Juridisk kullerbytta av Mark- och miljödomstolen

I en dom från Mark- och miljödomstolen den 7 april upphäver domstolen Länsstyrelsens i Skåne beslut att förelägga Sydvatten AB att söka tillstånd för bortledning av grundvatten utmed Bolmentunneln. Beslutet innebär att samma domstol nu konstaterat att Sydvatten både har och inte har tillstånd att leda bort inträngande grundvatten. Därmed är rättsläget i frågan mera oklart än någonsin tidigare.

Eller vad sägs om följande turer:

1. Miljödomstolen slår i en dom 2010-02-26, M3034-9, fast att Sydvatten AB saknar tillstånd att bortleda grundvatten utmed tunnelns sträckning. Domstolen konstaterar även att bortledning av grundvatten är att betrakta som vattenverksamhet. Målet återförvisas till länsstyrelsen för handläggning.

2. Domen överklagas av Sydvatten till Mark- och miljööverdomstolen som 2011-05-23, M3045-11, beslutar att inte bevilja Sydvatten prövningstillstånd utan fastställer Miljödomstolens dom.

3. Sydvatten begär då resning i målet i Högsta Domstolen, som 2012-01-20 beslutar att inte bevilja detta. Därmed vinner Mark- och miljödomstolens dom 2010-02-26 laga kraft.

4. Eftersom målet återförvisats till länsstyrelsen, agerar länsstyrelsen helt i enlighet med den nu laga kraftvunna domen och utfärdar 2013-05-30 ett föreläggande för Sydvatten att söka tillstånd till fortsatt grundvattenbortledning. Detta föreläggande överklagas av Sydvatten till Mark- och miljödomstolen.

5. Mark- och miljödomstolen konstaterar i den nu aktuella domen 2014-04-07, M2515-13, att Sydvatten har tillstånd att leda bort grundvatten. Den tidigare domen, fastställd i Högsta Domstolen, undanröjs dock inte utan står fortfarande fast.

Samma domstol, Mark- och miljödomstolen, har således i två olika domar i samma mål konstaterat att Sydvatten både har tillstånd till grundvattenbortledning, men också att man saknar tillstånd till grundvattenbortledning. Som framgår i domskälen i den senaste domen (se ovan) tillstår man till och med "att domstolen inte explicit lämnat tillstånd för bortledande av grundvatten", någon som domstolen dock inte bryr sig om.

Frågan är om Mark- och miljödomstolen tagit hänsyn till, eller ens läst, tidigare domar och framför allt vad som slagits fast i högsta instans. Mark- och miljödomstolen har i den senaste domen fullständigt åsidosatt vad högre instanser (MMÖD och HD) slagit fast. Det torde vara unikt i svenskt rättsväsende att en underinstans inte tar hänsyn till och följer domstolsutslag från, i det här fallet, två överinstanser.

Agerandet undergräver i högsta grad förtroendet för rättsväsendet, inte minst då domen innebär att en underinstans sätter sig över tidigare utslag i samma mål från Mark- och miljööverdomstolen och Högsta Domstolen.

Markaryds kommun är formellt inte part i det här målet och kan sannolikt inte heller överklaga. Kommunens primära intresse har varit att få igenom de detaljplaner i området som Sydvatten konsekvent motarbetat och som det krävdes ett regeringsbeslut för att fastställa. Kommunens intresse har också varit att minimera ytan av det riksintresseområde som Sydvatten och Naturvårdsverket försökte införa och här lyckades vi minska riksintresseområdet från två kilometer på ömse sidor om tunneln genom hela kommunen till 15 meter.

Jag utgår från att Länsstyrelsen i Skåne kommer att överklaga domen och att prövningstillstånd beviljas för att slutligt avgöra denna mångåriga tvistefråga. Förutom att pröva domstolens märkliga agerande måste rättsläget klargöras både för länsstyrelsen som tillsynsmyndighet och inte minst för alla de hundratals markägare som äger mark i tunnelns närhet.