Som medborgare måste jag kunna lita på att ”mitt hem är
min borg”. Men varje år anmäls nära 25 000 bostadsinbrott i Sverige. Varje
inbrott utgör en allvarlig kränkning, att någon har varit inne i ditt hem utan
att fråga om lov.
Inbrottstjuvarna ingår ofta i olika typer av kriminella
nätverk som rör sig över stora områden, även över nationsgränserna. Att också
polisen måste samarbeta över olika geografiska och organisatoriska gränser är
uppenbart. Därför bör eventuella hinder för samarbete inom polisen och polis
gentemot andra aktörer ses över.
Kristdemokraterna vill ha ett tydligt medborgarinflytande
i polisens prioriteringar. Fler lokala polisnämnder skulle kunna vara ett sätt
att öka det lokala inflytandet. För att skapa ett bra underlag för lokala
beslut behövs en lättillgänglig statistik över brottsligheten nerbruten på den
lokala nivån.
I dag är bostadsinbrott en av de brottstyper som har
lägst uppklarningsgrad, endast 4 procent. Målen för polisens verksamhet bör omformuleras
så att man tydligare prioriterar brott som drabbar människor i vardagen.
Även grannsamverkan kan minska brotten, de boende kan hjälpas
åt att hålla uppsikt över varandras bostäder och närområdet. Självklart ska det
frivilliga engagemanget inte innebära att polisen drar ner på ambitionerna för
den egna verksamheten. I och med att grannar lär känna varandra och hjälper
varandra rent praktiskt, ökar ofta tryggheten för de boende i området.
Inbrottstjuvar är i regel återfallsförbrytare. De döms i
allmänhet bara för enstaka brottstillfällen, även om det finns bevisning för
fler likartade brott. Så borde det inte vara. En person som begår ett flertal
likartade brott borde dömas till maxstraffet eller ett strängare straff än vad
som kan utdömas för varje enskilt brott av samma slag.
Caroline Szyber (KD)
Riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson
Bengt Germundsson (KD)
Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun och ledamot
i partistyrelsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar