fredag 26 januari 2018
Dagens bästa besked....
Dagens bästa besked kom från Myndigheten för yrkeshögskolan som idag presenterade vilka ansökningar som beviljats och därmed får ingå i yrkeshögskolan med en första start under hösten 2018. Glädjande nog beviljade YH-myndigheten den ansökan Kunskapscentrum i Markaryd lämnat in om att bedriva en YH-utbildning för värmepumpstekniker.
Förra året fick KCM avslag på sin ansökan efter att i flera år ha haft tillstånd att bedriva den här utbildningen. Skälen till det avslaget var minst sagt märkliga och omgående inleddes arbetet för att lämna in en ny ansökan, vilken således beviljats på två år och om totalt 44 utbildningsplatser.
KCM har haft en otrolig uppbackning från en rad företag i värmepumpsbranschen, branschorganisationen och inte minst Nibe i arbetet att skapa en kvalificerad YH-utbildning. Detta är med stor sannolikhet den bästa utbildningen man kan gå inom ämnet och med en utrustning inom värme- och kylteknik som ingen liknande utbildning kan matcha.
Det går inte heller att undgå att nämna det enastående arbete som Roland Andreasson har lagt ner för att få hela den här utbildningen på plats. Roland har 40 års erfarenhet från Nibe i bagaget och ett oerhört kontaktnät bland företag i branschen. Dessutom är han fritidspolitiker för (KD) i utbildnings och kulturnämnden i Markaryd och har därför haft flera anledningar att arbeta för att utbildningen skulle komma på plats.
Totalt beviljades Kronobergs län sju utbildningar; en i Markaryd och övriga sex i Växjö.
Dagens andra bästa besked var nog att det svenska handbollslandslaget spelade till sig en plats i EM-finalen efter att ha slagit Danmark med 35-34 i en oerhört spännande semifinal som gick till förlängning.
torsdag 25 januari 2018
Mer fjärrundervisning måste tillåtas i skolan
Stelbenta lagar begränsar i dag fjärrundervisning i skolan. Tusentals elever får
därför inte den undervisning de behöver. Regeringen kan ändra på det genom att
justera skollagen i vår. Men då behöver man gå längre än vad en statlig
utredning nyligen föreslagit.
Samtidigt som antalet elever blir fler
går många lärare i pension. Utmaningen att hitta behöriga och legitimerade
lärare blir allt större, bara de närmaste åren behövs 77 000 nya lärare i
skola och förskola. Här drar mindre kommuner långt från högskoleorter ofta det
kortaste strået. En del kommuner har dessutom stora geografiska avstånd och små
elevgrupper. För tusentals elever är då fjärrundervisning det enda alternativet
för att få undervisning av behöriga lärare.
Fjärrundervisning innebär i praktiken att eleverna befinner sig i ett klassrum i skolan och den behöriga läraren
på en annan plats. De hör och ser varandra på en stor skärm. Hos eleverna finns
också en handledare som ger praktiskt stöd. Denna typ av undervisning är ett
bra alternativ till traditionell klassrumsundervisning.
En poäng med fjärrundervisning är att en
del lärare kan vara tillgängliga utan att behöva resa för att undervisa eleverna
till exempel i små skolor i glesbygden. Och eleverna kan minska sina resor och
i stället lägga fokus på skolan. Med entreprenad menas att en kommun köper
tjänsten av en annan kommun eller en fristående skolhuvudman.
Men utredningen "Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på
entreprenad" tar inte fullt ut hänsyn till att utmaningarna varierar över
landet. Den föreslår endast att det ska bli möjligt med fjärrundervisning på
entreprenad från årskurs 7–9 i grundskolan samt i gymnasieskolan, i alla ämnen
utom de praktisk-estetiska. Moderna språk ska tillåtas från årskurs 1–6.
Vi anser att utredningens förslag är
otillräckliga:
- Yngre elever har samma rätt som äldre
elever att få tillgång till legitimerade och behöriga lärare. Det är dessutom
svårare för dem att resa långt till en skola. De första betygen sätts i årskurs
6. Då rimmar det dåligt med att fjärrundervisning tillåts först i årskurs 7.
- Huvudmannen i kommunala och fristående
verksamheter ska få avgöra i vilka ämnen fjärrundervisning ska få användas. Det
är inte rimligt att begränsa möjligheterna till fjärrundervisning till vissa
ämnen. Det ska vara möjligt att kombinera vanlig undervisning och
fjärrundervisning. Utgångspunkten är självklart kursplanerna.
- Fjärrundervisning bör även kunna
erbjudas på en mer avancerad nivå som gymnasiematematik till grundskoleelever
som behöver särskilda utmaningar eller ämnesundervisning på modersmålet för
nyanlända elever.
- Utredningens förslag skulle kunna träda i kraft den 1 juli 2018. Men svensk skola
behöver
mycket mer fjärrundervisning än vad utredningen föreslår. Regeringen måste därför skyndsamt lägga fram en proposition där våra förslag tillåts komplettera utredningens så att vi snabbt får ökade möjligheter till fjärrundervisning.
Oavsett var barn och ungdomar bor, vill
vi erbjuda en utbildning av hög kvalitet och ett allsidigt utbildningsutbud.
Våra elever ska kunna välja mellan flera olika moderna
språk och mellan många
olika gymnasieprogram.
Ordförande i kommunstyrelsen i 75
kommuner:
Kenneth Nilsson
ordförande i SKL:s utbildningsberedning, kommunstyrelsens ordförande (S) Örebro kommun
ordförande i SKL:s utbildningsberedning, kommunstyrelsens ordförande (S) Örebro kommun
Bengt Germundsson,kommunstyrelsens ordförande (KD Markaryds kommun
Stefan Gustafsson, kommunstyrelsens ordförande (KD) Sävsjö kommun
Bo Rudolfsson, kommunstyrelsens ordförande (KD) Laxå kommun
Andreas Sturesson, kommunstyrelsens ordförande (KD) Jönköpings kommun
Dag Rogne, kommunstyrelsens ordförande (C) Säffle kommun
Bjarne Olsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Kristinehamns kommun
Marie Johansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Gislaveds Kommun
Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande (C) Värnamo Kommun
Mathias Lindquist, kommunstyrelsens ordförande (S) Munkfors kommun
Anci Magnusson, kommunstyrelsens ordförande (S) Nässjö kommun
Anders Wilander, kommunstyrelsens ordförande (M) Tranås kommun
Hans Nilsson, kommunstyrelsens ordförande (HEL) Eda kommun
Henrik Tvarnö, kommunstyrelsens ordförande (S) Vetlanda kommun
Mikael Thalin, kommunstyrelsens ordförande (C) Orsa kommun
Lars-Erik Fälth, kommunstyrelsens ordförande (C) Aneby kommun
Gert Jonsson, kommunstyrelsens ordförande (M) Vaggeryds Kommun
Anna Hed, kommunstyrelsens ordförande (C) Mora kommun
Linnéa Lindberg, kommunstyrelsens ordförande (Åselep) Åsele Kommun
MatsErik Westerlund, kommunstyrelsens ordförande (DKL) Dorotea kommun
Per Eriksson, kommunstyrelsens ordförande (S) Askersunds kommun
Helena Öhlund, kommunstyrelse ns ordförande (S) Älvsbyns kommun
Kristina Zakrisson, kommunstyrelsens ordförande (S) Kiruna kommun
Lotta Åman, kommunstyrelsens ordförande (S) Arvidsjaurs kommun
Ewa-Leena Johansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Ljusnarsbergs kommun
Irja Gustavsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Lindesbergs kommun
Peter Waara, kommunstyrelsens ordförande (S) Haparanda kommun
Tommy Nilsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Kalix kommun
Madelaine Jakobsson, kommunstyrelsens ordförande (C) Nordmalings kommun
Lilly Bäcklund, kommunstyrelsens ordförande (S) Lycksele kommun
Lorents Burman, kommunstyrelsens ordförande (S) Skellefteå kommun
Mikael Larsson, kommunstyrelsens ordförande (V) Överkalix kommun
Per-Samuel Nisser, kommunstyrelsens ordförande (M) Karlstads kommun
Tomas Mörtberg, kommunstyrelsens ordförande (C) Övertorneå kommun
Annelie Hägg, kommunstyrelsens ordförande (C) Eksjö kommun
Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande (S) Umeå kommun
Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande (S) Söderhamns kommun
Britta Flinkfeldt, kommunstyrelsens ordförande (S) Arjeplogs Kommun
Mikael Löthstam, kommunstyrelsens ordförande (S) Hudiksvalls kommun
Kristine Hästmark, kommunstyrelsens ordförande (M) Gnosjö kommun
Carina Gullberg, kommunstyrelsens ordförande (S) Gullspångs kommun
AnnSofie Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S) Östersunds kommun
Marie Centerwall, kommunstyrelsens ordförande (S) Bollnäs kommun
Peter Kärnström, kommunstyrelsens ordförande (S) Sandvikens Kommun
Susanne Hansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Strömsunds kommun
Magnus Andersson, kommunstyrelsens ordförande (S) Hallsbergs kommun
Therese Kärngard, kommunstyrelsens ordförande (S) Bergs kommun
Magnus Jonsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Ockelbo Kommun
Tomas Peterson, kommunstyrelsens ordförande (M) Vimmerby kommun
Monica Olsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Nordanstigs kommun
Yoomi Renström, kommunstyrelsens ordförande (S) Ovanåkers kommun
Jan Larsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Pajala Kommun
Lars Molin, kommunstyrelsens ordförande (M) Ljusdals kommun
Annalena Järnberg, kommunstyrelsens ordförande (S) Hällefors kommun
Sven Åke Draxten, kommunstyrelsens ordförande (S) Bräcke kommun
Tomas Mörtsell, kommunstyrelsens ordförande (C) Storumans kommun
Linda Danielsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Mullsjö kommun
Robert Bernhardsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Jokkmokks kommun
Christina Lidström, kommunstyrelsens ordförande (M) Bjurholms kommun
Linda-Marie Anttil, kommunstyrelsens ordförande (S) Hofors Kommun
Christina Davidson, kommunstyrelsens ordförande (C) Nybro kommun
Peter Pedersen, kommunstyrelsens ordförande (V) Degerfors kommun
Mikael Jeansson, kommunstyrelsens ordförande (S) Tingsryds kommun
Tomas Kronståhl, kommunstyrelsens ordförande (S) Västerviks kommun
Per-Ola Mattsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Karlshamns kommun
Annette Riesbeck, kommunstyrelsens ordförande (C) Rättviks kommun
Gunnar Pettersson, kommunstyrelsens ordförande (S) Habo kommun
Monica Widnemark, kommunstyrelsens ordförande (S) Lessebo Kommun
Wendla Thorstensson, kommunstyrelsens ordförande (C) Lekebergs kommun
Solveig Oscarsson, kommunstyrelsens ordförande (S) Nora kommun
Katarina Hansson , kommunstyrelsens ordförande (S) Kumla kommun
Peter Bergman, kommunstyrelsens ordförande (S) Åre kommun
Maria Söderberg, Kommunstyrelsens ordförande (C) Krokoms kommun
Lars Rosander, kommunstyrelsens ordförande (C) Hultsfreds kommun
Ann-Katrin Järåsen , kommunstyrelsens ordförande (S) Torsby kommun
Per Aspengren ,kommunstyrelsens ordförande (S) Hammarö kommun
onsdag 24 januari 2018
I panelen på ekonomiseminarium i Riksdagen

Som enda kommunpolitiker deltog jag idag i panelen när Kristdemokraterna anordnade ett seminarium om skattehöjningar, effektivitet och kommunala prioriteringar. Med utgångspunkt från en ny rapport som tagits fram av Kristdemokraterna med siffror från riksdagens utredningstjänst inledde Ebba Busch Thor och Jakob Forssmed seminariet innan fyra inbjudna talare äntrade scenen.
Förutom mig deltog Anders Norrlid, nationalekonom och ESO-utredare, Annika Wallenskog, chefsekonom SKL, samt Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro och vi gav var för sig våra reflektioner över detta angelägna ämne. Frågan om hur vi ska få våra gemensamma resurser att räcka till för välfärdsuppdraget utan att ständigt höja skatterna är en fråga som vi, inte minst i kommunerna, ständigt brottas med.

Det blev sedan en intressant diskussion med lite olika perspektiv, men där vi i panelen var överens om flera grundläggande faktorer och åtgärder. Hela seminariet spelades in och så småningom kommer det en länk för den som vill ta del av våra inlägg och paneldebatten.
De punkter jag förde fram som viktiga faktorer var följande:
Statens ansvar:
1) Slå vakt om det kommunala utjämningssystemet
2) Minska den statliga detaljstyrningen över kommunerna
3) Minska mängden riktade statsbidrag, gör dem generella och värdesäkrade
4) Sluta vältra över kostnader för statliga uppgifter på kommunerna
5) Ändra lagstiftningen och gör det möjligt till avtalssamverkan mellan kommuner
6) Inled en diskussion om vad som ska ingå i det obligatoriska uppdraget för kommunerna
Kommunernas ansvar:
1) Förbättra budgetprocessen - bygg in styrning, mät kvalitén och skapa incitament för effektiviseringar
2) Jämför er med andra på ett systematiskt och målmedvetet sätt för att lära av dem som är bättre
3) Förbättra styrning och ledning både vad gäller den politiska ledningen som den administrativa
4) Våga prioritera kärnverksamheterna
5) Ha en öppen attityd mot nya lösningar, ny teknik och nya metoder
6) Öppna upp för alternativa utförare och låt den som levererar bäst kvalitet till lägsta kostnad få göra det oavsett om det är en privat eller offentlig aktör
tisdag 23 januari 2018
Markaryds kommun på Svenska ambassaden i Köpenhamn
Strax innan jul fick jag en inbjudan till Svenska ambassaden i Köpenhamn för att berätta om Markaryds kommuns framgångsrika arbete för att förbättra servicen och kontakterna med våra utländska fritidshusägare ifrån Danmark. I förra veckan var de så dags för mig och kommunchefen att åka över sundet för att tillsammans med föreningen Danske Torpare gästa ambassaden.
Med ambassadpersonalen och inbjudna gäster var det drygt 50 personer som fick ta del av mitt föredrag. Efter en inledande välkomsthälsning av ambassadör Fredrik Jörgensen höll jag mitt föredrag under rubriken "Från otaliga gränsfejder till fredligt broderfolk", en historisk exposé över alla de krig som under flera hundra år präglade våra relationer fram till det utmärkta utbyte och samarbete vi idag har med våra danska vänner.
Ett exempel på detta var det dialogmöte vi tillsammans med Danske Torpare arrangerade i slutet av september i fjol med ca 130 danska fritidshusägare. Ett möte som upplevdes som mycket positivt.
![]() |
Björn Nielsen och Victoria Lindtner från Danske Torpare tillsammans med mig. |
Under kvällen blev det också möjlighet att samtala med gästerna och det blev flera intressanta samtal och uppföljande frågor om vårt arbete och om samarbetet med Danske Torpare. Som avslutning på kvällen fick vi vara med om en mycket fin och intim konsert med jazz-sångerskan Anna Kruse, stämningsfullt ackompanjerad av pianisten Nicholas Kingo.
Tidigare under dagen fick vi också möjlighet att träffa flera representanter från Danske Torpare för att utbyta tankar och idéer och det blev även ett mycket intressant studiebesök på Rådhuset, Köpenhamns stads motsvarighet - om än i lite större format - till kommunhuset i Markaryd.
lördag 20 januari 2018
Välbesökt valkick-off för KD i Markaryd
Stämningen var på topp när 25-30 kristdemokrater från partiavdelningen i Markaryd samlades idag på Ekebackens Hotell & Konferens för en kick-off inför valåret 2018.
Distriktets förstanamn på valsedeln till Riksdagen, Patrik Åkesson från Växjö, höll ett inspirerande anförande om sin bakgrund och vägen fram till sitt politiska engagemang. Patrik kommer att bli en positiv kraft i valrörelsen med sina kontakter inom näringslivet och sportvärlden. Han driver fortfarande ett par företag och var som sportchef i Växjö Lakers en bidragande kraft till att laget idag är bland de bästa i SHL. Patrik berättade också att familjepolitiken och företagarfrågorna ligger honom varmt om hjärtat och han lovade stötta partiavdelningen i Markaryd i den kommande valrörelsen.
![]() |
T v Patrik Åkesson, Kristdemokraternas etta på länets riksdagslista |
Bengt Germundsson, ordförande i partiavdelningen, berättade därefter om kristdemokratisk ideologi och den värdegrund partiet står på och som utgör grunden för vårt politiska engagemang. Han redovisade också huvuddragen i den valplan partiet lokalt kommer att arbeta efter och kunde även berätta att Kristdemokraterna i Markaryd så här långt har uppfyllt 17 av de 22 vallöften partiet gick till val på. Fyra av de övriga vallöftena är på god väg att uppfyllas medan endast ett sannolikt inte kommer att hinna uppfyllas under den här mandatperioden.
Slutligen blev det en inspirerande diskussion under gruppledaren Samuel Wombells ledning då deltagarna lyfte fram en rad förslag till frågor att arbeta vidare med som inriktning för partiets politik i Markaryds kommun under de kommande åren.
Dagen avslutades med en middag och av kommentarerna att döma var deltagarna mycket nöjda och inspirerade över dagen. Det bådar verkligen gott för den kommande valrörelsen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)