Städdag #2

Kristdemokraternas andra städdag under skräpplockarveckan genomfördes i ett underbart vårväder i Luhrpasset i Strömsnäsbruk på Valborgsmässoafton. Även här var det en behövlig rensning av dikeskanter och allmänna ytor som Ebba, Niels och jag ägnade oss åt under några timmar. I det här området passerar dagligen tiotusentals männniskor och det är inte särskilt kul att visa upp en av våra mest frekventerade infarter i ostädat skick. Nu klarar det sig i alla fall några veckor. Tack för alla uppmuntrande tillrop och tack till http://www.lindvallschark.se/ för korvlådan!

Korsordsprofil

Så har man hamnat i Dagens Samhälles månadskorsord. Nyckelordet från min bild är fortfarande lika aktuellt. Det är bara att beklaga att kommuner och landsting ska fortsätta sväva i ovisshet om orättvisorna i det nuvarande utjämningssystemet ska bestå, eller om regeringen äntligen är beredd att se till att vi får likvärdiga, ekonomiska förutsättningar för att bedriva obligatorisk verksamhet för barn, äldre och funktionshindrade. Det borde vara en självklarhet för alla politiker att människor är lika värda och har rätt till samma välfärd oavsett i vilken kommun man råkar bo.

Mitt interpellationssvar

Kommunfullmäktige har 2012-03-29, § 27, beslutat att bordlägga en interpellation till undertecknad från Joakim Pohlman (S) i avvaktan på besvarande. I interpellationen ställs ett antal frågor under rubriken ”Hur ska det kommunala e-postsystemet användas?”

Mina svar på frågorna i interpellationen är följande:

"1) Tycker du att du gjorde rätt som skickade ett massmail till all personal med en länk till din blogg där hela ditt inlägg fanns redovisat?"

Ja! Jag anser att det är både min rätt och min skyldighet att ge vår personal information om var man kunde ta del av kommunfullmäktiges beslut samt den politiska majoritetens ställningstagande i en så angelägen fråga som denna. I stället för att få all information genom ett reportage från en skribent som, utan ingående kunskap i ärendet eller dess beredning, gör sin medvetna vinkling och sitt medvetna urval av fakta ville jag ge ett klart och tydligt besked om kommunfullmäktiges beslut och dess innebörd, liksom skälen för majoritetens ställningstagande.

 

"2) Tycker du att vi politiker ska använda kommunens e-postsystem för vår eget politiska agerande?"

Nej! Jag delar inte Joakim Pohlmans uppfattning att jag skulle ha drivit något ”eget politiskt agerande”. Jag har erbjudit vår personal en möjlighet att ta del av kommunfullmäktiges beslut liksom av de besked som majoriteten lämnade, något som inte alls framkom i tidningens referat. Av mitt utskick framgår tydligt att det, som grund för en egen bedömning, fanns möjlighet att ta del av information från fler källor än lokaltidningen.

Kommunstyrelsens ordförande har en särställning genom sitt uppdrag. Som kommunstyrelsens ordförande är jag också ordförande i personalorganet och ytterst ansvarig för bl a den information som går ut till våra anställda. Att ens ställa denna fråga, avslöjar snarast den egna okunskapen om hur den politiska organisationen fungerar.

 

"3) Tycker du att du med ditt agerande och spridande av propaganda har gjort dig förtjänt av att bli avstängd från mailsystemet för en längre eller kortare tid?"

Nej! Det är ytterst anmärkningsvärt att kommunstyrelsens vice ordförande likställer information om kommunfullmäktiges beslut som ”spridande av politisk propaganda”. Jag kan inte heller på något sätt se att den information jag delat med mig av skulle stå i strid mot den av kommunfullmäktige 2010-09-30, § 74, antagna e-postpolicyn. Frågan om eventuell avstängning regleras över huvud taget inte i e-postpolicyn, något som Joakim Pohlman för övrigt själv inte tycks ha uppmärksammat.

Skräpplockarvecka

Den här veckan, v 17, är det nationell skräpplockarvecka. Det är Stiftelsen Håll Sverige Rent som står som arrangör för aktiviteten. I Markaryd involveras våra skolor och förskolor, personalen vid Gatu- och parkenheten liksom ideella krafter.

Igår eftermiddag och kväll var vi några tappra kristdemokrater som trotsade vädrets makter för att städa i Ulvarydsområdet, ett av de områden i kommunen där nedskräpningen dessvärre är ganska omfattande. Trots att det inte var länge sedan kommunen städade där, lyckades Ingegerd, Yvonne, Lars, Zeke och jag få ihop nästan 10 sopsäckar med skräp.

Visst är det tråkigt att så många människor i vår upplysta tid fortfarande inte har mer vett i sig än att man slänger sitt skräp där man för tillfället råkar befinna sig. En stilla undran infinner sig hur det ser ut hemma hos dem själva?

Projektstart för Pågatåg Markaryd!

Igår var det uppstartsmöte med Trafikverkets projektgrupp för Pågatåg NO i kommunhuset i Markaryd. Förutom Trafikverkets projektgrupp var kommunens berörda tjänstemän på plats och vi gick igenom förutsättningarna för det arbete som nu successivt kommer att dra igång. Rent fysiskt kommer det inte att märkas så mycket under det här året, eftersom det till stor del kommer att handla om projektering, planering och till viss del upphandling. Men runt årsskiftet kommer det att märkas.

En ny 170 meter lång plattform kommer att byggas, ett nytt spår ska läggas och det blir omfattande arbeten i teknik och signalanläggningar. Det kommer att bli en helt ny övergång mellan den östra och västra sidan som vi gemensamt ska utforma och arbeta fram. Hela området ska snyggas upp, inhägnas och kommunen ska genomföra åtgärder utanför själva bangårdsområdet som nya parkeringsplatser, belysning, anslutningar och grönytor.

Signalarbetena börjar redan till hösten, medan Trafikverket planerar att stänga av hela Markarydsbanan mellan vecka 12-15 nästa år för att åtgärda alla tre stationerna utmed banan; Markaryd, Vittsjö och Bjärnum. Alla Trafikverkets åtgärder planeras vara klara till sommaren 2013 och därmed är banan möjligt att ta i drift för regionaltågstrafik.

Det känns så oerhört roligt att äntligen vara framme i skarpt läge. Frågan om tågtrafik till Markaryd har jag drivit ända sedan jag blev kommunstyrelsens ordförande 2003 och det är befriande att konstatera att det blir en verklighet efter tio års arbete. Den kraftsamling kommunerna och näringslivet gjorde gemensamt innebar att regionerna, inte minst Region Skåne, anslöt sig och gemensamt kunde vi lobba för att få igenom projektet. Lokalt och regionalt arbete, samt uppvaktningar på Näringsdepartementet och mycket arbete i det tysta gjorde att Pågatåg NO gick från ett icke-projekt till ett av regeringens fem utpekade och mest angelägna infrastrukturprojekt. Den resan har också varit fantastisk att få vara en del av.

Från kommunens sida kommer vi att arbeta intensivt med våra delar. Det här är ett av de viktigaste projekten för kommunens tillväxt och utveckling och det kommer att vara av stor betydelse för framtiden. Mötet igår gav mersmak. Nu är det bara drugt ett år kvar till avgång!

Läs mer om projektet på Trafikverkets, Regionförbundets och Pågatågsgruppens hemsidor.

Markaryds kommun bäst i länet - om företagaren själv får välja

Idag presenterade Svenskt Näringsliv sin årliga mätning av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Resultatet visar att Markaryds kommun klättrade ytterligare och hamnar nu på plats 27 bland Sveriges kommuner. Resultatet är både glädjande och hedrande och det bygger på ett långsiktigt, gemensamt arbete mellan kommun och näringsliv.

I den faktor som anses vara den viktigaste - ”Företagens sammanfattande omdöme” - hamnar Markaryd på plats 10 i Sverige! Markaryd hamnar på samma placering vad gäller faktorn "Service till företag". Bäst placering erhålls för faktorn "Konkurrens med företag" (plats 5) samt "Kommunpolitikers attityder" (plats 9).

Markaryds kommun är faktiskt bäst i länet vad gäller 10 av de totalt 18 faktorerna. I själva enkätdelen toppar Markaryd med 9 topplaceringar av 12, ett fantastiskt bra resultat!

Det känns väldigt roligt att vi på nytt avancerar till en 27:e plats av landets 290 kommuner. Det sporrar till nya tag och det är nödvändigt. I det här arbetet, liksom på så många andra områden, gäller det att inte vara nöjd och slå sig till ro. Politiker, kommunala tjänstemän och företagen har alla en stor del av ansvaret för att skapa ett bra företagsklimat. I det arbetet utgör Svenskt Näringslivs material en bra utgångspunkt för att identifiera vad som behöver förbättras.

Resultatet för Markaryds kommun de senaste sex åren:
2012     27
2011     32
2010     20
2009     16
2008     18
2007     27

Icke godkänt!

Det är ganska svårt att göra vågen för regeringens vårproposition som presenterades idag. Visioner och reformer saknas och försiktigheten går som en röd tråd genom dokumentet. Visst kan vi konstatera att andra har det värre, men efter snart sex års regerande måste man från regeringens sida våga visa lite större ambitioner. Åtminstone om man vill fortsätta regera.

I en kommentar från Svenskt Näringsliv konstaterar UrbanBäckström att det saknas ett tydligt ledarskap och ett reformprogram för att förbättra våra möjligheter att skapa ett företagsklimat i världsklass. I ärlighetens namn har det inte hänt så mycket av reformer eller regelförenklingar för våra svenska företag. De företagare som jag träffar uttrycker i alla fall en viss besvikelse över regeringens saktfärdighet.

Det är långt ifrån acceptabelt att siffrorna för ungdomsarbetslösheten fortsätter att vara så höga. Ungdomarnas utanförskap har nästan fördubblats under den senaste tioårsperioden och vi står inför en situation där en stor del av en generation tvingas ut i arbetslöshet. Receptet i vårpropositionen är detsamma som tidigare och resultatet av det har inte rosat marknaden.

Självklart är också besvikelsen stor över att regeringen inte lyckats lösa ut frågan om att reformera skatteutjämningssystemet. Det är alltmer pinsamt att regeringen fortsätter att bromsa en reformering av ett system som har som uppgift att utjämna för strukturella skillnader mellan olika kommuner för obligatorisk verksamhet. Den klargörande artikeln i DagensSamhälle från förra veckan visar med all önskvärd tydlighet varför en reformering behövs. Det är obegripligt att man kan tillåta så stora orättvisor mellan kommunerna i Sverige. Hur kan man motivera att vissa kommuner till och med ska fortsätta få ersättning för fler barn än det de facto finns i kommunen, medan andra kommuner inte kompenseras ens för de barn man har?

Den senaste tiden har socialdemokraternas stöd i opinionen växt snabbt och kraftigt. Detta trots kritik över att Stefan Löfvén inte presenterat någon egen politik. Man kan fundera över på om regeringen sneglat på detta framgångsrecept eftersom vårpropositionen också innehåller väldigt få politiskt, skarpa förslag. Jag tror i alla fall att väljarna efterfrågar betydligt mer av politisk vision och konkreta förslag från en sittande regering. Det här blir icke godkänt!

Modernisera skatteutjämningen!

Det är illavarslande att ett beslut att genomföra nödvändiga uppdateringar och justeringar i skatteutjämningssystemet dröjer. I sitt svar i en interpellationsdebatt i början av mars ger finansmarknadsminister Peter Norman uttryck för att man inte heller den här gången är nöjd med det resultat den senaste utredningen kommit fram till. Frågan är om Peter Norman vill frångå en mångårig och enig politisk uppfattning att Sveriges kommuner och landsting ska ha likvärdiga förutsättningar att leverera välfärd till sina invånare?

För snart ett år sedan lämnade Utjämningskommittén.08 över ett unikt betänkande. En helt enig parlamentarisk kommitté ställde sig bakom förslaget utan några reservationer eller särskilda yttranden. Det har aldrig tidigare hänt!

Betänkandet har därefter gått ut på remiss till cirka 325 remissinstanser. Hela 273 svar har inkommit. Drygt 90 procent av remissvaren tillstyrker huvuddelen av kommitténs förslag, vilket även det torde vara unikt. Det finns en stor förväntan hos en tydlig majoritet av Sveriges kommuner och landsting att regeringen ska lägga en proposition som rättar till de brister som kommittén uppmärksammat. Men ansvarig minister på finansdepartementet tycks inte vara lika angelägen.

Vi kräver nu svar. Anser Peter Norman att vi även fortsättningsvis ska ha ett system som bidrar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting att erbjuda sina invånare likvärdig service för obligatoriska verksamheter oberoende av deras inkomster, skattekraft eller andra strukturella förhållanden? Kristdemokraterna anser att så självklart är fallet!

Givet att vi är överens i denna principfråga, anser Peter Norman att utjämningen så långt som möjligt ska baseras på relevanta och aktuella variabler som tillsammans ger en så hög förklaringsgrad som möjligt? Det tycker Kristdemokraterna.

Att inte genomföra de förändringar som kommittén föreslår skulle innebära fortsatta orättvisor och ett missgynnande av många kommuner. Det skulle innebära en utjämning baserad på uppenbart felaktiga parametrar och fortsatt otillbörligt utnyttjande av systemet med vårdtunga grupper inom landstingsektorn.

Flera av delmodellerna i kostnadsutjämningen baseras på gamla och irrelevanta uppgifter. Som exempel kan nämnas förskolemodellen, äldreomsorgsmodellen samt hälso- och sjukvårdsmodellen.

Under 2000-talet har en rad reformer genomförts för att öka tillgängligheten inom förskolan, fritidshem och pedagogisk omsorg. Därmed har de tidigare skillnaderna vad gäller inskrivningsgraden i förskola och pedagogisk omsorg för 1-5-åringar mellan olika kommungrupper i stort sett eliminerats. Många kommuner som tidigare hade en låg andel av barnen inskrivna i barnomsorgen är missgynnade i dagens modell. De variabler som används för att fånga skillnader i behov speglar inte dagens verklighet. Kommuner med en omfattande gränspendling är särskilt missgynnade.

Detta uppmärksammades redan 2008 av Wetterberg i Deluppföljning 2 av den kommunalekonomiska utjämningen (SOU 2007:61). Trots det valde regeringen att inte korrigera felaktigheterna i modellen. Vi kan inte förstå hur man kan fortsätta motivera en utjämning på felaktiga grunder.

När det gäller kommunernas kostnader för äldreomsorg är skillnaderna ännu större såväl mellan olika kommungrupper som inom respektive kommungrupp. Orsaken härtill är främst av demografisk natur. I Knivsta kommun är bara 11,3 procent av befolkningen 65 år och äldre. Motsvarande andel för Pajala kommun är 30,4 procent. Detta understryker betydelsen av att en utjämning sker på så relevanta och aktuella variabler som möjligt.

En del av beräkningarna i dagens modell baseras på socioekonomiska grupper. Denna faktor saknar relevans, eftersom allt färre äldre i befolkningen har en identifierbar socioekonomisk grupp. Det enda underlag som finns tillgängligt beträffande de äldres yrkesbakgrund härstammar från 1990 års folk- och bostadsräkning, alltså mer än 20 år gamla uppgifter.

Vad gäller utjämningen för hemtjänst baseras den beräknade merkostnaden på bosättningsmönster och befolkning per den 31 december 2001, det vill säga 10 år gamla uppgifter som inte speglar dagens bosättningsmönster. Det kan inte vara rimligt!

Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrivelse begärt att hälso- och sjukvårdsmodellen skyndsamt ses över. Även flera landsting har begärt detta. Skälet är att utfallet av modellen, och därmed det ekonomiska utfallet, kan påverkas genom diagnossättningen. Kommitténs undersökningar visar att det finns betydande skillnader mellan landstingens praxis för diagnossättning och särskilt användandet av bidiagnoser. Skillnaderna innebär att andelen vårdtunga individer varierar på ett betydande sätt mellan landstingen utan att det speglar det verkliga vårdbehovet.

Eftersom konstruktionen av den vårdtunga gruppen inte bedöms spegla sjukvårdsbehovet inom de enskilda landstingen på ett rättvisande sätt föreslår kommittén att den nuvarande hälso- och sjukvårdsmodellen förändras. Med den nya modellen elimineras möjligheterna för det enskilda landstinget eller regionen att påverka utfallet, något som är välkänt i dag och som strider mot systemets principer att utjämna för opåverkbara faktorer. Vem kan försvara det?

Till betänkandet hör också en analys av tillväxtvillkoren i inkomstutjämningen. I en av kommittén framtagen forskarrapport konstateras att tillväxten i lokala arbetsmarknadsregioner (LA-regioner) bestäms utifrån det faktum var man arbetar, inte var man bor. De kommuner som betalar en avgift till inkomstutjämningen finns alla i Stockholms- och Malmöregionerna. Dessa totalt 11 kommuners avgift är dock lägre än de bidrag som tillförs övriga kommuner i respektive LA-region. De få betalarkommunernas avgifter kan således beskrivas som en omfördelning mellan kommunerna i Stockholms- respektive Malmöregionerna.

Samtliga partier i riksdagen har under många decennier varit överens om att det behövs ett utjämningssystem. Det är först under senare år som en omsvängning kan skönjas, framför allt inom moderaterna, där man från vissa håll menar att kommunerna själva ska klara sig på sin egen skattekraft.

Ett sådant synsätt är så långt ifrån den kristdemokratiska värdegrunden man kan komma och vi kommer med kraft att kräva att Kristdemokraterna i regeringen aldrig ska gå med på en uppgörelse som medvetet skapar ekonomiska klyftor. Så länge regering och riksdag ger nationella uppdrag och kräver likvärdighet är det också ett anständighetskrav att man fattar de beslut som ger kommuner och landsting någorlunda rättvisa ekonomiska villkor för att kunna leverera en likvärdig välfärd. En rättvis och god skatteutjämning är att hålla samman Sverige. Det borde vara något som alla partier kan stå bakom.

Bengt Germundsson, kommunstyrelsens ordförande (KD), Markaryd, Stefan Gustafsson, kommunstyrelsens ordförande (KD), Sävsjö, Peter Johansson, kommunstyrelsens ordförande (KD), Färgelanda, Magnus Oscarsson, kommunstyrelsens ordförande (KD), Ödeshög, Lennart Bondeson, kommunalråd (KD), Örebro, Maria Fälth, kommunalråd (KD), Upplands Väsby, Peter Kullgren, kommunalråd (KD), Karlstad, David Lega, kommunalråd (KD), Göteborg, Lars Thunberg, kommunalråd (KD), Helsingborg, Sakarias Winberg, kommunalråd (KD), Leksand, Gudrun Brunegård, landstingsråd (KD), Kalmar, Elisabeth Kihlström, landstingsråd (KD), Värmland, Ingemar Kalén, oppositionsråd (KD), Gävleborg, Birgitta Sacrédeus, oppositionsråd (KD), Dalarna, Monica Selin, oppositionsråd (KD), Västra Götaland, Ewa Sundkvist, oppositionsråd (KD), Örebro, Gun-Marie Daun, gruppledare (KD), Kungälv, Marie Litholm, gruppledare (KD), Haninge, Larry Söder, gruppledare (KD), Kungsbacka, Veronica Westergård, gruppledare (KD), Södertälje, Marie-Louise Forslund Mustaniemi, gruppledare (KD), Södermanland, Sverker Ågren, gruppledare (KD), Västernorrland, Leif Gramner, distriktsordförande (KD), Norrbotten, Annelie Sundling, distriktsordförande (KD), Bohuslän, Margaretha Ericsson, lokalavdelningsordförande (KD), Norrköping, Bo Herou, lokalavdelningsordförande (KD), Tomelilla, Aase Jönsson, lokalavdelningsordförande (KD), Svalöv, Gunnar Canslätt, ledamot kommunfullmäktige (KD), Hudiksvall, Liza-Maria Norlin, partistyrelseledamot (KD), Sundsvall, Ewa Samuelsson, biträdande socialborgarråd (KD), Stockholm

Ökat personligt ansvar ger bättre utveckling!

För oss kristdemokrater är barn och ungdomars uppväxtvillkor en prioriterad fråga. Det angeläget att lägga stor kraft och energi för att vi ska kunna ha en bra barnomsorg och skola i kommunen. Det är en av de viktigaste faktorerna för att vi ska vara en attraktiv kommun som fler kan tänka sig att flytta in till.

Under flera år har vi därför lyft fram betydelsen av en bra skola. Skolan är en spegel av samhället – och skolan formar samhället. Utvecklingen av det svenska skolsystemet visar på betydelsen av skolan och lärarna som förändringskrafter in i det moderna samhället. Betydelsen av att ge alla barn och ungdomar en grundläggande utbildning kan verka självklar, men förtjänar att lyftas fram gång på gång.

I första hand handlar det om att ge våra barn och ungdomar kunskap och värderingar som håller för livet. I detta arbete har föräldrarna och familjen ett särskilt ansvar. Familjen är en gemenskap som vilar på vissa normer och värden. För att en familj ska fungera krävs att dess medlemmar arbetar för ett gemensamt mål och visar en grundläggande respekt för värden som trohet, kärlek, ansvar, generositet och jämlikhet.

Så är det också i samhället i stort. För att ett samhälle, eller en kommun, ska fungera krävs att dess medlemmar arbetar för ett gemensamt mål och visar en grundläggande respekt för värden som trohet, kärlek, ansvar, generositet och jämlikhet. Det handlar om ett personligt ansvar!

