurs 6. Då rimmar det dåligt med att fjärrundervisning tillåts först i årskurs 7.

- Huvudmannen i kommunala och fristående verksamheter ska få avgöra i vilka ämnen fjärrundervisning ska få användas. Det är inte rimligt att begränsa möjligheterna till fjärrundervisning till vissa ämnen. Det ska vara möjligt att kombinera vanlig undervisning och fjärrundervisning. Utgångspunkten är självklart kursplanerna.

Fjärrundervisning bör även kunna erbjudas på en mer avancerad nivå som gymnasiematematik till grundskoleelever som behöver särskilda utmaningar eller ämnesundervisning på modersmålet för nyanlända elever.

- Utredningens förslag skulle kunna träda i kraft den 1 juli 2018. Men svensk skola
behöver mycket mer fjärrundervisning än vad utredningen föreslår. Regeringen måste därför skyndsamt lägga fram en proposition där våra förslag tillåts komplettera utredningens så att vi snabbt får ökade möjligheter till fjärrundervisning.

Oavsett var barn och ungdomar bor, vill vi erbjuda en utbildning av hög kvalitet och ett allsidigt utbildningsutbud. Våra elever ska kunna välja mellan flera olika moderna
språk och mellan många olika gymnasieprogram.

Ordförande i kommunstyrelsen i 75 kommuner:

Kenneth Nilsson
ordförande i SKL:s utbildningsberedning, kommunstyrelsens ordförande (S) Örebro kommun

Bengt Germundsson,kommunstyrelsens ordförande (KD Markaryds kommun

Stefan Gustafsson, kommunstyrelsens ordförande (KD) Sävsjö kommun

Bo Rudolfsson, kommunstyrelsens ordförande (KD) Laxå kommun

Andreas Sturesson, kommunstyrelsens ordförande (KD) Jönköpings kommun

Dag Rogne, kommunstyrelsens ordförande (C) Säffle kommun

Bjarne Olsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Kristinehamns kommun

Marie Johansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Gislaveds Kommun

Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande (C) Värnamo Kommun

Mathias Lindquist, kommunstyrelsens ordförande (S) Munkfors kommun

Anci Magnusson, kommunstyrelsens ordförande (S) Nässjö kommun

Anders Wilander, kommunstyrelsens ordförande (M) Tranås kommun

Hans Nilsson, kommunstyrelsens ordförande (HEL) Eda kommun

Henrik Tvarnö, kommunstyrelsens ordförande (S) Vetlanda kommun

Mikael Thalin, kommunstyrelsens ordförande (C) Orsa kommun

Lars-Erik Fälth, kommunstyrelsens ordförande (C) Aneby kommun

Gert Jonsson, kommunstyrelsens ordförande (M) Vaggeryds Kommun

Anna Hed, kommunstyrelsens ordförande (C) Mora kommun

Linnéa Lindberg, kommunstyrelsens ordförande (Åselep) Åsele Kommun

MatsErik Westerlund, kommunstyrelsens ordförande (DKL) Dorotea kommun

Per Eriksson, kommunstyrelsens ordförande (S) Askersunds kommun

Helena Öhlund, kommunstyrelse ns ordförande (S) Älvsbyns kommun

Kristina Zakrisson, kommunstyrelsens ordförande (S) Kiruna kommun

Lotta Åman, kommunstyrelsens ordförande (S) Arvidsjaurs kommun

Ewa-Leena Johansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Ljusnarsbergs kommun

Irja Gustavsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Lindesbergs kommun

Peter Waara, kommunstyrelsens ordförande (S) Haparanda kommun

Tommy Nilsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Kalix kommun

Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande (C) Nordmalings kommun

Lilly Bäcklund, kommunstyrelsens ordförande (S) Lycksele kommun

Lorents Burman, kommunstyrelsens ordförande (S) Skellefteå kommun

Mikael Larsson, kommunstyrelsens ordförande (V) Överkalix kommun

Per-Samuel Nisser, kommunstyrelsens ordförande (M) Karlstads kommun

Tomas Mörtberg, kommunstyrelsens ordförande (C) Övertorneå kommun

Annelie Hägg, kommunstyrelsens ordförande (C) Eksjö kommun

Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande (S) Umeå kommun

Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande (S) Söderhamns kommun

Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande (S) Arjeplogs Kommun

Mikael Löthstam, kommunstyrelsens ordförande (S) Hudiksvalls kommun

Kristine Hästmark, kommunstyrelsens ordförande (M) Gnosjö kommun

Carina Gullberg, kommunstyrelsens ordförande (S) Gullspångs kommun

AnnSofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S) Östersunds kommun

Marie Centerwall, kommunstyrelsens ordförande (S) Bollnäs kommun

Peter Kärnström, kommunstyrelsens ordförande (S) Sandvikens Kommun

Susanne Hansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Strömsunds kommun

Magnus Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S) Hallsbergs kommun

Therese Kärngard, kommunstyrelsens ordförande (S) Bergs kommun

Magnus Jonsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Ockelbo Kommun

Tomas Peterson, kommunstyrelsens ordförande (M) Vimmerby kommun

Monica Olsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Nordanstigs kommun

Yoomi Renström, kommunstyrelsens ordförande (S) Ovanåkers kommun

Jan Larsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Pajala Kommun

Lars Molin, kommunstyrelsens ordförande (M) Ljusdals kommun

Annalena Järnberg, kommunstyrelsens ordförande (S) Hällefors kommun

Sven Åke Draxten, kommunstyrelsens ordförande (S) Bräcke kommun

Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun

Linda Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Mullsjö kommun

Robert Bernhardsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Jokkmokks kommun

Christina Lidström, kommunstyrelsens ordförande (M) Bjurholms kommun

Linda-Marie Anttil, kommunstyrelsens ordförande (S) Hofors Kommun

Christina Davidson, kommunstyrelsens ordförande (C) Nybro kommun

Peter Pedersen, kommunstyrelsens ordförande (V) Degerfors kommun

Mikael Jeansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Tingsryds kommun

Tomas Kronståhl, kommunstyrelsens ordförande (S) Västerviks kommun 

Per-Ola Mattsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Karlshamns kommun

Annette Riesbeck, kommunstyrelsens ordförande (C) Rättviks kommun

Gunnar Pettersson, kommunstyrelsens ordförande (S) Habo kommun

Monica Widnemark, kommunstyrelsens ordförande (S) Lessebo Kommun

Wendla Thorstensson, kommunstyrelsens ordförande (C) Lekebergs kommun

Solveig Oscarsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Nora kommun

Katarina Hansson , kommunstyrelsens ordförande (S) Kumla kommun

Peter Bergman, kommunstyrelsens ordförande (S) Åre kommun

Maria Söderberg, Kommunstyrelsens ordförande (C) Krokoms kommun 

Lars Rosander, kommunstyrelsens ordförande (C) Hultsfreds kommun

Ann-Katrin Järåsen , kommunstyrelsens ordförande (S) Torsby kommun

Per Aspengren ,kommunstyrelsens ordförande (S) Hammarö kommun

onsdag 24 januari 2018

I panelen på ekonomiseminarium i Riksdagen




















Som enda kommunpolitiker deltog jag idag i panelen när Kristdemokraterna anordnade ett seminarium om skattehöjningar, effektivitet och kommunala prioriteringar. Med utgångspunkt från en ny rapport som tagits fram av Kristdemokraterna med siffror från riksdagens utredningstjänst inledde Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed seminariet innan fyra inbjudna talare äntrade scenen.

Förutom mig deltog Anders Norrlid, nationalekonom och ESO-utredare, Annika Wallenskog, chefsekonom SKL, samt Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro och vi gav var för sig våra reflektioner över detta angelägna ämne. Frågan om hur vi ska få våra gemensamma resurser att räcka till för välfärdsuppdraget utan att ständigt höja skatterna är en fråga som vi, inte minst i kommunerna, ständigt brottas med.




















Det blev sedan en intressant diskussion med lite olika perspektiv, men där vi i panelen var överens om flera grundläggande faktorer och åtgärder. Hela seminariet spelades in och så småningom kommer det en länk för den som vill ta del av våra inlägg och paneldebatten.

De punkter jag förde fram som viktiga faktorer var följande:

Statens ansvar:
1) Slå vakt om det kommunala utjämningssystemet
2) Minska den statliga detaljstyrningen över kommunerna
3) Minska mängden riktade statsbidrag, gör dem generella och värdesäkrade
4) Sluta vältra över kostnader för statliga uppgifter på kommunerna
5) Ändra lagstiftningen och gör det möjligt till avtalssamverkan mellan kommuner
6) Inled en diskussion om vad som ska ingå i det obligatoriska uppdraget för kommunerna

Kommunernas ansvar:
1) Förbättra budgetprocessen - bygg in styrning, mät kvalitén och skapa incitament för effektiviseringar
2) Jämför er med andra på ett systematiskt och målmedvetet sätt för att lära av dem som är bättre
3) Förbättra styrning och ledning både vad gäller den politiska ledningen som den administrativa
4) Våga prioritera kärnverksamheterna
5) Ha en öppen attityd mot nya lösningar, ny teknik och nya metoder
6) Öppna upp för alternativa utförare och låt den som levererar bäst kvalitet till lägsta kostnad få göra det oavsett om det är en privat eller offentlig aktör