E 4:an förbi Ljungby byggs om!

I fredags hade jag förmånen att, tillsammans med civil- och bostadsminister Stefan Attefall (KD), få presentera det glädjande beskedet att E4:an mellan Kånna och Toftaholm förbi Ljungby, kommer att byggas om till en 2+2-väg. Dessa återstående 31 km, som idag är 2+1-väg, utgör den sista delen av E4:an mellan Malmö och Gävle som blir en 2+2-väg. Objektet finns inte med i nuvarande infrastrukturplan, varför osäkerheten har varit stor om och när ombyggnationen ska ske. Men nu kan vi ge besked!

Trafikverket kommer i den kommande åtgärdsplaneringen att ta fram underlag för kostnader och detaljer kring objektet. Uppskattningsvis kommer ombyggnaden att kosta c:a 1 miljard kronor med en byggstart tidigast 2015 under förutsättning att det inte blir överklaganden som försenar projektet.

Beskedet är välkommet. Efter att ha arbetat intensivt med E4:ans ombyggnad till motorväg förbi Markaryd och för Tvärledens förverkligande, har förbifart Ljungby varit ett prioriterat objekt på vägsidan från både kommunerna och regionen. Även om det här projektet primärt berör Ljungby, kommer det att positivt påverka Markaryds kommun. E4:an genom västra länsdelen har redan idag en mycket hög andel av tung trafik, vilket kan leda till störningar. Säkrare transporter av gods och produkter samt bättre pendlingsmöjligheter gynnar näringslivet och tillväxten också i Markaryds kommun.

Därför har det varit självklart för mig att också jobba och lobba för det här projektet. Det känns oerhört roligt att få ha varit en bidragande del till att ombyggnationen av E4:an till motorväg genom Markaryds kommun, Tvärleden, Pågatågstrafik till och från Markaryd och E4:ans utbyggnad förbi Ljungby blir genomförda.  

Från kommunernas och regionernas sida kan vi bara lovorda regeringens infrastruktursatsning i budgetpropositionen.

Beslut om avtal för Pågatåg till Markaryd!

Regionstyrelsen beslutade i onsdags att godkänna den ramöverenskommelse som reglerar den kommande trafiken med Pågatåg till Markaryd. Trafiken ska bl a tillgodose arbets- och studiependling. Det känns verkligen bra att ännu en bit läggs på plats i arbetet för att få tillbaka tågtrafiken till och från Markaryd.

Överenskommelsen gäller från december 2013 och tills vidare. Inledningsvis kommer tågen att trafikera sträckan Markaryd-Hässleholm med 10-12 dubbelturer/dag måndag till fredag och 6-10 dubbelturer/dag på lördagar och söndagar. Det innebär i princip tågavgångar varje timme under dagtid. Efterhand som efterfrågan ökar och ekonomin tillåter är målet att utöka trafiken till 16-18 dubbelturer under vardagar och något färre under helgerna.

Avtalet innebär också att arbetet nu intensifieras för att få en förlängning av trafiken till Halmstad och eventuellt Göteborg. Detta kan dock bli aktuellt först när tunneln genom Hallandsåsen är klar i slutet av 2015 och under förutsättning att ett mötesspår byggs mellan Markaryd och Halmstad.

Det är oerhört positivt att det åter blir tågtrafik till Markaryd. Detta var en av de första frågorna jag tog itu med när jag blev kommunalråd 2003. Sedan dess har det hållits ett otal möten med SJ, Banverket och på senare tid Trafikverket. Inledningsvis var intresset ganska svalt, men när Pågatågsprojektet drog igång och vi fick med oss näringslivet lyckades vi övertyga alla berörda ända upp till regeringen om det kloka i att satsa på lokaltågstrafiken i södra Småland och nordvästra Skåne.

Jag är övertygad om att det här kommer att bli mycket positivt för Markaryd. Det räcker med att se effekterna av en ökad kollektivtrafik i Skåne för att inse att det här kommer att vara lyckosamt. Med tågen minskar restiderna avsevärt vilket förbättrar möjligheterna till arbets- och studiependling och därmed ökar attraktiviteten för att bo och arbeta även i mindre kommuner nära ett större regioncentrum.