***

Vi har nyligen fått en genomgång av resultaten i LUPP:en, den enkät som 534 av våra högstadie- och gymnasieungdomar har besvarat och som ger oss politiker och tjänstemän en bild av hur ungdomarnas situation verkligen ser ut. Generellt sett är det mycket positiva omdömen, men det finns samtidigt områden som vi behöver analysera och åtgärda.

Låt mig ta ett exempel; Det är inte bra att var femte elev på högstadiet upplever att mobbning i skolan är ett problem. Det är inte heller acceptabelt att var femte elev i högstadiet anser att skolan inte agerar om en elev mobbar en annan elev. Detta måste vi som vuxna uppmärksamma och ta tag i, det handlar om ett personligt ansvar!

Vi kommer i vårt fortsatta arbete att vara tydliga från politikens sida vad vi förväntar oss i detta värderingsarbete, precis på samma sätt som vi kommer att vara tydliga när det gäller kunskapskraven för att så många elever som möjligt ska gå ut med godkända betyg.

***

Under de senaste åren har mycket kring skolfrågorna handlat om lokaler. Detta trots att utbildnings- och kulturnämnden i sitt arbete varit mycket tydliga på verksamheten, dvs att eleverna ska uppnå godkända resultat. Man kan dock inte bortse från lokalernas betydelse för arbetsmiljön och för möjligheterna att bedriva en pedagogiskt god verksamhet.

Vid förra sammanträdet med kommunfullmäktige försökte jag gång på gång signalera att projektet med skollokalerna, som vi benämner ”Framtidens skola”, fortsätter med full kraft. Projekteringen fortsätter och, enligt kommunfullmäktiges beslut den 1 mars, kommer en avrapportering att ske vid maj-sammanträdet som gör det möjligt att ta ställning till hur projektet ska genomföras. Den information vi idag fått av kommunens tekniska chef tror jag väldigt väl förtydligar vilka utmaningar vi står inför. Det är ett oerhört stort projekt att bygga färdigt Höjden etapp 2, renovera eller bygga nytt på Huneskolan och renovera Strömsnässkolan samtidigt som en ordinarie verksamhet ska upprätthållas. Det kräver en noggrann utredning och planering, vilket vi idag fått ytterligare information om. Att göra detta innan man börjar gräva eller riva är definitivt inte att förhala projektet, något som vissa vii göra gällande; det är att ta ett personligt ansvar. Mitt och Alliansens besked är detsamma som tidigare; vi kommer att fortsätta och fullfölja satsningen på bra skollokaler!

***

I söndags morse fick jag ett meddelande om att några vandaler än en gång slagit sönder rutor på Huneskolan, den här gången var det drygt 20 rutor med tillhörande skador. Några få personer har medvetet valt att förstöra för många andra och kostnaden får vi bära tillsammans. Skadegörelse och förstörelse måste vara det mest meningslösa sätt man kan använda skattepengar till. Kanske har vandalerna varit berusade eller påverkade, något som definitivt inte är en förmildrande omständighet. Ett redan dåligt omdöme blir som bekant inte bättre för att man dricker sig berusad.

I tisdags morse, alltså redan efter två dagar, informerade polisen att omständigheterna kring skadegörelsen delvis är klarlagda. Man vet att flera tidigare kända vandaler, som idag är i gymnasieåldern eller äldre, befunnit sig på eller i närheten av Huneskolan den aktuella natten. En av de iakttagna är dömd för tidigare fönsterkrossning på Huneskolan.

Problemet är att få någon eller några som varit med eller som har sett skadegörelsen att vittna och stå för det man sett eller varit med om. Även här handlar det om att våga ta ett personligt ansvar!

***

Alla människor är olika. Alla barn, ungdomar och äldre är olika och alla har vi olika behov. Vi gör också olika val i livet utifrån de behov som vi har. Vi Allianspolitiker är övertygade om att människor har både viljan och förmågan att fatta egna beslut och göra egna val. De flesta människor både vill och kan ta ett personligt ansvar. För oss är det en självklarhet att föräldrarna själva skall få välja hur man vill ta ut sin föräldraledighet och hur man vill nyttja sin barnomsorg. Vi ska inte värdera eller lägga oss i om familjen vill använda sig av förskola, familjedaghem eller vårdnadsbidrag. Lika självklart är det för oss att man som gammal eller funktionshindrad ska få välja vem som ger mig service, omvårdnad och assistans.

För några veckor sedan kom SCB med sin uppföljning av hur vårdnadsbidraget nyttjats i landets kommuner och även här hittar vi Markaryd på en topplacering. År 2011 fanns det 303 barn i kommunen. 146 av dessa, eller hela 48 %, har under någon period under fjolåret uppburit vårdnadsbidrag. I snitt är det 25 barn i månaden i Markaryds kommun som har vårdnadsbidrag.

I den allmänpolitiska debatten i november var det flera socialdemokrater uppe i talarstolen som gång på gång hävdade att alla familjer som väljer att ta ut vårdnadsbidrag ändå skulle varit hemma med sina barn utan ersättning. Oavsett vad man tycker om vårdnadsbidraget måste man väl ändå konstatera att socialdemokraterna hade fel.

***

En annan viktigt faktor för kommunens utveckling är vår attraktivitet. Jobb och arbetstillfällen är oerhört viktigt och glädjande nog kan man konstatera att vårt näringsliv i Markaryd står sig fantastiskt starkt. Arbetslösheten fortsätter att sjunka, såväl totalt som för ungdomar under 25 år. Av de dryga 200 som varslades på Transcom har i grova drag nästan 1/3 slutat för att de lyckats få ett nytt jobb, medan den resterande delen kommer att arbeta kvar åtminstone till den 31/8. Från kommunledningens sida kommer vi att fortsätta jobba stenhårt för en fortsatt positiv utveckling.

Vi kan som politiker inte göra särskilt mycket för att skapa fler arbetstillfällen. Däremot kan vi skapa så goda förutsättningar som möjligt för att våra befintliga företag ska växa och för att vara så attraktiva att nya företag, som söker orter att etablera sig i, väljer Markaryds kommun. Under det senaste halvåret har antalet förfrågningar på nytt börjat öka och vi lägger just nu stor energi på ett par kontakter som vi hoppas ska falla väl ut i form av någon ny etablering.

***

I detta arbete är vårt förhållningssätt många gånger det som kan bli avgörande. Betyget på vår attityd, vårt bemötande och vår service sätter vi inte själv. Det gör andra! Därför är det oerhört angeläget att alla ser sin roll och tar sitt ansvar i en process där de enskilda insatserna kan vara helt avgörande för om en etablering kommer till stånd. Återigen handlar det om det personliga ansvaret!

Kommunen kan inte svara för hur andra aktörer eller myndigheter agerar. Däremot kommer vi i vårt fortsatta arbete att vara tydliga från politikens sida vad vi förväntar oss i detta värderingsarbete.

***

Förutom näringslivsarbetet lägger vi just nu ett stort fokus på ett antal projekt som vi genomför tillsammans med näringslivet i form av Tillväxt Markaryd AB. Det arbete som vi just nu prioriterar är det s k inpendlarprojektet, som vänder sig till en stor del av de 1 700 personer som dagligen pendlar in till Markaryds kommun. Vidare utgör alla våra 800 fritidshusägare en målgrupp i detta arbete.

Vi driver ett projekt kring gemensam marknadsföring och jag tycker personligen det är fantastiskt att en kommun och näringslivet engagerar sig i hur man tillsammans kan marknadsföra kommunen på olika sätt. Det här vill jag påstå är unikt i kommun-Sverige.

Ett tredje projekt handlar om attraktiva centrummiljöer. Vi har i budget för innevarande och nästkommande år satt av ekonomiska resurser för att utveckla attraktiviteten i våra tätorter. Här kan det handla om allt från snygga infarter och torg till aktiviteter.

Det här handlar inte bara om kommunala insatser, utan i stor utsträckning om vårt eget personliga ansvar. Vi slipper lägga kommunala resurser på att plocka skräp om människor tar sitt ansvar och lägger skräpet i en papperskorg. Vi slipper lägga skattepengar på att reparera förstörda planteringar eller skyltar om folk låter bli att förstöra.

Under året kommer arbetet med stationsområdet verkligen att komma i fokus. Redan under nästa vecka börjar vi på allvar konkretisera planerna tillsammans med Regionförbundet och Trafikverket. Det är bara 1½ år kvar till utlovad trafikstart!

Ytterligare ett antal projekt som pågår sker i samverkan med den ideella sektorn och här handlar det och att ytterligare utveckla kultur- och fritidssektorn.

