Så sent som i tisdags drog många en suck av lättnad över den överenskommelse som demokraterna och republikanerna röstade igenom i sista stund. Men ”marknaden” lät sig inte övertygas. Börserna fortsatta att falla hela veckan trots ekonomernas konklusioner att de allvarliga konsekvenserna, både för världsekonomin och börsens utveckling, nu var tillfälligt undanröjda.
Experternas bedömningar höll inte ens i en vecka. Oron är nu stor inför hur världens finansmarknader ska reagera i morgon på kreditvärderingsföretaget Standard & Poor´s beslut att sänka USA:s kreditbetyg från AAA till AA+. Sänkningen kom efter en lång och bitter politisk strid som dock slutade med en uppgörelse om att höja USA:s lånetak och att genomföra inledande nedskärningar för att börja komma tillrätta med budgetunderskotten. Målet med överenskommelsen är att få ner underskotten med 2,1 biljoner dollar på tio år - långt från de 4,0 biljoner dollar som S & P anser behövs för att komma tillrätta med USA:s statsfinansiella problem.
Hela valrörelsen vid det senaste presidentvalet genomsyrades av Obamas och demokraternas trosvissa mantra ”Yes, we can!”. Leeman Brothers konkurs och en därpå följande världsvid finanskris var tydligen inte en tillräcklig väckarklocka för de amerikanska politikerna som inte heller den här gången lyckades ta sitt ansvar för att lösa USA:s gigantiska skuldberg och underskott. Nedvärderingen av USA:s kreditbetyg kan kanske bli ett smärtsamt, men nödvändigt, uppvaknande för en nation som under lång tid levt långt över sina tillgångar. Insikten om att ”the American dream” paradoxalt nog lever på lånade pengar från kommunist-Kina kan kanske få några att reagera. Det kommer under alla omständigheter att krävas en politisk samsyn kring både besparingar och skattehöjningar för att klara sig igenom krisen.
Om inte politikerna lyckas med den bedriften riskerar de att tvingas konstatera; ”No, we couldn´t!”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar