SmP idag: "Sprid inte myter om skatteutjämningen"

”Sprid inte myter om skatteutjämningen” är rubriken på dagens ledare i Smålandsposten, signerad Martin Tunström. Uppmaningen riktas på förekommen anledning till kommunstyrelsens ordförande i Växjö kommun, Bo Frank (M), som ser en förändring av det nuvarande utjämningssystemet som ett orosmoln för den egna kommunens ekonomi.

Martin Tunström fortsätter: ”Det är dock att göra det väl lätt för sig att hävda att Växjö straffas av det nya systemet som "expansiv och välskött" kommun. Det skapar inget gott samtal att underblåsa myten om att systemet fördelar pengar från välskötta till vanskötta kommuner när det handlar om olika skattekraft, om var människor bor och arbetar samt om likvärdighet i hela landet.”

Myterna om skatteutjämningen sprids ofta på grund av en okunskap om systemet. Det är för de flesta ganska självklart att förstå att obligatoriska verksamheter kostar olika mycket, bl a beroende på kommunernas demografi, geografiska yta, bebyggelsestruktur och liknande faktorer. Anledningen till att vi har ett utjämningssystem är att utjämna kostnaderna för de opåverkbara strukturella skillnader som finns för obligatoriska verksamheter. Om den enskilda kommunen klarar detta effektivare och billigare än vad systemet utjämnar för, tillfaller "vinsten" den egna kommunen. Något som gynnar de välskötta kommunerna.

Inkomstutjämningen utjämnar skillnaderna i skattekraft, vilket är högst rimligt, eftersom staten ställer krav på obligatoriska verksamheter med en viss kvalitetsnivå oavsett hur strukturen i de olika kommunerna ser ut.

Även om Växjö, enligt kommitténs förslag, förlorar ca 400 kr/inv, är Växjö kommun fortfarande en stor nettobidragstagare. I år erhåller Växjö kommun drygt 6.300 kr/inv i utjämningsbidrag, vilket innebär drygt en halv miljard i bidrag.

Med kommitténs förslag tillförs länets kommuner och landstinget netto drygt 66 miljoner kr. Det är en icke föraktlig resursförstärkning för Kronobergs län. I det läget är det beklagligt att min kollega Bo Frank (M), ks-ordförande i länets största kommun, hemfaller åt att suboptimera och enbart se till vad som är bäst för den egna plånboken.

Politikerna i den kommitté jag hade förmånen att få leda, hade ett betydligt större perspektiv än så. Kanske var det en av anledningarna till att vi för första gången i skatteutjämningens snart hundraåriga historia lyckades lägga ett helt enigt förslag utan reservationer eller särskilda yttranden. Att vi sedan baserade våra förslag på fakta och vetenskapliga studier gjorde väl också sitt till. Nu återstår att se om den minoritet i riksdagen, bestående av moderater och folkpartister, ska lyckas skjuta förslaget om likvärdiga förutsättningar i sank eller om det utskottsinitiativ som togs före sommaren, med krav på att genomföra kommitténs förslag, kommer att ge kommuner och landsting ett mer rättvist utjämningssystem.

För mig som kristdemokrat är det i alla fall självklart att våra barn, ungdomar, gamla och funktionshindrade ska ha rätt till en likvärdig förskola, skola, vård och omsorg oavsett struktur i kommunen eller plånbokens tjocklek och skattekraft hos de invånare som för tillfället råkar vara bosatta där.