***

Vilket resultat vi kommer att få, beror i stor utsträckning på hur vi kan kraftsamla och samverka för kommunens och våra kommuninvånares bästa. Min erfarenhet är att det finns ett otroligt stort intresse och engagemang från många som vill ge sitt bidrag till det arbetet. Det är den viljan som inspirerar mig och som gör att jag fullt och fast tror på en positiv utveckling för Markaryds kommun.

(Anförande vid den kommunpolitiska debatten 2012-03-29. Det talade ordet gäller.)

Stoppa fyllerabatten!

I en artikel i tidningen Världen Idag från den 23 januari 2012 uppmärksammas läsarna på en dom i Högsta Domstolen från september 2011. En berusad och drogpåverkad man, som med kökskniv skadat två personer livshotande, hade i lägre instans dömts till nio års fängelse för mordförsök. Högsta Domstolen ändrade brottsrubriceringen till grov misshandel och kunde därmed sänka straffet till 2½ års fängelse! Det märkliga och skrämmande är inte straffsänkningen, utan motiveringen att förövaren saknat uppsåt och varit berusad.

Häromdagen hände det igen. Fem justitieråd i Högsta Domstolen sänkte straffet från åtta till fem års fängelse för en man som i fjol nästan dödade sin flickvän med tio hugg med ett samurajsvärd. Hovrätten hade dömt mannen till åtta års fängelse för mordförsök. Mannen begärde prövning hos HD eftersom han inte ansåg sig vara ansvarig för sina handlingar.

Han var nämligen kraftigt berusad när han helt oprovocerad attackerade sin fästmö.
Justitieråden i HD lyssnade på mannen, som påstod att han inte alls haft något uppsåt att döda flickvännen. Och saknas uppsåt ska handlingen straffrättsligt inte bedömas lika hårt. Justitieråden hävdade att mannens berusade tillstånd gjorde att han inte fullt ut förstod vidden av sina handlingar. Han var helt enkelt otillräknelig. Därför kunde han inte dömas till åtta års fängelse för mordförsök utan bara till fem års fängelse för synnerligen grov misshandel.

Eftersom HD:s domar är prejudicerande blir följden att lägre instanser i fortsättningen ska anse berusning av alkohol och narkotika vara en förmildrande omständighet och därmed döma till ett lägre straff. Det är en skrämmande utveckling att våra skickligaste jurister kan anse sitt agerande vara förenligt med svenska folkets rättsuppfattning, för det är väl ändå det som både lagen och dess tillämpning skall spegla?

När dessutom en undersökning visar att flertalet jurister helt vill avskaffa vårt system med nämndemän och därmed begränsa allmänhetens insyn i rättstillämpningen, ställer man sig onekligen frågan; ”Vart är vi på väg?”

Kommer HD:s dom att också bli tillämplig vid trafikbrott? Skall en berusad bilförare i fortsättningen dömas mildare än en nykter? Uppsåt att döda har väl ingen haft vid en trafikolycka? Ska fylleri och drogmissbruk i fortsättningen kunna användas som förmildrande omständigheter för att slippa straff? I själva verket borde väl vara tvärtom. Den som i fyllan och villan har det dåliga omdömet att begå brott borde få ta ett ännu större ansvar för sina handlingar. Ingen kan väl sväva i okunnighet om att de själva är medvetna om att fyllan trubbar av deras omdöme.

Men det är inte bara i straffskedet som berusning är ett problem. Enligt tv-programmet Uppdrag granskning har 3000 uppenbara fall av rattfylleri i Sverige inte blivit lagförda, trots att polisen har all nödvändig bevisning. Den som begår fler och allvarliga brott slipper tydligen straff för rattfylla, som i sig är ett mycket allvarligt brott. Det är förstås provocerande och sänder helt fel signaler till svenska folket

Kristdemokraterna bör omgående ta ett initiativ i frågan och kräva att regeringen gör något åt konsekvenserna av HD:s domar för att få till stånd en lagändring som kan mildra effekterna av HD:s ansvarslösa domslut. Det måste bli ett slut på denna alltmer utbredda drogliberalisering!


Styrelsen för Kristdemokraterna i Markaryd
Lars Henningsson, Yvonne Takvam, Bitte Stridh, Samuel Wombell, Kurt Persson, Elijah Hamilton, Bengt Germundsson, Ingegerd Lenander