Replik på inlägg i Smålänningen den 21 december från Jörgen Johansson, VD Sydvatten AB
Man kan, efter att ha läst Jörgen Johanssons debattartikel, förledas att tro att Sydvatten AB vill säkra råvattentransporten genom Bolmentunneln genom ett skydd som inte kommer att få några negativa konsekvenser för någon. Dessvärre agerar Sydvatten helt annorlunda när vackra ord byts i handling.
I den samhällsekonomiska konsekvensanalys som Sydvattens egen konsult tagit fram på begäran av Naturvårdsverket konstateras bl.a. följande:
”Sydvatten, har i princip allt att vinna på utredningsalternativet i och med att det gör deras verksamhet enklare att utföra när de yttre hoten mot vattenkvaliteten minimeras.” Vidare konstateras att ”Berörda markägare riskerar också att drabbas av ökade kostnader i de fall de inte kan använda sin mark fritt”. Sydvattens konsult och bolagets VD har tydligen inte samma verklighetsuppfattning.
Frågan om Sydvatten har rätt att leda bort grundvatten utmed tunnelsträckningen prövas nu av Miljödomstolen. Om Sydvatten anses ha rätt att på årsbasis leda bort över 6,3 miljoner kubikmeter grundvatten, är man verksamhetsutövare för en av de största grundvattentäkterna för vattenförsörjning i Sydsverige. Vattentäkter skyddas normalt inte genom ett riksintresse.
Markaryds kommun har därför fastställt ett vattenskyddsområde om 300 meter på ömse sidor om tunneln, vilket också tillstyrkts av SGU (Sveriges geologiska undersökning). I en rapport (2008:8) granskade Riksrevisionen dricksvattenförsörjningen och konstaterade bl.a att skyddet av råvatten ”vanligen innebär att vattenskyddsområden inrättas”. Sydvatten, som säger sig vilja skydda råvattnet i Bolmentunneln, har konsekvent motsatt sig detta. Skälet är enkelt; man vill i princip införa samma restriktioner, som dock blir helt gratis för Sydvatten, genom riksintresset. Ett vattenskyddsområde skulle däremot innebära en ekonomisk ersättning till markägarna och orsaka kostnader för Sydvatten, vilket man inte har något intresse av.
Jörgen Johansson bemöter Markaryds kommuns åtgärd i form av vattenskydd på följande sätt i Sydvattens årsredovisning för 2008: ”I denna strävan (att ge tunneln ett adekvat skydd) har vi från flera håll stött på uppseendeväckande motstånd. Det handlar om kommuners och företags ogenerade ambitioner att etablera miljöfarlig verksamhet i direkt anslutning till Bolmentunneln. Detta kan enbart betecknas som en i samman-hanget hänsynslös inställning.”
Så vårdslös med sanningen är alltså Sydvattens VD, som vid ett möte med Markaryds kommun i Malmö den 29 november 2007 konstaterade att han aldrig skulle medverka till att försöka lösa den intressekonflikt som finns i närheten av Markaryds tätort. När man i handling visar något helt annat, saknar de fagra orden och utfästelserna i Jörgen Johanssons debattartikel, åtminstone för mig, både trovärdighet och substans.
Man kan, efter att ha läst Jörgen Johanssons debattartikel, förledas att tro att Sydvatten AB vill säkra råvattentransporten genom Bolmentunneln genom ett skydd som inte kommer att få några negativa konsekvenser för någon. Dessvärre agerar Sydvatten helt annorlunda när vackra ord byts i handling.
I den samhällsekonomiska konsekvensanalys som Sydvattens egen konsult tagit fram på begäran av Naturvårdsverket konstateras bl.a. följande:
”Sydvatten, har i princip allt att vinna på utredningsalternativet i och med att det gör deras verksamhet enklare att utföra när de yttre hoten mot vattenkvaliteten minimeras.” Vidare konstateras att ”Berörda markägare riskerar också att drabbas av ökade kostnader i de fall de inte kan använda sin mark fritt”. Sydvattens konsult och bolagets VD har tydligen inte samma verklighetsuppfattning.
Frågan om Sydvatten har rätt att leda bort grundvatten utmed tunnelsträckningen prövas nu av Miljödomstolen. Om Sydvatten anses ha rätt att på årsbasis leda bort över 6,3 miljoner kubikmeter grundvatten, är man verksamhetsutövare för en av de största grundvattentäkterna för vattenförsörjning i Sydsverige. Vattentäkter skyddas normalt inte genom ett riksintresse.
Markaryds kommun har därför fastställt ett vattenskyddsområde om 300 meter på ömse sidor om tunneln, vilket också tillstyrkts av SGU (Sveriges geologiska undersökning). I en rapport (2008:8) granskade Riksrevisionen dricksvattenförsörjningen och konstaterade bl.a att skyddet av råvatten ”vanligen innebär att vattenskyddsområden inrättas”. Sydvatten, som säger sig vilja skydda råvattnet i Bolmentunneln, har konsekvent motsatt sig detta. Skälet är enkelt; man vill i princip införa samma restriktioner, som dock blir helt gratis för Sydvatten, genom riksintresset. Ett vattenskyddsområde skulle däremot innebära en ekonomisk ersättning till markägarna och orsaka kostnader för Sydvatten, vilket man inte har något intresse av.
Jörgen Johansson bemöter Markaryds kommuns åtgärd i form av vattenskydd på följande sätt i Sydvattens årsredovisning för 2008: ”I denna strävan (att ge tunneln ett adekvat skydd) har vi från flera håll stött på uppseendeväckande motstånd. Det handlar om kommuners och företags ogenerade ambitioner att etablera miljöfarlig verksamhet i direkt anslutning till Bolmentunneln. Detta kan enbart betecknas som en i samman-hanget hänsynslös inställning.”
Så vårdslös med sanningen är alltså Sydvattens VD, som vid ett möte med Markaryds kommun i Malmö den 29 november 2007 konstaterade att han aldrig skulle medverka till att försöka lösa den intressekonflikt som finns i närheten av Markaryds tätort. När man i handling visar något helt annat, saknar de fagra orden och utfästelserna i Jörgen Johanssons debattartikel, åtminstone för mig, både trovärdighet och substans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar