onsdag 27 mars 2013

"Rätt till arbete", "Markaryd nästa!" och sommarlovsentreprenörer

Alliansen presenterade vid kvällens kommunpolitiska debatt tre konkreta förslag som vi anser vara viktiga att kraftsamla kring. De två projekteten "Rätt till arbete" och "Markaryd nästa!" anser vi vara betydelsefulla komplement till det övriga kvalitets-, utveckllngs- och näringslivsarbete som kommunen driver. Dessutom föreslår vi att ett antal ungdomar i åldern 15-17 år erbjuds att bli sommarlovsentreprenörer. Detta utöver alla de feriearbeten vi erbjuder.
 
 
Projekt "Rätt till arbete"
Genom projektet ”Rätt till arbete” vill vi att kommunen tar på sig en drivande roll för att alla aktörer som jobbar med arbetsmarknadsfrågorna ska dra åt samma håll. Rätten till arbete finns inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och, oavsett vem som har det formella ansvaret för de olika åtgärderna, har vi inte råd att se ungdomar, nyanlända eller andra vara utan arbete eller andra kompetenshöjande åtgärder.
 
Under 2012 var det bara sex personer i kommunen som varslades. Utbetalningen av försörjningsstöd (socialbidrag) minskade under 2012 med 2,5 mkr eller 28 %! Ändå ser vi en ökning av antalet arbetslösa, framför allt på ungdomssidan, vilket är alarmerande.
 
Redan under 2012 tog jag initiativ till överläggningar med Arbetsförmedlingen om hur vi gemensamt ska kunna möta denna ökning.
 
Kommunfullmäktige har också bifallit en motion från kristdemokraterna Ingegerd Lenander och Yvonne Takvam som innebär att personer med försörjningsstöd i betydligt större utsträckning ska delta i kompetenshöjande åtgärder. Resultatet så här långt har bl a inneburit studiebesök i syfte att lära mer om den s k Landskronamodellen och socialnämnden ska återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som kan komma ifråga.
 
Vi tycker nu att det är angeläget att gå från ord till handling! Därför föreslår vi att arbetet mot arbetslöshet och utanförskap ska intensifieras i ett nämndsövergripande projekt med namnet ”Rätt till arbete”.
 
 
Sommarlovsentreprenörer
Att vara sommarlovsentreprenör skiljer sig från ett vanligt feriearbete genom att man låter ungdomar driva ett företag som sommarjobb. Ungdomarna försäkras och får ett startstipendium på ungefär 3 000 kronor och får sedan genomföra sin affärsidé under ett bestämt antal veckor. Under genomförandet har de stöd från en handledare samt mentorer från det lokala näringslivet. I slutet av sommaren samlas ungdomarna för att redovisa sitt arbete. De får då också hjälp med eventuell redovisning av skatter och avgifter. Detta erbjudande kommer nu, utöver redan beslutade feriearbeten, att erbjudas intresserade ungdomar.
 
 
Projekt "Markaryd nästa!"
Under flera år har vi med ganska stor framgång arbetat med näringslivsfrågor och attraktivitetsfrågor. Nu föreslår vi att detta ska kompletteras med ett projekt, ”Markaryd nästa”, för att öka inflyttningen till Markaryds kommun. Vi tror att det finns en vinst i att kraftsamla, tillsammans med mäklare, fastighetsägare, näringslivet och andra aktörer, för att marknadsföra tomter, lägenheter, villor och fritidshus, allt i syfte att öka inflyttningen till Markaryds kommun. I uppdraget ”Markaryd nästa!” ingår även att planera för och, om möjligt, genomföra en bomässa under hösten med ett program som riktar sig både till dem som funderar på att flytta till kommunen, men även till alla oss andra som redan bor här.
 
 
Med de konkreta beskeden i den här kommunpolitiska debatten, med de två projekten ”Rätt till arbete” och ”Markaryd nästa!” samt sommarlovsentreprenörer vill vi från Kristdemokraternas och Alliansens sida slå fast och visa att vi vill mer! Vi tänker fortsätta arbeta för en positiv utveckling av Markaryds kommun och vi vet att det är många som vill vara med i det arbetet!


måndag 25 mars 2013

Erfarenheter från en stor nedläggning på en liten ort - slutredovisning av "Strömsnäsprojektet" idag

Den 15 september 2011 meddelade Transcom att man skulle varsla 211 personer vid enheten i Strömsnäsbruk i Markaryds kommun samt att man skulle stänga ner verksamheten i sin helhet. Beskedet innebar att Markaryds kommun initierade ett intensivt arbete för att möta denna situation. Idag slutredovisade vi projektet och kan konstatera att vi klarat av att hantera situationen på ett mycket bra sätt.

Det negativa är att företaget inte längre finns kvar i kommunen idag, vilket innebär att ett stort antal jobb inom tjänstesektorn försvunnit. Detta har naturligtvis också påverkat enskilda personer som tvingats till en tuff omställning med allt vad det innebär.

Det positiva är att det idag endast är 33 personer, av de 211 som fick sluta sin anställning, som fortfarande är kvar i någon form av åtgärd. Kommunens nettokostnad för detta omfattande projekt uppgår till 415 000 kr.

Det här projektet, "Markarydsmodellen", har kommit att utvecklas till en Kronobergsmodell och tillämpas idag i Lessebo kommun för att möta en liknande varselsituation, i projektet "Samverkan Lessebo". Vid dagens seminarium var även representanter från Hylte kommun representerade, där man står inför att möta ett stort varsel på Stora Enzos papperbruk.

På bilden ovan syns flertalet av de personer som ingick i den ganska operativa samordningsgruppen och som medverkade vid dagens seminarium: Fr v Thomas Wahlquist, Trygghetsrådet, Ulrica Persson, Arbetsförmedlingen, Bengt-Göran Söderlind, näringslivschef Markaryds kommun, Bengt Germundsson, kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun, samt Anders Blomqvist, projektledare.

Redovisningen av projektet, "Varsel i praktiken - Kronobergsmodellen" kan du ladda ner här.

Mina egna personliga reflektioner, som jag delgav de dryga 30 åhörarna vid dagens seminarium, kan du läsa i mitt anförande som följer nedan.

* * * * * *

Anförande 2013-03-25 vid seminarium om företagsnedläggning i Strömsnäsbruk

Måndagen den 12/9 2011 blev jag kontaktad av Transcoms lokala platschef som meddelade att man från företagets sida ville träffa kommunledningen tre dagar senare. Att det var ett angeläget ärende hördes på rösten och vad det gällde förstod jag också ganska snart. Sedan våren 2011 hade vi fått informella signaler från olika håll att något var på gång och att man genomförde strukturella åtgärder inom koncernen. Aktiekursen för Transcom var inte heller särskilt hög. För samma pengar man kunde få en korv med bröd, fick man nästan åtta aktier i Transcom.

Jag bestämde mig omgående för att lämna återbud till den Brysselresa som regionstyrelsen skulle göra samma dag som mötet med Transcom skulle äga rum och på torsdagen den 15/9 tog jag, kommunchefen och näringslivschefen emot två herrar i mörka kostymer, vita skjortor med manschettknappar och snygga sidenslipsar. Herrarna meddelade ganska kyligt och osentimentalt att man lite senare under dagen hade för avsikt att lägga ett varsel som omfattade samtliga 211 anställda vid enheten i Strömsnäsbruk och att enheten skulle avvecklas på mindre än ett halvår.

Skälet uppgavs vara ekonomiska faktorer och lönsamhetsproblem och att koncernen fattat ett beslut om ett omstruktureringsprogram. Strömsnäsbruk uppgavs vara den enhet inom Transcom som gått sämst i Sverige. Visserligen var volymerna hyggliga, men rekryteringsbasen var inte tillräcklig i en liten kommun som Markaryd. Men inget av detta ansåg man var särskilt negativt, utan man tyckte att personalen skulle se beskedet som en kick-off och som en positiv start för något nytt.

Attityden som visades gentemot oss har vi upplevt både tidigare och därefter. Det är förvånansvärt hur ofta man tror att vi som är verksamma i mindre landsorts- och glesbygdskommuner är mindre kunniga eller kompetenta och hur enkelt man tror det ska vara att köra över oss. Tack vare vår nära relation till näringslivet, och även till Transcoms lokala ledning, visste vi en hel del om situationen, t ex att lönsamheten var god och att det även gick att rekrytera personal. Vår reaktion blev därför ganska kraftfull och vi var också ganska förberedda på vilka argument och förväntningar vi skulle lyfta fram, något jag tror överraskade herrarna i de mörka kostymerna.

Vad gör man då som kommunstyrelsens ordförande när ett sådant här besked slår ner? Drygt 200 anställda skulle komma att beröras, vilket var mer än 10 % av Strömsnäsbruks befolkning. Omräknat skulle en lika stor nedläggning innebära att ca 90 000 personer förlorade arbetet om varslet hade lagts i Stockholms stad.

Den första tanken borde kanske varit att ett så stort varsel med så stora konsekvenser per automatik borde innebära stor uppmärksamhet, ett intresse från nationell nivå och kanske till och med åtgärdspaket? Precis på samma sätt som man diskuterade för SAAB i Trollhättan som samtidigt var aktuellt? Nej, den tanken som slog oss var; att det här problemet får vi ta oss an själva!

Att det här varslet drabbade just Strömsnäsbruk gjorde också situationen lite speciell. Hela samhället grundades en gång i tiden tack vare uppförandet av pappersbruket som togs i drift 1897. Under 1950-talet var Strömsnäs Bruk Kronobergs läns största industri med över 1 000 anställda. Men strukturomvandlingen och Södra Skogsägarnas beslut att satsa på nya, stora bruk vid kusten ledde fram till att papperstillverkningen lades ner 1981. Endast säcktillverkningen blev kvar. Av de som mest 1 000 arbetstillfällena blev det bara ca 150 jobb kvar och säckfabriken såldes till Kinneviksägda Korsnäs.

Men inte heller säckfabriken fick vara kvar. Efter några år av relativt lugn tog styrelsen för Koinnevik 1998 beslutet att lägga ner säckfabriken och flytta tillverkningen till Grenå i Danmark. De sista bruksarbetarna fick lämna sina jobb. I stället etablerade man under 1999 ett av Kinneviks första call centers, Transcom, i de gamla brukslokalerna. Företaget utvecklades och sysselsatte som mest runt 300 personer, många kvinnor och ungdomar. Ett bra komplement till den tillverkningssektor som sysselsätter nästan 45 % av befolkningen.

Konjunkturen och arbetsmarknaden var inte heller densamma som t ex då Smurfit Kappamill lade ner pappersbruket i Timsfors 2006, då 140 personer inom tillverkningsindustrin blev arbetslösa. En nedläggning som i den då rådande konjunkturen gick nästan obemärkt förbi. I september 2011 hade konjunkturen återhämtat sig, men betydligt färre arbetstillfällen stod till buds än under högkonjunkturen 2006-2007.

Vi kunde därför ganska snabbt konstatera att vi stod inför en helt ny situation där drygt 200 anställda i ett tjänsteföretag inte hade riktigt lika goda förutsättningar att klara den omställning som de nu ställdes inför.

Redan när herrarna i de mörka kostymerna och sidenslipsarna lämnade Kommunhuset hade vi bestämt oss. Vi ville arbeta proaktivt för att möta konsekvenserna av det här varslet och vår gemensamma uppfattning var att vi med facit i hand inte skulle behöva stå till svars för att vi engagerat oss för lite eller för att ha varit för passiva. Vi tänkte därför omgående arbeta för att skapa en organisation och sätta till de resurser som vi ansåg skulle behövas för att möta den uppkomna situationen. Och vår tydliga ambition var att försöka se till att alla andra berörda aktörer tog sitt ansvar innan kommunens skattebetalare skulle behöva skjuta till några pengar.

Samma eftermiddag, den 15/9, tog vi kontakt med landshövdingen, länsstyrelsen, regionförbundet och Arbetsförmedlingen. Dagen efter kontaktades det lokala facket, Trygghetsrådet, Tillväxt Markaryd AB, Riksdagens näringsutskott och flera andra aktörer. på 1½ månad genomförde jag och kommunens näringslivschef, Bengt-Göran Söderlind, nästan 50 olika möten som slutligen utmynnade i den organisationsmodell som redovisades för kommunfullmäktige i november 2011 och som fullmäktige också avsatte ekonomiska resurser till.

Den 3/1 2012 startade vi så upp arbetet i den s k Samverkansgruppen med representanter för kommunen, Transcom, Trygghetsrådet, AF och Unionen. Fram till projektets slut i oktober 2012 har jag själv och näringslivschefen personligen medverkat vid ca 30 sammanträden med Samverkansgruppen. Jag ska inte uppta min tid med att presentera själva projektet, det kommer projektledaren Anders Blomqvist att göra. Däremot vill jag redovisa resultatet i form av två parametrar:

När vi idag kan slutredovisa projektet återstår det lite drygt 30 personer av 211 att arbeta aktivt med och kommunens nettokostnad för projektet uppgår i bokslutet för 2012 till 415 kkr.


Vilka erfarenheter drar jag då som representant för Markaryds kommun i det här projektet?

Om vi börjar med fördelarna och framgångsfaktorerna, så vill jag lyfta fram följande:

Ett snabbt och kraftfullt agerande från kommunen, som tar initiativet och är en drivande part i projektet
Kommunledningen kunde ha lutat sig tillbaka och konstatera att alla berörda parter har sin roll och sitt uppdrag och att det därför inte är en kommunal angelägenhet att engagera sig. Enligt min uppfattning hade detta varit kontraproduktivt. Kommunen är kanske den enda aktören som kan ta på sig ett samordningsansvar och det valde vi att göra.

En tydlig projektorganisation med en särskilt utsedd projektledare
Att den uppkomna situationen innebar en stor utmaning och påfrestning för den ordinarie verksamheten och organisationen stod klart ganska snabbt och därför valde vi att bedriva arbetet som ett avgränsat projekt med en extern projektledare. Därmed kunde vår ordinarie personal, inte minst näringslivschefen, arbeta med det övriga näringslivet samt med de förfrågningar om nya etableringar som ständigt kommer till kommunen.

Klart definierade deltagare i projektet med mandat att ta beslut
För att arbetet i Samverkansgruppen ska kunna vara konstruktiv och operativt krävs att de ingående parterna har mandat att fatta beslut.

Ett tydligt fokus på samverkan
Alla parter måste vara överens och ha en samsyn och problembilden och uppdraget, en gemensam målbild och fokus på att medverka till att lösa situationen för dem som varslades.

Tät kommunikation och dialog
Genom en ständig och tät dialog kunde vi nå ut med samma information till samtliga berörda på ett snabbt och enkelt sätt. Det var en stor fördel att Transcom öppnade upp sitt intranät som en kommunikationskanal med de anställda.

Ett "Advisory Board"
Genom denna konstellation vidgades nätverket avsevärt vilket var till nytta för specifika åtgärder inom projektets ram, men även genom att kontaktnätet vidgades till såväl offentliga instanser och näringslivsföreträdare på nationell nivå.

Lokala aktiviteter
Genom att i stort sett alla aktiviteter förlades lokalt, och till stora delar på företaget, var det enkelt att få många att medverka. Företaget var också mycket tillmötesgående med att schemalägga och möjliggöra för de anställda att delta i aktiviteterna.

Trygghetsrådets insatser
Redan från hösten 2011 etablerade sig Trygghetsrådet i Brukskontoret och har sedan funnits på plats lokalt och arbetat med stort engagemang för att hjälpa de drabbade. Att avsätta resurser som vid en sådan här situation kan nyttjas har varit värdefullt. Den positiva inställning som Trygghetsrådets representanter visat är värd en mycket stor eloge.


Vad kunde ha varit bättre?

Regelverket
En reflektion jag gör, är att det måste vara frustrerande att arbeta inom AF. Det är en sällsam upplevelse att läsa AF:s regleringsbrev som i nästan detalj redovisar vad man får och inte får göra inom myndigheten. Om regeringen och Arbetsmarknads-departementet hade varit angelägna att ställa lika stora krav på att matcha och förmedla jobb som man gör vad gäller krav på statistik och återrapportering hade sannolikt betydligt fler kommit i jobb eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Inte bara i Strömsnäsbruk, utan i hela landet.

Enligt regleringsbrevet ska ”de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktas till dem med störst behov, dvs dem som löper störst risk för långvarig arbetslöshet”. Detta skall-krav innebar vid en strikt tolkning att ingen av de 211 varslade kunde komma ifråga för några arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Åtminstone inte om man väljer att följa regleringsbrevet.

Att vi sedan kunde konstatera att regleringsbrevet tolkades ganska olika beroende på inom vilket arbetsmarknadsområde ärendena handlades i, gjorde inte situationen bättre.

Som kommunal företrädare kan jag bara konstatera att vi kan inte ha myndigheter som tolkar sitt uppdrag, regleringsbrev eller lagstiftning, olika på olika håll i landet.

Det blev inte heller bättre av att SR Kronoberg i slutet av augusti 2012 gjorde ett reportage där man visade att AF i Växjö mellan 2008-2011 fick skicka tillbaka 140 miljoner kr till staten. Pengar som skulle kunna använts för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt samma reportage har AF runt om i landet skickat tillbaka sammanlagt 18 miljarder kr sedan 2007.

Större regionala resurser
Diskussionen om ökade utvecklingsmedel till regionen har under flera år pågått på flera olika plan. Det är länsstyrelsen och Regionförbundet Södra Småland som har ansvaret för att föra dialogen. Den regionalpolitiska problembilden har historiskt styrt medelstilldelningen, med arbetsmarknadsutvecklingen som den viktigaste parametern.  Problemet för Kronoberg är att medlen som sätts i arbete i regionen baseras på uppgifter innan varselkrisen.

Kronobergs län har historiskt sett haft ett betydligt lägre statligt anslag än omgivande län. Regionförbundet har under lång tid och vid ett flertal tillfällen gjort framställningar om mer resurser för stöd vid strukturella omvandlingar. Man har också ifrågasatt hur länge den beslutade fördelningen ska fortgå. Situationen i landet förändras ständigt och krisen breder ut sig också till dem som tidigare haft framgång.  Därför måste fördelningsnyckeln för det statliga anslaget omprövas och anpassas till rådande förutsättningar.

En internationell storkoncern komplicerar situationen
Att Transcom är ett företag som agerar world wide har inte gjort det lättare för oss. Omsättningen på personal är hög och det gäller även chefer i högre och mer strategiska positioner. Flera av beslutsfattarna inom Transcom har under projektets gång slutat eller börjat på nya tjänster, vilket försvårat kommunikationen. Samtidigt fick vi genom projektets parter och Advisory Board kontakter på högre nivå än dessa mellanchefer på operativ nivå. I vilken mån detta förbättrade samtalsklimatet med Transcom är svårt att värdera, men man kan konstatera att vi frånsett den första månadens samtal haft en bra dialog med företagsledningen på nationell nivå.

På lokal nivå med den lokala företagsledningen har däremot kontakterna varit utmärkta under hela tiden. Den reflektion man kan dra av det, är att det är en stor fördel att ha företag med ett lokalt ägande. Där är samhällsansvaret större.


Är det något jag vill slippa i min roll som kommunstyrelsens ordförande, så är det att tvingas möta besked av det här slaget. Varsel, uppsägningar och nedläggningar är det sista man önskar någon enda anställd eller kommuninvånare. Samtidigt vet vi att det är en realitet vi inte kan blunda för och då gäller det att möta situationen så bra som möjligt.

Med facit i hand ångrar jag inte för ett ögonblick att vi från kommunledningens sida valde ett så proaktivt förhållningssätt och ett så helhjärtat engagemang. I och med det här seminariet är det formella projektet avslutat, men arbetet fortsätter genom de olika parternas försorg. Att projektet blivit så framgångsrikt kan tillskrivas summan av det engagemang som samtliga deltagande parter bidragit med och jag vill därför avslutningsvis passa på att tacka er alla för ett mycket gott samarbete i Samverkansgruppen!

Ett stort tack till er alla för gemensamma ansträngningar och goda insatser!

 

 


onsdag 20 mars 2013

Markaryd med i Svenskt Näringslivs "4,0-klubb"!

 
 
 
 
 
 
 
 
 
Svenskt Näringsliv uppmärksammade idag de 16 kommuner i Sverige (av 290) som av sina företagare får betyget bra, mycket bra eller utmärkt på frågan om vilket sammanfattande omdöme man vill ge företagsklimatet i sin kommun. Under några timmar fick vi vara med om ett inspirerande seminarium i Näringslivets Hus i Stockholm där vi utbytte erfarenheter, tankar och idéer om hur vi själva ska kunna bli ännu bättre i vårt arbete.
Dessa 16 kommuner ingår därmed i den exklusiva ”4,0-klubben”, dvs kommuner som får betyget 4,0 eller högre vad gäller det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i sin kommun.
Även om det är hedrande att konstatera att Markaryds kommun är en av dessa 16 kommuner, är siffran trots allt alarmerande. I hela 274 kommuner anser således det lokala näringslivet att företagsklimatet är mer eller mindre dåligt!
Det borde vara självklart för varenda politiker i vårt land att välfärden som vi ska leverera står i direkt proportion till företagsklimatet. Om det finns förutsättningar för våra företag att bedriva sin verksamhet skapas det jobb, tillväxten ökar och resurserna till välfärden blir större. Detta var t ex Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv, mycket tydlig med att påpeka i sitt inledningsanförande. Och bland de närvarande kommunföreträdarna var det ingen som hade någon annan uppfattning.
I diskussionerna dryftades sedan mängder med förslag till hur vi kan påverka företagsklimatet i en positiv riktning. Som kommunpolitiker och företagare kan vi arbeta tillsammans för att påverka företagsklimatet. Nyckelordet och den gemensamma nämnaren för detta är ”samverkan”! Något som vi faktiskt är ganska duktiga på i Markaryd.
Men det rådde också stor samstämmighet om våra nationella politikers ansvar. För att kunna verka och utvecklas måste vi ha lagar, skatter och andra villkor som gör våra företag konkurrenskraftiga på en alltmer global marknad.
Det är besvärande att se hur staten själv agerar vad gäller tillämpningen av lagar och regler. Det som borde vara enhetligt över hela landet, skiljer sig väsentligt då myndigheter och länsstyrelser gör sina olika tolkningar. Inte sällan beroende på enskilda handläggares personliga åsikter. Även i det fallet har vi erfarenheter i Markaryd och ibland finns dessvärre en attityd och ett förhållningssätt inom den egna kommunala förvaltningen som inte är acceptabelt.
Så även om betyget för vår del är bra innebär det definitivt inte att man får slå sig till ro och vara nöjd. Om förnöjsamheten inträder, blir konsekvensen direkt att man tappar mark. Därför är aktiviteter som den jag hade förmånen att få vara med om idag så viktiga. Det ger ny inspiration och energi att jobba vidare!
Jag är glad att Svenskt Näringsliv tagit det här initiativet och startat ”4,0-klubben”. Tack till Carolina Brånby, som är ansvarig för det här arbetet och som höll ihop dagens seminarium på ett förtjänstfullt och inspirerande sätt!
Vilka de 16 kommunerna är som platsar i ”4,0-klubben”?
Det är Dals-Ed, Gnosjö, Habo, Herrljunga, Laholm, Markaryd, Munkfors, Mönsterås, Sunne, Timrå, Tranås, Trosa, Vaggeryd, Vellinge, Vårgårda och Åtvidaberg.

tisdag 19 mars 2013

Bokslut 2012

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
För elfte året i rad kan Markaryds kommun redovisa ett positivt, ekonomiskt resultat. Även verksamhetsmässigt är resultatet i huvudsak förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Ett stort tack till kommunens personal och politiker för ett mycket gott arbete under 2012!
 
Det positiva resultatet under de senaste åren beror i allt större utsträckning på ett positivt finansnetto. Markaryds kommun befinner sig i den lyckliga situationen att kunna använda intäkter från finansförvaltningen. Om inte detta alternativ stått till buds, hade sannolikt skattebetalarna utdebiterats för att lösa intäktssidan.
 
En god ekonomi utgör grunden för en långsiktigt, stabil kommunal verksamhet. Markaryds kommun har en i grunden mycket solid ekonomi. Den upparbetade pensionsskulden är täckt till 100%!
 
Att balansräkningen är stark visar förhållandet mellan tillgångar och skulder. Kommunens tillgångar uppgår vid årsskiftet till 624 mkr eller 65.843 kr/inv., medan de långfristiga skulderna uppgår till knappt 9 mkr eller 949 kr/inv.
 
Utmaningarna ligger ständigt i att få kostnaderna att inte överstiga intäkterna. En viktig uppgift för oss är därför att fortsätta vårt arbete med att ge näringslivet förutsättningar för att skapa fler arbetstillfällen, få en positiv inflyttning och erbjuda en god kvalitet och service med hög kostnadseffektivitet inom den kommunala förvaltningen.
 
Ser man till branschutvecklingen i mellan 2008-2011 är Markaryd den enda kommunen i länet som under perioden ökat antalet anställda inom tillverkningssektorn. Ökningen är 4,50 %. Däremot ser vi en minskning inom tjänstesektorn, sannolikt till stor del beroende på nedläggningen av callcenterföretaget Transcom. Sammantaget innebär det att antalet arbetstillfällen stått sig ganska stabilt under de senaste fem åren.
 
Under 2012 startades det 55 nya företag i kommunen och enligt UC var det enbart ett företag som avvecklades. Samtidigt hade vi bara sex (6) varsel i kommunen! Ändå ser vi en ökning av antalet arbetslösa, framför allt på ungdomssidan, vilket är alarmerande. Som näst största arbetsgivare i kommunen måste vi vara betydligt mer aktiva för att erbjuda praktikplatser, anställa via anställningsstöd mm. Arbetet med detta tycker vi går för långsamt!
 
Ser man till utfallet av det verksamhetsmässiga resultatet tycker jag att vi har lyckats mycket väl med de uppgifter vi har att utföra. Det är berömvärda insatser och ett stort engagemang som våra anställda visar upp för att leverera en välfärd till våra kommuninvånare under dygnets alla timmar och årets alla dagar. I de mätningar vi kontinuerligt genomför, får våra verksamheter generellt mycket höga betyg, något som vi ska ta till oss. Sedan ska vi självklart arbeta för att ständigt bli bättre, men precis som med ekonomin, vi har en i grunden mycket väl fungerande verksamhet.
 
Dialog, delaktighet och medskaparanda är några av de honnörsord jag vill ska genomsyra hela vår verksamhet. Kommunens samarbete med näringslivet, ideella organisationer och enskilda är framgångsrikt.
 
Att mäta sig och jämföra sig med andra är ett väldigt bra sätt att arbeta på. Gräset är sällan grönare i grannkommunen, utan många gånger kan man få en bekräftelse på att vi själv är duktiga och kanske t o m bättre än andra. På andra områden kan vi lära av de som är bättre för att själv bli ännu bättre. Det är ett konstruktivt kvalitetsarbete. Ytterst handlar väldigt mycket om attityder och ett eget förhållningssätt och det är något som inte ens kostar pengar. Med rätt inställning kan man komma ganska långt.
 
Med den inställningen lägger vi nu 2012 bakom oss och satsar med full kraft på en fortsatt positiv utveckling i Markaryds kommun 2013!

tisdag 12 mars 2013

Länsstyrelsen medger felaktig handläggning av Sydvatten-ärende

Mark- och miljödomstolen har i en dom beslutat att upphäva Länsstyrelsens i Kronobergs län beslut att inte vidta några åtgärder mot Sydvatten till följd av tidigare lagakraftvunna domar. Länsstyrelsens beslut hade överklagats av bl a Markaryds kommun, som därmed får rätt av Mark- och Miljödomstolen.
 
Vid domstolens sammanträde i kommunhuset i Markaryd den 28 februari medgav länsstyrelsens företrädare att man haft en felaktig utgångspunkt för sitt föreläggande och att man inte hanterat ärendet enligt miljöbalken och i enlighet med utfärdade, lagakraftvunna domar.
 
I domen konstaterar Mark- och Miljödomstolen att såväl driften av Bolmentunneln som bortledningen av inläckande grundvatten ska bedömas enligt miljöbalken samt att denna fråga är rättskraftigt avgjord genom Högsta Domstolens beslut i januari 2012. Domstolen konstaterar vidare att länsstyrelsen har hanterat denna fråga i strid med vad miljödomstolen slagit fast i det lagakraftvunna avgörandet den 26 februari 2010.
 
Trots beslutet i Högsta Domstolen att ärendet ska hanteras enligt miljöbalken har länsstyrelsen, i strid med vad miljödomstolen slagits fast i det lagakraftvunna avgörandet den 26 februari 2010, ansett att frågan om bortledningen av inläckande grundvatten ska bedömas enligt 1918 års vattenlag och att verksamheten därför inte är tillståndspliktig för Sydvatten.
 
Enligt miljöbalken är bortledning av grundvatten en tillståndspliktig verksamhet. I tidigare dom från den 26 februari 2010, som är "rättskraftigt avgjord" genom Högsta Domstolens beslut att inte bevilja resning, slår domstolen fast att "något tillstånd som ger Sydvatten rätt att bortleda grundvatten utmed tunnelns sträckning finns däremot inte".
 
Det är ett mycket välkommet besked att länsstyrelsen äntligen, och efter flera års processande, medger att man under flera års tid hanterat tillståndsfrågan fel och i strid med gällande domar. Länsstyrelsens ändrade hållning, liksom den nu utfärdade domen, är en framgång för Markaryds kommun som under alla år drivit ärendet, liksom för alla drabbade markägare utmed tunnelns sträckning.
 
Mycket tydligare anvisningar än så här kan domstolen inte utfärda. Länsstyrelsen har därför att förelägga Sydvatten att omgående påbörja en tillståndsprocess om bolaget vill fortsätta leda bort grundvatten utmed den åtta mil långa tunnelsträckningen. Vidare står det helt klart att Sydvatten bedriver en tillståndspliktig verksamhet utan tillstånd enligt miljöbalken, vilket är skäl för en åtalsprövning.
 
Enligt instansordningen återförvisas målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.

fredag 8 mars 2013

Första spadtag på Markarydsbanan!



















Idag var det äntligen dags för det officiella första spadtaget för projektet Pågatåg Nordost utmed Markarydsbanan. Med start i Hässleholm färdades inbjudna gäster i gamla rälsbussar för att i tur och ordning ta spadtag för de nygamla stationerna i Bjärnum, Vittsjö och Markaryd som återigen kommer att kunna nås via tåg. Det är nästan precis 20 år sedan de senaste ”riktiga” tåguppehållen gjordes i Markaryd för av- och påstigning. Äntligen ser vi att detta blir möjlighet på nytt!

För tio år sedan, när jag tillträdde i funktionen som kommunstyrelsens ordförande, började vi från kommunens sida arbeta ganska intensivt för en återupptagen tågtrafik. Vi tog initiativ till överläggningar mellan de tre regionerna och de berörda kommunerna, vi hade förhandlingar med SJ, vi samtalade med dåvarande Banverket och vi uppvaktade politiker och tjänstemän på den nationella arenan. Man kan väl inte säga att det var ”klart spår” i dessa diskussioner, snarare ”var god dröj”. Men i stället för att låta sig nedslås av motstånd, fortsatte vi vårt engagerade arbete. Vi var inte heller ensamma att vilja utveckla tågtrafiken.





















Under 2006 bildades projektgruppen Pågatåg Nordost, initialt med 11 kommuner i tre regioner samt näringslivet, i form av ett antal betydelsefulla företag i regionen. Målet med en förbättrad tågtrafik till nya stationer var en bättre utveckling för arbetsmarknaden, större arbetsmarknadsregion, bättre möjligheter till arbets- och studiependling samt ett attraktivare boende.

Näringslivets aktiva engagemang i detta arbete har, som jag ser det, varit avgörande för att få till stånd nödvändiga beslut och medel för satsningen.

Med dagens spadtag markerar vi starten i Markaryd för det projekt, Pågatåg NO, som vi arbetat för ska bli verklighet och den 15 december i år blir det återigen möjligt att åka tåg till och från Markaryd. Att det är förskolebarn som tar det första spadtaget tycker vi känns extra roligt. Pågatåg NO är en infrastruktursatsning för framtiden, för våra barn och ungdomar, för en positiv utveckling av våra kommuner och regioner, och även en satsning för en bättre miljö!





















I Markaryd var det barn från förskoleavdelningen Violen som satte spadarna i grushögen. Efter det att de fått gräva och klättra i grushögen fick de möjlighet att provsitta de stora maskinerna som redan finns på bangården i Markaryd.

Från Markaryds sida ser vi med stor tillförsikt fram emot vad tågtrafiken kommer att betyda för vår kommun. Inledningsvis kommer det att bli 11-12 avgångar varje måndag-fredag och 7-8 turer/dag under helgerna.

I själva Pågatågsprojektet blir Markaryd en ändpunkt, men vi vill ju mer än så. För att understryka detta passade jag i mitt anförande på att påminna Trafikverket om detta genom att helt kort fråga Trafikverkets regionchef Jens Möller; ”Vart är vi på väg?”

"För 10 poäng: Vi lämnar expansiv industriort i sydvästra hörnet av Linnés landskap och färdas mot gränsort där fred slöts mellan broderfolken för 400 år sedan. Målet ligger vid Västerhavets strand, strax norr om kommun med tydlig koppling till den 25-åriga TV-produktionen ”På spåret”. Vart är vi på väg?"

Helt rätt, det är naturligtvis fortsatt trafik till Halmstad som vi eftersträvar och äntligen ser det ut som om alla parter också kan bli överens även om detta. Att förbinda södra och västra stambanan med persontrafik förstod man värdet av redan 1899, när framsynta personer byggde järnvägen Hässleholm-Markaryd-Veinge. Nu fattas det ett mötesspår, och som ett minne av den här invigningen skulle jag till Trafikverket vilja överlämna ett mötesspår, om än i miniatyr, som en påminnelse om att med kraft arbeta för en snabb lösning, projektering och byggnation så att värdet av pågatågssatsningen kan växlas upp ännu mer.




















Jag vill samtidigt passa på att rikta ett tack till alla berörda parter som gjort det här projektet möjligt. Väl medveten om att det är många som bidragit till förverkligandet dristar jag mig ändå att nämna några som engagerat sig mycket i just Markaryds del i projektet. Göran Svärd, projektledare för Pågatåg NO, har dragit ett stort lass. Medlemsföretagen i Tillväxt Markaryd AB, med Ulf Bellander i spetsen, har varit min parhäst i vårt arbete och lagt ner ett stort och osjälviskt arbete för att förverkliga tågtrafik till och från Markaryd. Nibe Industrier med Gerteric Lindqvist och Benny Torstensson har också varit mycket viktiga för att få projektet på plats. Tack ska ni ha!

Med de orden vill jag från Markaryds kommun än en gång tacka alla parter som medverkat till att vi idag kan ta ett första spadtag och önska lycka till med det fortsatta arbetet!

Läs mer om projektet här: Trafikverket, Markaryds kommun, Pågatåg Nordost