Ändringar krävs för E.ON:s vindkraftsprojekt i Alandsköp

På kommunstyrelsens sammanträde igår var det på nytt dags att diskutera hur kommunen ställer sig till E.ON Vinds planer att etablera sju vindkraftverk med en totalhöjd om 200 meter i Alandsköp. Markaryds kommun är en av två kommuner i hela landet som kräver detaljplan för etablering av vindkraft. Detta för att säkra den demokratiska processen och låta alla som berörs komma till tals.

Jag presenterade det ganska omfattande yttrande som Kristdemokraterna tagit fram och som kommunstyrelsen i full enighet också beslutade att anta.

Kommunstyrelsen anger på ett antal punkter vilka förändringar som kommer att krävas i det fortsatta detaljplanearbetet, såsom begränsningar i höjd, betydligt större avstånd till närliggande bostäder, en utredning om konsekvenser för besöksnäringen samt att förutsättningarna ska regleras i bindande planbestämmelser för att tydliggöra och säkerställa vad som ska gälla för en eventuell etablering..

Innehållet i yttrandet kan sammanfattas i följande punkter:
 

• Vindkraftverkens totalhöjd får inte överstiga 150 meter.
• I det fortsatta planarbetet ska nya fotomontage uppvisas på verk med aktuell totalhöjd, dock högst 150 m, för att kommunen slutgiltigt ska kunna bedöma vilken visuell påverkan vindkraftverken kan komma att få.
• Beräkning av ljud- och skuggutbredning ska ske för de turbiner som faktiskt kommer att användas i parken, placerade på den navhöjd som blir aktuell, dock för verk med en totalhöjd om högst 150 meter.
• Vid placering av vindkraftverken måste större hänsyn tas till osäkerheten i beräkningsmodellen vad gäller ljudutbredningen (buller).
• Vindkraftverken får flyttas inom en radie av högst 25 meter från den angivna koordinatpunkten.
• Kommunstyrelsen godtar inte redovisad placering av vindkraftverk så nära de tre fastigheterna Haganäs Dotebygd 1:14, Skogshem Sånna 2:30 och Ekhult 2:45, bl a mot bakgrund dels av osäkerheten i beräkningsmodellen för ljudutbredning, dels med hänsyn till den ljudpåverkan som förekommer från redan befintliga verksamheter av industriell karaktär som återvinningsanläggningen och bergkrossen.
• Eftersom uppförande av vindkraftverk genom miljöprövningen inte längre omfattas av krav på bygglov ska E.ON Vind i det fortsatta planarbetet i detalj redovisa under vilka förutsättningar och inom vilka ramar etableringen kommer att ske

• Detta ska skrivas in i de bindande planbestämmelser som utgör en del av den detaljplan som slutligen ska fastställas av kommunfullmäktige och som därmed blir kommunens krav att säkerställas i ett eventuellt miljötillstånd.
• Det åligger således varje exploatör att utföra och bekosta de utredningar och studier som krävs för att kunna bedöma om en etablering inom den föreslagna lokalisationen är lämplig.
• Likaså åligger det exploatören att utföra och bekosta de utredningar och studier som kommunen efterfrågar.
• De bestående konsekvenserna i form av anslutningsvägar, avverkning mm på kulturlandskapet väster om Sånna by ska redovisas.
• En vindkraftspark med sju stycken 200 meter höga vindkraftverk innebär en betydande påverkan på landskapsbilden och torde kunna uppfattas som en industrialisering. Det går inte att bortse från att en intressekonflikt uppstår mellan besöksnäringen och en vindkraftsetablering av aktuell omfattning. Effekterna av dessa motstående intressen måste klargöras i miljökonsekvensbeskrivningen.
• I det fortsatta planarbetet ska E.ON Vind tydligt redovisa vilket ansvar och vilka skyldigheter bolaget har som verksamhetsutövare liksom gränsdragningen mot samhällets ansvar. För kommunens del är denna information av avgörande betydelse för vilka åtgärder, investeringar och utbildningsinsatser kommunen måste vidta för att uppfylla sitt ansvar t ex för räddningstjänst, liksom för att beräkna kommunens kostnad härför.
• Det åligger E.ON Vind att utreda och redovisa i vilken omfattning vindkraftsetableringen kommer att påverka besöksnäringen samt konsekvenserna därav.
• Detaljplanen ska utformas så att inte redan pågående eller framtida verksamhet vid bergtäkten inskränks eller förhindras samt med hänsyn till den planerade torvtäktens utformning.
• Det åligger E.ON Vind att i kompletterande underlag redovisa överenskommelser med berörda verksamhetsutövare som stöd i det fortsatta planarbetet.
• Kommunstyrelsen ifrågasätter starkt den sammanfattande bedömningen särskilt vad gäller landskapsbild, rekreation och friluftsliv (besöksnäringen) samt hälsa och säkerhet (effekter av ljud och skuggor) i jämförelse med noll-alternativet, dvs om inga vindkraftverk byggs.

Den som är intresserad av hela yttrandet får gärna höra av sig så kan jag vidarebefordra det. Yttrandet kommer också att publiceras på kommunens hemsida.

Markaryd i topp bland landets ekonomiskt mest starka kommuner

Foto: Dagens Samhälle

När Markaryds kommun samlar ihop allt vad man äger av skolor, fastigheter, vägar, mark, bolag osv och drar bort samtliga skulder har kommunen ett eget kapital som räknat per kommuninvånare blir nästan 54.000 kr/invånare. Detta enligt en sammanställning av SCB:s räkenskapssammandrag som tidningen Dagens Samhälle gjort av kommunernas årsredovisningar 2011 och som även Expressen uppmärksammar.

Med den ekonomiska styrkan är Markaryds kommun bäst i Kronobergs län och placerar sig på en 23:e plats bland Sveriges 290 kommuner!

Även andra finansiella nyckeltal visar på kommunens ekonomiska styrka. Markaryds soliditet är inklusive hela den upparbetade pensionsskulden enligt SCB:s databas Kolada hela 57 %, vilket få – om ens någon kommun – når upp till.

Det här resultatet uppnår man inte över en natt, utan det är resultatet av en långsiktig politik som man varit enig om mellan partierna och även över blockgränsen. En avgörande faktor är att se till att ha sin ekonomi i balans och inte låta den skena iväg genom överbudssatsningar som man inte har pengar till.

Men kommunen har samtidigt satsat på kvalitet. I olika kvalitetsjämförelser, medborgar- och näringslivsundersökningar och öppna jämförelser visar våra verksamheter goda resultat. Markaryds kommun var en av de första kommunerna som under 1990-talet byggde om alla sina gamla ålderdomshem till särskilda boenden. Därefter har vi bl a renoverat simhallen, satsat på fritidsanläggningar, byggt ut industriområden, byggt om hela gymnasieskolan och även byggt en helt ny skola för år 4-6. Allt detta utan att, så här långt, behöva låna upp pengar eller höja kommunalskatten.

Att över 200 kommuner har en högre utdebitering än Markaryds kommun är det få som känner till. Detsamma gäller sannolikt för de ovan nämnda finansiella nyckeltalen. Man kan fundera över varför det är så.

För oss kommunpolitiker är inte det här någon ny kunskap. Vi arbetar ständigt med uppföljningar, bokslut och budgetplanering och det finansiella resultatet redovisas flera gånger om året till kommunfullmäktige. De flesta förtroendevalda jag känner arbetar seriöst med sitt uppdrag att förvalta såväl medborgarnas förtroende som deras skattemedel.

Det här ständiga vardagsslitet tycks dock inte vara lika intressant att spegla i den allmänna debatten. Visst ska media granska och avslöja politiker som missköter sig, som bryter mot regelverken och som tillskansar sig förmåner på andras bekostnad. Det är bra!

Men ibland skulle det vara välgörande att få läsa om några av de alla de hårt arbetande förtroendevalda som så engagerat lägger ner massor av sin tid för att planera, läsa på och sätta sig in i de verksamheter man ansvarar för så att besluten man fattar ska bli så bra som möjligt för kommuninvånarna. Om inte annat så för att balansera och nyansera bilden.

Jag är stolt över att få ha varit med och gett mitt bidrag till den politik som fört Markaryds kommun till de resultat vi kan visa upp. Trots att vi får jobba stenhårt för att hindra en negativ befolkningsutveckling och för att få inkomster och utgifter att vara i balans har vi idag en stark ekonomi som ger möjligheter till expansion. Och detta trots ett utjämningssystem som missgynnar både oss och många andra.

Enormt gensvar i kommunen på momsuppropet!

Gensvaret har varit enormt! Av de 120 föreningar som finns registrerade i kommunens föreningsregister har 86 st valt att ställa sig bakom vårt upprop mot EU:s förslag att införa föreningsmoms. Med ett genomsnittligt medlemsantal om 50 medlemmar/förening representerar dessa 4.300 medlemmar!

Idag avslutas det momsupprop ”Stoppa föreningsmomsen” som Kristdemokraterna i Markaryd har tagit initiativ till i kommunen. Uppropet, med de 86 föreningarnas undertecknande, skickas till den svenska regeringen och finansminister Anders Borg samt till EU:s ministerråd. Under innevarande år ska EU:s ministerråd slutgiltigt bestämma om ideella föreningar får undantas från EU:s momsregler eller inte.

Det vore mycket olyckligt att belägga föreningslivet med momsplikt. I Markaryds kommun, precis som i Sverige i övrigt, har vi ett rikt föreningsliv som samlar människor inom en lång rad intresseområden. Föreningslivet är till stor del sprunget ur våra stora folkrörelser och är absolut en del av vårt kulturarv. Det vore förödande, både ekonomiskt och administrativt, att lägga en momspålaga på föreningar där människor satsar så mycket tid och engagemang helt ideellt. Ideella insatser ska uppskattas - inte beskattas! 

Vi hoppas att finansministern ska känna vårt stöd att fortsätta sitt kraftfulla agerande i en fråga som är vital för ett fortsatt levande och engagerat föreningsliv som är kittet i det civila samhället. Samtidigt hoppas vi att EU:s ministerråd förpassar sitt förslag om föreningsmoms dit det hör hemma -  i papperskorgen!

SmP idag: "Sprid inte myter om skatteutjämningen"

”Sprid inte myter om skatteutjämningen” är rubriken på dagens ledare i Smålandsposten, signerad Martin Tunström. Uppmaningen riktas på förekommen anledning till kommunstyrelsens ordförande i Växjö kommun, Bo Frank (M), som ser en förändring av det nuvarande utjämningssystemet som ett orosmoln för den egna kommunens ekonomi.

Martin Tunström fortsätter: ”Det är dock att göra det väl lätt för sig att hävda att Växjö straffas av det nya systemet som "expansiv och välskött" kommun. Det skapar inget gott samtal att underblåsa myten om att systemet fördelar pengar från välskötta till vanskötta kommuner när det handlar om olika skattekraft, om var människor bor och arbetar samt om likvärdighet i hela landet.”

Myterna om skatteutjämningen sprids ofta på grund av en okunskap om systemet. Det är för de flesta ganska självklart att förstå att obligatoriska verksamheter kostar olika mycket, bl a beroende på kommunernas demografi, geografiska yta, bebyggelsestruktur och liknande faktorer. Anledningen till att vi har ett utjämningssystem är att utjämna kostnaderna för de opåverkbara strukturella skillnader som finns för obligatoriska verksamheter. Om den enskilda kommunen klarar detta effektivare och billigare än vad systemet utjämnar för, tillfaller "vinsten" den egna kommunen. Något som gynnar de välskötta kommunerna.

Inkomstutjämningen utjämnar skillnaderna i skattekraft, vilket är högst rimligt, eftersom staten ställer krav på obligatoriska verksamheter med en viss kvalitetsnivå oavsett hur strukturen i de olika kommunerna ser ut.

Även om Växjö, enligt kommitténs förslag, förlorar ca 400 kr/inv, är Växjö kommun fortfarande en stor nettobidragstagare. I år erhåller Växjö kommun drygt 6.300 kr/inv i utjämningsbidrag, vilket innebär drygt en halv miljard i bidrag.

Med kommitténs förslag tillförs länets kommuner och landstinget netto drygt 66 miljoner kr. Det är en icke föraktlig resursförstärkning för Kronobergs län. I det läget är det beklagligt att min kollega Bo Frank (M), ks-ordförande i länets största kommun, hemfaller åt att suboptimera och enbart se till vad som är bäst för den egna plånboken.

Politikerna i den kommitté jag hade förmånen att få leda, hade ett betydligt större perspektiv än så. Kanske var det en av anledningarna till att vi för första gången i skatteutjämningens snart hundraåriga historia lyckades lägga ett helt enigt förslag utan reservationer eller särskilda yttranden. Att vi sedan baserade våra förslag på fakta och vetenskapliga studier gjorde väl också sitt till. Nu återstår att se om den minoritet i riksdagen, bestående av moderater och folkpartister, ska lyckas skjuta förslaget om likvärdiga förutsättningar i sank eller om det utskottsinitiativ som togs före sommaren, med krav på att genomföra kommitténs förslag, kommer att ge kommuner och landsting ett mer rättvist utjämningssystem.

För mig som kristdemokrat är det i alla fall självklart att våra barn, ungdomar, gamla och funktionshindrade ska ha rätt till en likvärdig förskola, skola, vård och omsorg oavsett struktur i kommunen eller plånbokens tjocklek och skattekraft hos de invånare som för tillfället råkar vara bosatta där.

Det ofattbara går inte att förstå

Idag minns vi terrordåden då 77 personer fick sätta livet till. Den 22 juli är ett datum som för all framtid kommer att förknippas med det ofattbara som hände på Utøya och i Oslo. Så här ett år efteråt, och trots tio veckors rättegång där det norska rättsväsendet försökt bringa klarhet i varför det kunde ske, är det fortfarande omöjligt att förstå. Att detta kunde hända är lika ofattbart nu som för ett år sedan.

Det onda som skett kan aldrig göras ogjort. Sorgen är gränslös hos dem som mist sitt barn, sin maka eller make.  Den naturliga frågan ”varför” lämnas även den här gången utan svar. Det ofattbara går inte att förstå.

För det är ofattbart. Åtminstone för alla oss som tror på demokratin, människors lika värde och livets okränkbarhet. Vi kommer aldrig att förstå att enskilda personer eller grupper tar sig rätten att med våld utplåna andra människor för deras tro, åsikter eller politiska uppfattning.

Den som inte på demokratisk väg lyckas bygga ett förtroende som människor sätter sin tro och tillit till, kommer heller aldrig att lyckas med sina avsikter genom att använda våld. Det goda övervinner till slut det onda och mörkret förmår aldrig att besegra ljuset.

Därför misslyckades också den här gärningsmannen. Eller som statsminister Jens Stoltenberg uttryckte det i sitt tal: ”Gärningsmannen tog många liv, och orsakade ofattbart lidande. Bomben och skjutningen var menade att förändra Norge. Norska folket svarade med att omfamna våra värderingar. Gärningsmannen misslyckades, folket vann.”

"Ungdomar KAN!"

Idag var det avslutning för de ungdomar som deltagit i sommarkursen "Ungdomar KAN!" som ingår som en del i de feriearbeten kommunen erbjuder. Under tre veckor har man arbetat med Barnkonventionen, ungdomsdemokrati, föreningskunskap osv. Syftet med kursen är att öka ungdomarnas inflytande i den kommunala beslutsprocessen.

Markaryds kommun hamnar mycket högt när SCB mäter hur medborgarna bedömer sina möjligheter till inflytande och påverkan. Vid förra mätningen hamnade vi på tredje plats bland landets alla kommuner. Det är bra, men inget man kan slå sig till ro med. Vi är på god väg, men vi behöver utveckla formerna för vår ungdomsdemokrati ännu mer. Helt klart vill ungdomarna vara med och påverka!

Under 2011 startade vi "Ungdomsinskottet", som är ett forum för ungdomars delaktighet och inflytande. Ungdomarna väljer själv ambassadörer från sina grundskolor och gymnasiet och två politiker utses till att sitta med. Under det här året har man verkligen börjat finna sina former och man har mer och mer "tagit plats". Det är ganska kul när Ungdomsinskottet skriver till kommunstyrelsen och nämnderna och begär in svar.

Självklart lägger man ut sina protokoll på hemsidan så att alla kan ta del av hur man arbetar, vilka frågor man hanterar och hur vi andra politiker agerar på ungdomarnas förslag och idéer.

Det är fantastiskt roligt att jobba tillsammans med ungdomarna på det här sättet.
När jag förra veckan fick "grillas" av ungdomarna fick jag ett antal frågor och förslag som nu skickas vidare till berörda inom den kommunala organisationen, dels för information men även för konkreta åtgärder.

I år var det fjärde året som ett tiotal ungdomar fick möjlighet att ha ungdomsdemokrati och inflytande som feriearbete. Vid redovisningen idag i Kulturhuset var det flera som berättade hur positivt de tyckte det varit att få den här möjligheten och hur man fått ny kunskap som man tror att man kommer att ha nytta av i framtiden. Det är jag också övertygad om. Helt klart kommer vi att återkomma med en ny grupp nästa år!

