onsdag 28 september 2016

Studiebesök på Lindvalls - Sveriges bästa korvfabrik!

 

Sveriges absolut bästa korvfabrik ligger i Strömsnäsbruk i Markaryds kommun! Det visste jag i och för sig redan, men efter ett studiebesök i den nyligen tillbyggda fabriken utmed E4:an är jag än mer övertygad. Får jag inte välja en korv från Lindvalls är det bättre att vara utan.

Det 91 år gamla familjeföretaget har verkligen tagit många och stora kliv under åren. Från den lokala charkuterifirma som Joel och Ellen Lindvall grundade har företaget utvecklats till en gigant på fastfood-sidan. En utveckling som sonen Palle fått följa i alla år, eftersom han är lika gammal som företaget. Idag finns Palles barn och barnbarn med som delägare i företaget, där det norska företaget Leiv Vidar A/S nu är majoritetsägare.




















Sedan några år har man specialiserat sig på korv och i sortimentet ingår 150 st. olika sorters varmrökta korvar. Varje år produceras 150 miljoner korvar, vilket motsvarar 8 000 ton korv. Allt producerat med högsta kvalitet och av svenskt kött. Företaget har 115 anställda och är en av kommunens största arbetsgivare för feriearbetare, hela 72 st.





















Av produktionen går 70% till fastfood-marknaden och man levererar idag korv till IKEA, Seven-Eleven, Pressbyrån, Statoil, Preem, OK/Q8, ICA, Citygross, Willys och Biltema över hela Sverige. En stor del, 15%, går på export till Norden och Europa. Överallt på dessa försäljningsställen ser man Lindvalls logga. Varje gång jag handlar t ex på Pressbyrån på Centralen i Stockholm ser jag Lindvalls logotype och roterande korvgrillar och tänker med stolthet: "Den korven är gjord därhemma!"




















Vid vårt besök berättade företagets VD Lars Andersson engagerat om företaget, de värderingar som man gemensamt tagit fram och hur man arbetar med produktion, kvalitet och personal. Efter det fick vi en mycket intressant visning av produktionen och själva fabriken. En sak är säker; Har du en gång ätit en Lindvallskorv, finns det inget annat alternativ! 


måndag 26 september 2016

Nu inrättar vi vårdserviceteam i Markaryds kommun!











Ett enigt kommunfullmäktige beslutade ikväll att inrätta så kallade vårdserviceteam inom äldreomsorgen i Markaryds kommun. Förslaget, som väckts genom en motion från Kristdemokraterna, innebär att nyanlända eller andra personer som står långt från arbetsmarknaden och som bedöms lämpliga, ska kunna få arbetsträning/praktik på olika kommunala arbetsplatser.

I första hand gäller detta de särskilda boendena, där man ska få utbildning i och hjälpa till med enklare uppgifter som städning, tvätt, matlagning, disk mm. På det här sättet får man naturliga arbetsuppgifter och språkträning, samtidigt som man avlastar ordinarie personal från olika uppgifter. Detta innebär i sin tur att den ordinarie personalen kan ägna sig mer åt omvårdnad och inte minst sociala aktiviteter för våra äldre, ett område som vi behöver bli bättre på.

Tanken är att anställa en handledare på respektive boende; Ekliden, Fyrklövern, Sjögården och Utsikten. Dessa ska i nära samråd med personalen på boendena introducera och stötta personalen i att lära ut dessa, lite enklare, sysslor. I ett nästa steg ska vårdserviceteamen även kunna inriktas mot skolans verksamhet och, om det slår väl ut, även i andra kommunala verksamheter.

Effekten av detta ska naturligtvis följas upp och inrättandet av vårdserviceteam ska läggas in som en del i den integrations- och arbetsmarknadsplan som Markaryds kommun och Arbetsförmedlingen tagit fram och som fastställdes av kommunstyrelsen så sent som i juni.

Min förhoppning är att detta ska bli ett lyckat projekt med många vinnare, inte minst för dem vi är till för - våra äldre på de särskilda boendena. Om vi sedan lyckas bättre med integrationen och att få folk i arbete samtidigt som vår egen personal kan ägna sig åt mer kvalificerade uppgifter; ja, då har vi vunnit så mycket mer!

torsdag 15 september 2016

Kristdemokraternas synpunkter på det reviderade förslaget till detaljplan för Kv Folkskolan

















Kristdemokraterna i Markaryd har beretts möjlighet att yttra sig över granskningshandlingen över det reviderade förslaget till detaljplan för Kv. Folkskolan och har idag lämnat in följande yttrande till miljö- och byggnadsnämnden:

"Kristdemokraterna tycker det är positivt att man tycks ha beaktat många av de synpunkter som inkommit under samrådet och att man försökt väga in dessa i så stor utsträckning som möjligt i det förslag som nu är ute för granskning.

Det föreliggande förslaget gör det också möjligt för betydligt fler verksamheter i området än idag, vilka sammantaget kan skapa en ekonomi som gör det möjligt att utveckla kvarteret.

Det är positivt att det nu införs varsamhetsbestämmelser för Gula huset, vilket tydliggör byggnadens kulturhistoriska betydelse på ett bättre sätt.

Kristdemokraterna anser dock att den yta som nu föreslås vara möjlig för byggnation i två våningar utmed Hagagatans norra del i alltför stor utsträckning påverkar redan befintlig bebyggelse utmed Hagagatans östra sida negativt. Även om det är få fastigheter som berörs, vilka faktiskt är nästan lika gamla som Hagaskolan, riskerar en byggnad i två plan så nära dessa fastigheter att inverka menligt på karaktären i detta område.

Denna möjliga yta för byggnation bör därför flyttas närmare Hagaskolans byggnad och byggnation bör medges endast i ett plan. Byggnation i ett plan innebär även att respektavståndet till själva Hagaskolan kan minskas något. Prickmarken utmed Hagagatans norra del och Skolgatans östra del bör också ersättas med en bredare zon av parkmark, dels för att ansluta till gångstråket och dels för att tillförsäkra att en grön miljö tillskapas i det nordöstra hörnet av kvarteret.

Kristdemokraterna anser det även fortsatt angeläget att de synpunkter som kommer in under granskningen, så långt möjligt beaktas i det fortsatta detaljplanearbetet. Ledstjärnan i detta arbete bör även fortsättningsvis vara att inom det mest centrala kvarteret av Markaryds tätort kunna förena utveckling med bevarande. 

Kristdemokraterna i Markaryd/Styrelsen"

onsdag 14 september 2016

Kommunstyrelsen vill ha omkörningsförbud på riksväg 15




















Under de senaste åren har det varit ganska många olyckor och incidenter på riksväg 15 väster om Timsfors-rondellen. Redan när vägen byggdes hade Markaryds kommun synpunkter, vilka inte togs tillvara. Kommunstyrelsen har även därefter agerat vid ett flertal tillfällen med framställningar till Trafikverket om trafiksäkerhetshöjande åtgärder som lägre hastighetsbegränsning, separata filer för säkra avfarter, ”spanska svängar”, fartkameror mm till följd av de många incidenter och olyckor som inträffat utmed denna sträckning. Ingen av dessa framställningar till Trafikverket har dock vunnit gehör.

Frågan engagerar också väldigt många privatpersoner genom synpunkter till oss politiker, namninsamlingar mm. Förslaget att driva frågan om omkörningsförbud kommer initialt från en privatperson som kontaktat Sven Jansson (C), som i sin tur lyfte frågan vid kommunstyrelsens sammanträde i augusti. Vi har därefter berett frågan, som kom upp igår som ett ärende.

Kommunstyrelsen är helt enig om att åtgärder behöver vidtas på denna del av riksväg 15 och anser att en framställan till Trafikverket ska göras med en begäran om att införa omkörningsförbud utmed hela sträckan mellan den s k Timsfors-rondellen och Råstorps-krysset alternativ delar därav. Som framgår av tidigare skrivelser i ärendet från Markaryds kommun är sträckan olycksdrabbad och med frekventa incidenter som mycket väl skulle kunna leda till allvarliga olyckor. I anledning härav har kommunstyrelsen, med stöd från såväl näringslivet som ett stort antal enskilda personer, hemställt om begränsningar av hastigheten på den här sträckan. 


Kommunstyrelsen anser det mycket beklagligt att en så pass ny väg är så olycksdrabbad och anser att Trafikverket omgående bör vidta åtgärder av trafiksäkerhetshöjande slag innan ytterligare olyckor med allvarlig eller dödlig utgång tillåts att hända på den aktuella vägsträckan.

Vi är väl medvetna om att det är Trafikverket som slutligen avgör ärendet. Vad vi kan göra är att påtala problemen och försöka påverka på det sätt vi kan. Förhoppningsvis lyssnar man till oss och inser att det faktiskt finns fog för vår begäran.


tisdag 13 september 2016

Kommunstyrelsen beslutade idag...













Kommunstyrelsen beslutade bl a följande vid sitt sammanträde den 13 september:

1. Att avge följande yttrande över granskningshandlingen för ny detaljplan i Kv. Folkskolan i Markaryd:

”Kommunstyrelsen konstaterar att miljö- och byggnadsnämnden i stor utsträckning beaktat de synpunkter som inkommit under samrådet vad gäller de frågor som berör detaljplanens utformning. Det föreliggande förslaget innefattar exempelvis möjlighet att bygga bostäder på en större yta inom kvarteret samt varsamhetsskydd för ”Gula huset”, något som flera remissinstanser uttryckt önskemål om.

Kommunstyrelsen anser dock att den yta som nu föreslås vara möjlig för byggnation i två våningar utmed Hagagatans norra del i alltför stor utsträckning påverkar redan befintlig bebyggelse utmed Hagagatans östra sida negativt. Denna yta bör därför flyttas närmare Hagaskolans byggnad och byggnation bör medges endast i ett plan. Byggnation i ett plan innebär även att respektavståndet till själva Hagaskolan kan minskas något. Prickmarken utmed Hagagatans norra och Skolgatans östra del bör också ersättas med en bredare zon av parkmark, dels för att ansluta till gångstråket och dels för att tillförsäkra att en grön miljö tillskapas i det nordöstra hörnet av kvarteret.

Flera synpunkter berör frågor som inte hanteras i en detaljplan, men den reviderade detaljplanen, tillsammans med den planhandling som nu föreligger, bör ge ett gott stöd för hur kommande frågor, till exempel bygglovsfrågor, framledes kan hanteras.” 

2. Att hos Trafikverket hemställa om att omkörningsförbud införs på Rv 15 utmed hela sträckan mellan den s k Timsfors-rondellen och Råstorps-krysset alternativ delar därav.

3. Att godkänna upprättat delårsbokslut samt kvalitetsredovisning för kommunstyrelsens verksamheter för januari-augusti 2016. Kommunstyrelsen beräknas göra ett positivt resultat om 995 tkr.

4. Att föreslå kommunfullmäktige anta redovisad bredbandsstrategi att gälla från och med 2016-10-01 och att tidigare antagen strategi därmed upphör att gälla. Vidare ges kommunstyrelsen i uppdrag att leda och svara för genomförandet av bredbandsstrategin i den utsträckning åtgärderna ankommer på kommunen.

5. Att föreslå kommunfullmäktige att, med hänvisning till socialnämndens yttrande, bifalla en motion från Ingegerd Lenander (KD) om att inrätta vårdserviceteam i syfte att bl a underlätta för den enskildes integrering i samhället. Vidare uppdras till socialnämnden, att genom socialchefens försorg, inrätta vårdserviceteam i enlighet med vad som framkommit i ärendet.

6. Att föreslå kommunfullmäktige att bifalla en motion från Tommy Andersson (M) om att lastbilstrafik och trafik med farligt gods ska tvingas att köra utanför tätbebyggt område och inte genom samhället. Vidare uppdras till kommunstyrelsen, att genom tekniske chefens försorg, göra en framställan i ärendet till Trafikverket.

7. Att föreslå kommunfullmäktige besluta att ingå medlemskap i RäddSam Kronoberg ek. förening samt att godkänna förslaget till stadgar.

måndag 12 september 2016

Ge företagen möjlighet att anställa på riktigt!




















I morgon, tisdag, öppnar riksdagen upp för ett nytt år och Stefan Löfven ger sin regeringsförklaring. Högst på agendan måste vara hur fler ska ha ett jobb att gå till. Vi har nu unga som går ut i vuxenlivet utan framtidstro och nyanlända som hänvisas till passivitet. För den som inte har ett jobb att går till är sysslolösheten förödande. Det är ohållbart.

Löfvens senaste idé om att tvinga ministrar att anställa personer via sina myndigheter är oseriös. De så kallade "Traineejobben" likaså. Det är Sveriges företagare som skapar jobben. De ser möjligheterna om rätt förutsättningar finns. Ska regeringen ens komma halvvägs till målet om EU:s lägsta arbetslöshet måste de börja lyssna, på inte minst våra småföretagare.

Vi måste våga tänka brett, att kombinera utbildning och jobb är en sak som skulle underlätta en fot in på arbetsmarknaden. Det är bättre att få arbetserfarenhet, men lite lägre lön de första åren, än inget jobb alls.

De länder inom EU som kännetecknas av låg arbetslöshet, exempelvis Tyskland, har en större andel enklare jobb. Alltså jobb som inte kräver någon högre utbildning eller endast grundläggande sådan. Sverige är det land inom EU som har lägst andel enklare jobb. Under hela 2000-talet har ingångslönerna i Sverige stigit snabbare än övriga löner, vilket i slutändan gör det dyrt att anställa en oerfaren person.

För att underlätta möjligheten att anställa föreslår Kristdemokraterna en ny anställningsform, så kallad introduktionsanställning. Den är precis som en vanlig anställning med den enda skillnaden att ingångslönen får vara 75 procent av lägsta lön eller ingångslön enligt kollektivavtal. Arbetsgivaren ska samtidigt ge utbildning eller arbetsintroduktion på 25 procent av tiden, på jobbet. Målet är att det ska vara enkelt att anställa. Ingen byråkrati via arbetsförmedlingen, och inte heller några bidrag som de måste granska. Efter fem år ska man ha nått ordinarie lönenivå.

Idag besökte jag och några andra politiker NIBE Industrier i Markaryd för att samtala bland annat om hur vi som politiker kan underlätta för företagen att kunna anställa ännu fler. Signalen var solklar; "Sluta krångla till det för oss som arbetsgivare!.Vi vill inte ha en massa konstgjorda bidragsjobb." Enbart NIBE i Markaryd skulle kunna anställa ett ganska stort antal personer i lite mer "enkla jobb" om man kunde komma överens om något lägre timlöner för personer med lägre kvalifikationer.

Vi besökte också den YH-utbildning i värmeteknik som nu går in på fjärde året och som byggts upp i samverkan mellan kommunen och NIBE. Förmodligen är detta landets mest kvalificerade utbildning på området och med mycket nära koppling till branschen och de senaste produkterna och rönen på området.

Markaryds kommun har ansökt om att få fortsätta den här utbildningen även nästa läsår och jag hoppas verkligen att YH-myndigheten beviljar detta. Det vore förödande att rasera en så kvalificerad utbildning när den precis blivit etablerad. Den kortsiktighet som staten har när man tilldelar kommunerna dessa YH-utbildningar måste förändras och åtminstone förlängas så att de inte omprövas oftare än t ex vart femte år.

lördag 10 september 2016

Markaryds marknad




















Härligt väder, god stämning och mycket folk på Markaryds marknad idag. Som vanligt många goda samtal och uppmuntrande ord. Det värmer! Lotterna, som vi säljer med vinstgaranti, gick åt och många glada vinnare fick lite mer att bära hem än planerat. Kort sagt; en toppendag!

fredag 2 september 2016

Bredbandsutbyggnad i Kronobergs län - nu trycker vi på regeringen!




















För en tid sedan väckte jag ett initiativ i Region Kronoberg och föreslog att regionen och alla kommuner skulle tillskriva regeringen med krav på mer statligt stöd för att ta tillvara engagemanget hos många fiberföreningar för att bygga ut bredband med fiber på landsbygden. Nu har vår skrivelse gått iväg till Näringsdepartementet:


Bredbandsutbyggnad i Kronobergs län

Förutsättningarna i Kronobergs län
Kronobergs län är en region präglad av ett spritt boende i mindre byar och på ren landsbygd. Även näringslivet har en spridd struktur med verksamheter i mindre tätorter och på landsbygden. De gröna näringarna, som är satta under ett intensivt rationaliseringstryck, och besöksnäringen, som är en växande och betydelsefull näring i regionen, är exempel på branscher som har stor omfattning i länets glesare delar. För en fortsatt utveckling inom dessa branscher, och inom alla delar av näringslivet, är den grundläggande ITinfrastrukturen en avgörande faktor. Infrastrukturen lägger grunden för en digital utveckling inom alla sektorer och är därför en mycket viktig del i samhällsutvecklingen.

Regeringens mål och medel
Målet för Sveriges IT-politik är att landet ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Detta har beslutats i enlighet med propositionen Tillgängliga elektroniska kommunikationer (prop. 2009/10:193). Regeringens mål för bredbandstillgänglighet är att 90 % av hushållen och företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. I Kronobergs län har vi höjt ambitionen något, med målet att minst 98 % av regionens hushåll och företag ska ha tillgång till bredband år 2020.

Den modell regeringen har valt för utbyggnad är att kommersiella krafter ska ansvara för utbyggnaden av infrastrukturen. Där detta inte sker, p.g.a. att man inte ser någon kommersiell potential, ska utbyggnad kunna ske genom statlig finansiering. De bredbandsföreningar som under senare år bildats för att driva på utvecklingen av bredband i dessa områden kan söka sådana statliga medel.

Av de medel som tidigare fördelats till länsstyrelserna för bredbandsutbyggnad har 58,3 miljoner kronor tillfallit Kronobergs län. För närvarande finns cirka 1 miljard kronor ofördelade hos Jordbruksverket. Om samma fördelningsnyckel tillämpas för dessa medel som tidigare innebär det att Kronobergs län skulle tilldelas 28,4 miljoner kronor. Detta ska ställas i relation till de ansökningar från bredbandsföreningar som f.n. är inneliggande hos Länsstyrelsen i Kronobergs län, som uppgår till drygt 80 miljoner kronor.

Arbetet i Kronobergs län
I Kronobergs län har utbyggnaden av fibernät på landsbygden varit omfattande i vissa områden. Basen för denna utbyggnad har varit ekonomiska föreningar, vilka ofta bildats för detta ändamål genom omfattande ideella arbetsinsatser, starkt entreprenörskap och privatfinansiering. Trots de geografiska utmaningar som finns i regionens struktur har utbyggnaden i de flesta fall skett till relativt låga kostnader. Det offentliga stödet, genom kanalisationsstöd och landsbygdsprogram eller PTS’ medfinansiering, har härigenom räckt till fler insatser än beräknat.

En av de viktigaste faktorerna för att utbyggnaden har kunnat ske i denna omfattning är det starka intresset och engagemanget från privat och ideellt håll, men kommunernas stöd och hjälp, inte minst genom den kommunala medfinansieringen, har varit avgörande för framgången. Bredbandsutbyggnaden har dock skett ojämnt över länets yta och i vissa av länets kommuner har mindre än 10 % av befolkningen tillgång till bredband med denna kapacitet.

Region Kronoberg och länets kommuner har höga ambitioner när det gäller bredbandsutbyggnaden i länet och därutöver har en rad nya bredbandsföreningar kommit igång under senare tid. Mobiliseringen kring bredbandsfrågan är således stark och ideella krafter och kommuner lägger ned mycket arbete på att stärka infrastrukturen med syfte att förbättra förutsättningarna för boende och arbete i hela länet. Den starka mobiliseringen och det stora engagemanget för bredbandsfrågan speglar de behov och det intresse som finns för att få tillgång till fullgod bredbandskommunikation. För att detta arbete ska kunna fortsätta är det viktigt att engagemanget hos de ideella bredbandsföreningarna upprätthålls och att de ges ett välförtjänt erkännande för sina insatser. Det är också av vikt att ta tillvara de nya initiativ till sådana föreningar som kontinuerligt tas med syfte att täcka de ”vita fläckar” som fortfarande finns i länet och därmed nå de högt ställda målen.

Konsekvenser
I ett läge när arbetet med planering och mobilisering för att stärka bredbandsstrukturen fortgår inom både kommuner, region och bredbandsföreningar kan vi konstatera att de statliga medel som avsatts för ändamålet inte kommer att räcka för att uppnå de ambitiösa mål som satts för utbyggnaden i Kronobergs län. Staten har ett grundläggande ansvar för att dess invånare får tillgång till fast bredband via fiber eller likvärdig teknik, men har hittills inte fullt ut tagit det ansvar man har att se till att den finansierings- och genomförandemodell man valt fungerar för att tillgodose detta. Det finns ett uppenbart glapp mellan de behov som finns och de medel som staten avsätter för ändamålet – om fördelning till regionerna sker enligt tidigare modell uppgår denna brist, utifrån de planer och ansökningar som finns i nuläget, till cirka 50 miljoner kronor i Kronobergs län. Ytterligare en negativ faktor som hämmar utbyggnaden och försvårar situationen för bredbandsföreningarna är den långsamhet som råder i statens hantering av de ekonomiska stimulanserna.

Risken är därmed uppenbar att utbyggnaden kommer att avstanna och att förutsättningarna för en positiv utveckling i länet äventyras. Möjligheterna att nå Regeringens mål om tillgång till bredband för såväl hushåll som företag minskar därmed också avsevärt.

Slutsats
Region Kronoberg och samtliga kommuner i Kronobergs län ser med oro på den uppbromsning som skett för bredbandsutbyggnaden, trots de omfattande insatser som gjorts i länet av såväl ideella krafter som från kommunalt håll. Vi är beredda att fortsätta arbeta tillsammans med ideella krafter för att på ett kostnadseffektivt sätt, precis som tidigare, utveckla bredbandsinfrastrukturen i Kronobergs län.

För att kommuner och bredbandsföreningar gemensamt ska kunna genomföra detta krävs dock en del insatser från statens sida. Regeringen bör skyndsamt avsätta tillräckligt med riktade medel – utöver den miljard som f.n. är ofördelad för ändamålet - som täcker de behov som finns för att åtminstone nationella mål ska kunna nås. Här måste man således ta hänsyn till såväl de ideella initiativ som redan finns, i form av inneliggande ansökningar hos länsstyrelserna, som de nya initiativ som tagits under senare tid för att täcka återståendebrister i bredbandsinfrastrukturen. Till detta bör man koppla ett enkelt och tydligt regelverk som underlättar och snabbar på myndigheternas hantering av stödet, med syfte att öka takten i bredbandsutbyggnaden.

Genom sådana insatser kan staten ta sitt ansvar när det gäller stimulans och finansiering av bredbandsutbyggnaden i de delar av länet där det inte anses vara kommersiellt gångbart.

Anna Fransson, ordförande regionstyrelsen, Region Kronoberg
Per Ribacke, ordförande kommunstyrelsen, Alvesta kommun
Monica Widnemark, ordförande kommunstyrelsen, Lessebo kommun
Magnus Gunnarsson, ordförande kommunstyrelsen, Ljungby kommun
Bengt Germundsson, ordförande kommunstyrelsen, Markaryds kommun
Mikael Jeansson, ordförande kommunstyrelsen, Tingsryds kommun
Åke Carlsson, ordförande kommunstyrelsen, Uppvidinge kommun
Bo Frank, ordförande kommunstyrelsen, Växjö kommun
Ingemar Almqvist, ordförande kommunstyrelsen, Älmhults kommun

onsdag 31 augusti 2016

(S) och (MP)-regeringen dumpar sina kostnader på kommunerna – Markaryds kommun förlorar mellan 8-12 miljoner kr.

















Igår presenterade tre av regeringen Löfvens statsråd det nya förslaget till ersättningsregler för mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Förslaget kan sammanfattas med lägre ersättning till kommunerna och införande av nya former av enklare boenden, vilket allvarlig riskerar kvaliteten i verksamheten.

Ännu en gång förändrar regeringen spelreglerna och skjuter över kostnaderna för flyktingmottagandet till kommunerna. Först inför man ett obligatoriskt krav för alla kommuner att ta emot ensamkommande flyktingbarn och ”kryddar” erbjudandet med ekonomisk kompensation, och när man väl lyckats med den uppgiften skär man ner på ersättningsnivåerna.

Förslaget från regeringen innebär sänkt ersättning från 1 900 kronor till 1 350 kronor per dygn för barn i åldrarna 8 till 17 år och från 1 900 kronor till 750 kronor per dygn för unga mellan 18 och 20 år.

Markaryds kommun har i skrivande stund 59 mottagna ensamkommande flyktingbarn. Beroende på ålder och beläggning innebär regeringens förslag att Markaryds kommun beräknas förlora mellan 8-12 miljoner kronor årligen!

Att sänka ersättningen så drastiskt på en enda gång försämrar verkligen förutsättningarna för kommunernas mottagande. Regeringen sviker de kommuner som tagit ansvar i flyktingmottagandet och gör det uppenbart svårare att erbjuda en bra start på ett nytt liv i Sverige.

Idag bor de flesta ensamkommande flyktingbarnen i s k HVB-hem, där man har bemanning dygnet runt. Personalen på HVB-hemmen stöttar med skolarbete och vardagliga sysslor som matlagning och fritidsaktiviteter, de guidar till sjukvård, jobbsökande och annat nödvändigt vilket är en förutsättning för att anpassa sig till ett nytt och fungerande liv i Sverige. Helt enkelt en fostran som de flesta andra barn får i vårt land.

Nu vill regeringen i stället införa en ny form av enklare boende, s k stödboende, där barnen i större utsträckning ska få klara sig på egen hand med betydligt färre personal. Denna boendeform finns inte ens idag. Det kan inte heller vara förenligt med barnkonventionen att låta minderåriga klara sig på egen hand med minimal vuxennärvaro på det sätt som regeringen nu föreslår. Det tillåts inte för andra barn. Risken är uppenbar att betydligt fler av de ensamkommande barnen kommer att klara sig sämre, integreras sämre med ökat utanförskap och framtida problem som följd.

Regeringens förslag innebär att jag kommer att se över gällande avtal med Migrationsverket och, vid behov, föreslå att vi säger upp avtalet. Jag och Kristdemokraterna i Markaryd kommer heller inte att låta regeringens förslag gå ut över kommunens kärnverksamheter som skola, vård och omsorg. Kvaliteten i dessa kommunala verksamheter ska inte få ställas mot ett statligt ansvar för flyktingmottagandet!

Återigen är jag tacksam över Alliansens i Markaryd kloka politik att budgetera med säkerhet och marginal. Frågan är hur våra lokala socialdemokrater och miljöpartister kommer att ställa sig till förslaget. Hur hanterar (S) och (MP) ett intäktsbortfall på 8-12 miljoner kronor? Så sent som i juni lovordade dessa partier i kommunfullmäktiges budgetdebatt regeringens politik och satsningar. Samma politiker har - till skillnad från oss i Alliansen - redan använt i stort sett varenda krona i nästa års budget inklusive den buffert för oförutsedda utgifter som Alliansen tillskapat. Men så kan man ju alltid göra i opposition och då man inte behöver ta något ansvar vare sig för ekonomin eller verksamheternas kvalitet.

måndag 29 augusti 2016

Förslaget att göra vårdcentralen i Strömsnäsbruk till filial undanröjt på obestämd tid




















Hela salen i Folkets Hus var fylld till sista plats ikväll när politiker och tjänstemän i Region Kronoberg hade kallat till informationsmöte om framtiden för vårdcentralen i Strömsnäsbruk. Jag skulle tro att det var drygt 150 personer, som framförde ett entydigt budskap; ”Rör inte vår vårdcentral!”

Frågan om att nedgradera vårdcentralen i Strömsnäsbruk till en filial till Markaryd kom till min kännedom för ett år sedan. Jag tog då ett initiativ i regionfullmäktige och erbjöd en samverkan med kommunen för att ta ett gemensamt omtag och satsa på ett helhetstänk kring vårdcentralen. Vi fick ett positivt besked och vi fick en tidsfrist.

Under det senaste halvåret har vi haft ett antal möten, men dessvärre har vi från kommunens sida inte upplevt någon riktig respons från regionens tjänstemän. Kommunen har erbjudit sig renovera lokalerna och vi har föreslagit ett gemensamt projekt att låta läkare och samtlig personal vara med från början för att planera och bygga ”sin” vårdcentral. Gärna med en folkhälsoprofil och med inriktning på geriatrik, eftersom medelåldern är ganska hög i Strömsnäsbruk. En nysatsning där man utgår från den kompetens och styrka som finns, i stället för att ständigt tala om problemen. Vi har föreslagit gemensamma kampanjer, offensiv rekrytering och headhunting bl a med stöd och medverkan från näringslivet, utvecklad samverkan med vårdcentralen i Markaryd, men utan direkt respons. Vi har gjort över 600 riktade utskick och fått några kontakter med läkare, som regionen noterat men sagt sig redan ha kännedom om. Något offensivt eller konkret har, som jag upplever det, inte kommit ut av vår samverkan och jag kan, även om jag är part i målet, inte påstå att det varit kommunens fel.

Det vi däremot har fått höra är alla problem. Vid vårt sista möte före semestern frågade vi rakt ut om regionen körde ”dubbla spår” med en egen agenda och vi fick då till svar att så inte var fallet. När vi så träffades direkt efter semester fick vi veta att personalen hade informerats om att man skulle gå fram med ett förslag om filialbildning. Detta ens innan politikerna i Hälso- och sjukvårdsnämnden var informerade.




















Efter denna träff har kommunen fått signaler om att det visst finns intresserade läkare, något som jag omgående redovisade för ansvariga politiker i Hälso- och sjukvårdsnämnden. De hade i sin tur ingen kännedom om detta, vilket självklart förvånar oss. Jag är idag tacksam till de politiker som lyssnade på mina inspel och som ikväll också kunde meddela att förslaget om filial är lagt i en låda på obestämd tid till följd av de "nya" omständigheter som nu kommit fram.

Diskussionerna mellan regionen och kommunen kommer därför att fortsätta och min förhoppning är att vi nu ska arbeta mot ett gemensamt mål och komma fram till en långsiktig och hållbar lösning som innebär att vårdcentralen i Strömsnäsbruk ska få vara kvar som en fullvärdig vårdcentral.

Jag är glad att det allmänna mötet ikväll blev konstruktivt och utan politiska angrepp eller låsningar. Det gynnar absolut det fortsatta arbetet och våra samtal och resultatet är för mig i det här fallet betydligt

viktigare än en politisk positionering. Signalen från ortsborna och kommunen är solklar; vi vill ha en fullvärdig vårdcentral kvar i Strömsnäsbruk. Det kommer jag att arbeta vidare för!