onsdag 5 augusti 2009

Höj statsbidragen eller sänk ambitionerna!

Tillsammans med sex andra kristdemokratiska KS-ordförande föreslår jag idag i en debattartikel på DN Debatt att regeringen i arbetet med höstpropositionen ser över ambitionsnivån i de lagstadgade krav som staten ställer på kommuner och landsting. Pengarna räcker helt enkelt inte till för de åtaganden som kommunerna förväntas leverera.
.
Som kommunpolitiker känner vi inte av lågkonjunkturen på samma sätt som inom näringslivet. Det föds fler barn, vilket ställer krav på utbyggnad av barnomsorgen. Eleverna ska även i sämre tider ha en bra skola att gå till. Äldre och personer med funktionsnedsättning har inte mindre behov av omsorg under en lågkonjunktur och försörjningsstödet till dem som drabbats av uppsägningar fortsätter att öka. Räddningstjänsten kan inte låta bli att rycka ut på grund av dålig ekonomi. Kort sagt: kommunerna förväntas leverera minst samma välfärd trots kraftigt försämrade skatteintäkter. Till detta kommer nya krav och förväntningar, exempelvis att kommunerna ska medfinansiera statliga infrastruktursatsningar.
.
Visst måste kommuner och landsting ständigt se över sina verksamheter, omprioritera och rationalisera. Men det här har de flesta kommuner och landsting hållit på med varje år sedan 90-talskrisen. Samtidigt har alltfler uppgifter lagts över på kommunerna utan att åtföljas av tillräcklig finansiering. Därför måste vi föra upp frågan om kommunernas välfärdsåtagande på agendan och våga föra en diskussion med våra rikspolitiker om var ribban ska läggas. Det är ohållbart att kräva samma nivå på det kommunala åtagandet med en sådan minskning av skatteunderlaget som vi nu upplever. Det är också orättfärdigt att ge sken av att kommuner och landsting skulle kunna klara detta bara genom att skärpa sin ekonomiska styrning. Redan idag går drygt 90 procent av kommunens budget till skola, vård och omsorg, varav 2/3 är lönekostnader. Ändå får vi ständigt i debatten höra att vi har för få händer i vården, för få lärare i skolan och otillräckligt med resurser till de flesta verksamheter.
.
Den enkla vägen, som tyvärr alltför många kommunpolitiker nu sneglar på, är naturligtvis skattehöjningar. Vi anser det vara en kontraproduktiv åtgärd som direkt motverkar regeringens ekonomiska politik. Dessutom slår kommunalskattehöjningar fördelningspolitiskt helt fel. Låt oss i stället börja diskutera uppdragets omfattning, finansiering, balanskravet och andra faktorer som skulle kunna hjälpa kommunerna att även i fortsättningen ha tillräckligt med resurser för att bedriva sina kärnverksamheter.

9 kommentarer:

  1. Du,läs Fria Nyheter på
    http://frianyheter.wordpress.com/2009/08/05/ska-staten-eller-kommunerna-betala/

    så får du se vart socialbidragen rinner ut....

    SvaraRadera
  2. Om 44% av väljarna i Markaryd stödjer KD så borde dessa 44% också kunna betala lite mer för kommunens välfärd.

    Det innebär att ta hand om alla flyktingar, falska som äkta, ensamkommande "flyktingbarn" mm liksom svenska åldringar.

    Problem solved.

    SvaraRadera
  3. Anonym har inte förstått sammanhanget. Problemet med välfärdens finansiering är långt större än så. Och även om Markaryd skulle höja skatten hamnar ju inte pengarna i Markaryds kommun. Har du inte hört om det kommunala utjämningssystemet?

    SvaraRadera
  4. Det är bara att gratulera alliansen.

    På nationell nivå sparkar de ut folk ut social- pch arbetslöshetsförsäkringarna. Då hamnar kostnaderna hos kommunerna istället – naturligtvis.

    Är det ingen inom KD som kan ta ansvar för den egna politiken?
    Den ohämmade invandringen är torde vara mycket kostsam, den nämner KD-kommunalgubbarna inget om.

    På TV visades några flykting”barn” häromdagen. En del såg ut att vara betydligt över 18 år. Hur kan detta komma sig? Varje invandrare av detta slag kostar i grova drag 800 000 kr/år. Här sägs inget om kostnaderna från KD.

    SvaraRadera
  5. > Har du inte hört om det kommunala utjämningssystemet?

    Jodå. Det predikas ju från religiösa kretsar om att vara "solidarisk" och att "dela med sig".

    Ni får väl höja kommunalskatten lite extra mycket i Markaryd då. Inte vill ni väl utmålas som okristliga, eller hur?

    SvaraRadera
  6. Kommentarerna ovan talar för sig själva. Signaturen "ale" (en av de ovan anonyma) med kompisar utvecklar sina tankegångar på den likaså ovan nämnda hemsidan. Ekot från historiens mörkaste vrå går igen.
    Att Anonym 2 inte förstått utjämningssystemet torde ingen ifrågasätta efter ovanstående kommentar.

    SvaraRadera
  7. Hej !

    Varför är det "fel" på de kommunala utjämningsbidragen?

    Ser du något samband mellan dessa två artiklar:

    http://www.sr.se/STOCKHOLM/nyheter/artikel.asp?artikel=2880265
    Kommunen går back 200 miljoner kronor

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/sodertalje-tar-emot-fler-irakier-an-usa-och-kanada-1.599238
    Södertälje tar emot fler irakier än USA och Kanada

    Kan du i så fall redogöra vem som ska betala Södertäljes 200 milj kr i underskott?

    Ser du set som din uppgift att Markaryds kommuns innevånare ska slippa vara med och betala för detta?

    I så fall, hur ska underskotten pga flyktingarna betalas?
    Har du något recept på hur "skattebetalarkollektivet" ska undslippa kostnaden?

    SvaraRadera
  8. En kommunal utjämning är nödvändig, Acke. Just nu sitter jag ordförande i den statliga utredning som håller på att se över utjämningssystemet, Utjämningskommittén.08.

    Däremot hemfaller jag inte åt den billiga retorik som skyller allt ekonomisk elände på invandrare, flyktingar eller socialbidragstagare. Inom de här politiska områdena finns mycket att göra, men inte löser man de problemen genom syndabocksteorin. Anders Lago, kommunalråd i Södertälje, har många konstruktiva förslag som man på nationell nivå måste ta på allvar.

    Vad är din lösning, Acke? Sällar du dig till alla de främlingsfientliga kommentarerna på DN:S debattsida eller förslagen till lösningar på "Fria nyheter"? Vad vill du?

    Att sätta likhetstecken mellan artiklarna du nämner är att begränsa sig till den förenklade analys som de ovan nämnda artikelkommentarerna står bakom och som står så långt ifrån analys och faktakontroll som man kan komma. Så enkelt är det inte att koppla ihop sambanden.

    Kan du förklara mig varför 2/3 av Sveriges kommuner nu går med underskott? Varför går kommuner, som inte tar emot flyktingar med underskott. Vad skyller du det på?

    Och hur förklarar du Södertäljes goda resultat år 2004 (3.237 kr/inv. = +260 miljoner kr), 2005 (1.557 kr/inv = +125 miljoner kr) och 2006 (1.917 kr/inv = +156 miljoner kr)?

    SvaraRadera
  9. Bra, Bengt, att du bemöter alla dessa främlingsfientliga kommentatorer som inte ens vågar stå upp öppet för sina åsikter utan gömmer sig bakom anonyma signaturer. En stor del av dessa belastar ju samhället, inte minst genom att figurera hos polis- och åklagarmyndigheterna. Det är väl därför de vill vara anonyma :-)

    SvaraRadera