Stort stöd för KD:s momsupprop

Sedan vi för några veckor sedan skickade ut vårt upprop mot EU:s förslag att införa föreningsmoms har 55 föreningar i kommunen valt att ge sitt stöd. Det innebär att nästan hälften av föreningarna i kommunen, vilka tillsammans organiserar flera tusen medlemmar, stöder momsuppropet! Vi kommer nu att via mail gå ut med en påminnelse till dem som ännu inte svarat, så det finns fortfarande möjlighet att protestera mot EU:s förslag. Under innevarande år ska EU:s ministerråd slutgiltigt bestämma om ideella föreningar får undantas från EU:s momsregler eller inte.

Kristdemokraterna anser att det vore mycket olyckligt att belägga föreningslivet med momsplikt. I Sverige, liksom i Markaryds kommun, har vi ett rikt föreningsliv som samlar människor inom en lång rad intresseområden. Föreningslivet är till stor del sprunget ur våra stora folkrörelser och är absolut en del av vårt kulturarv. Det vore förödande, både ekonomiskt och administrativt, att lägga en momspålaga på föreningar där människor satsar så mycket tid och engagemang helt ideellt. Ideella insatser ska uppskattas - inte beskattas!

Om kommissionen får sin vilja igenom kommer det att slå hårt mot svenskt föreningsliv som då måste börja redovisa moms på intäkter från till exempel reklam, sponsring, servering, korvförsäljning, parkeringsavgifter, loppmarknader och danskvällar. Enligt Finansdepartementets beräkningar skulle föreningarna i Sverige tvingas betala moms på intäkter för sju miljarder kronor. I många föreningar skulle det innebära höjda medlems- eller egenavgifter. Förutom minskade intäkter för föreningarna kommer det att leda till stora administrativa problem.

Alla föreningar som finns i kommunens föreningsregister har fått ett brev med en unik kod som kan registreras på kampanjsidan för uppropet; www.stoppaforeningsmomsen.nu. 

Vi förlänger nu svarstiden t o m den 20 juli och hoppas att ännu fler föreningar vill stödja uppropet. Hela listan med samtliga föreningar som undertecknar uppropet kommer sedan att skickas till EU:s ministerråd och finansminister Anders Borg som stöd för kravet att inte införa föreningsmoms på ideella insatser.

Sommaravslutning med Kristdemokraterna

Kristdemokraterna i Markaryd arrangerade i förra veckan sin sommaravslutning till vilken drygt 50 medlemmar och sympatisörer hade mött upp. Med chartrade rälsbussar från Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening färdades vi mellan Strömsnäsbruk och Markaryd utmed den natursköna sträckningen av före detta Skåne-Smålands Järnväg som nu utgör en av kommunens främsta sevärdheter. En av eldsjälarna i föreningen, Niels af Trolle, (tillika ledamot i kommunfullmäktige för KD) berättade om den turistsatsning föreningen gör i sommar tillsammans med Markaryds kommun med bl a dressincykling och rälsbusskörning.

Vid uppehållet i Markaryd informerade jag om de åtgärder som nu påbörjats för att bygga en ny station för Pågatågstrafik. Denna kommer att stå klar till nästa sommar med bl a en ny perrong, nya spår och en gångbro över spårområdet som ska förbinda den västra sidan med Drottninggatan och den nya perrongen. Arbetet är redan igång från Trafikverkets sida med mark- och signalarbeten. Trafiken med Pågatåg till och från Markaryd kommer att starta i december 2013. Detta är resultatet av ett idogt arbete där Kristdemokraterna varit drivande under snart tio års tid. Frågan om tågtrafik till och från Markaryd var en av de första jag tog initiativ till när jag tillträdde som kommunstyrelsens ordförande 2003. Tio år senare blir det verklighet!

Färden gick sedan vidare till Axhult där det bjöds på grillad korv och kaffe. Det fanns också möjlighet att besöka den gamla lanthandeln i Axhult intill Riksettan, som är ett välbesökt turistmål. Ingrid och Lennart Olsson har förtjänstfullt behållit affären, som ser ut på samma sätt som när den stängde för snart 25 år sedan. I tidstypiska kläder stod man bakom disken och berättade om affärens och Axhults historia. Förutom affären fanns det tre pensionat i Axhult, dit storstadsfolket sökte sig för att koppla av och andas in den friska och rena luften.

Deltagarna var nöjda med både arrangemanget och vädret, som visade sig från sin allra bästa sida av den annars så regniga och kyliga månaden juni.