måndag 31 december 2012

Gott Nytt År 2013!






















Så är det nyårsafton igen och dags att summera ännu ett år med massor av händelser; glädjeämnen såväl som besvikelser. Som vanligt kan man under de sista dagarna på det gamla året ta del av mängder med nyårskrönikor och tillbakablickar. Oftast är det de stora händelserna som lyfts fram. Och så kanske det är när man själv tänker tillbaka.

I samband med det här årsskiftet har jag varit kommunstyrelsens ordförande i Markaryds kommun i tio år. Till det kan läggas ytterligare fyra år som nämndsordförande. Det är helt otroligt vad snabbt åren gått och vad mycket som hänt i kommunen under den här tiden. Det har varit en stor förmån att få ha varit en del av kommunledningen under de här åren av utveckling och tillväxt.

Idag, nyårsafton 2012, tänker jag särskilt på de många personliga möten och sammanträffanden jag haft under de här åren. Tack till alla er som på olika sätt gett ert stöd och uppmuntran till mig i mitt förtroendeuppdrag! Tack för alla givande samtal, tankar och idéer! Tack för all inspiration, råd och vägledning!

Jag hoppas att 2013 ska bli ett år som ska präglas av optimism, framtidstro och förverkligade drömmar!
 
Ett riktigt Gott Nytt År till Er alla!

söndag 30 december 2012

I Markaryd lever man längst!
















Hela mittuppslaget i dagens Aftonbladet handlar om Markaryd! Anledningen är att i Markaryd lever man längst i hela landet. Enligt forskarna finns det fem unika, små områden i världen, s k blå zoner, där människor lever längre än någon annanstans. En av dessa blå zoner finns alltså i Sverige, där Markaryd utmärker sig genom att här blir man äldst.

Begreppet "blå zon" myntades 2004 av den belgiske demografen Michel Poulin. Detta intresserade journalisten och författaren Henrik Ennart som började studera om det kunde finnas en blå zon också i Sverige, vilket han alltså kom fram till att det gör. I Sverige finns det ett sammanhållande band som sträcker sig från Öland över södra Småland och ner i nordöstra Skåne. Henrik Ennart konstaterar i sin bok "Åldrandets gåta" att här är andelen hundraåringar överlägset högre än i andra delar av landet. Allra äldst blir man således i Markaryd där jämförelsetalet hundraplussare per 100.000 invånare är 84. Boken finns ute i handeln den 14 januari.

Orsakerna till detta kan man naturligtvis spekulera i, men det är väl inte en alltför djärv gissning att det har med både arv och miljö att göra. De som idag uppnår en så hög ålder i Markaryd har fått slita hårt. Man har levt under små omständigheter och fått arbeta inom industrin och med små jordbruk. Idag arbetar fortfarande ca 44% av befolkningen inom tillverkningsindustrin, även det en av de högsta siffrorna i Sverige. Vidare har vi fortfarande en ganska låg utbildningsnivå och ingen utpräglad filosofi av renlevnad, vilket är lite paradoxalt. Det finns nämligen över hela världen en klar koppling mellan akademisk utbildning och hög ålder. Samtidigt tror jag att man mår ganska bra, det finns en närhet i relationerna mellan människor och en god social tillvaro med en väl fungerande civil sektor och många ideella organisationer.

En del av dessa förklaringar passar också in på vad forskningen kommit fram till vad gäller det som utmärker folket i de blå zonerna. Förutom ett allsidigt och måttfullt intagande av kost och dryck undviker man stress, man är sociala och integrerade, man upplever tillvaron som meningsfull och man prioriterar familjen. Ganska bra egenskaper!

Sedan ett antal år tillbaka har vi använt oss av visionen "Det ska vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun". Resultatet av Henrik Ennarts studier bekräftar att så faktiskt är fallet. Därmed kan vi lägga ytterligare ett skäl till varför man ska flytta till Markaryds kommun; här lever vi längst i Sverige. Ett skäl så gott som något!

Övriga blå zoner är Okinawa (Japan), Sardinien (Italien), Nicoyahalvön (Costa Rica), Ikaria (Grekland) och Loma Linda (Kaliforninen, USA).

torsdag 20 december 2012

Äntligen besked om utjämningen!




















Drygt ett och ett halvt år efter det att jag den 27 april 2011 överlämnade betänkandet "Likvärdiga förutsättningar" från Utjämningskommittén.08 kommer äntligen ett förslag från regeringen. Genom en politisk kompromiss får de tolv kommunerna med landets högsta skattekraft ett statligt bidrag på drygt en miljard kronor. Detta bidrag mildrar marginaleffekterna för de här kommunerna och innebär att de får behålla en större del av sin egna skattekraftsökning än med nuvarande system.

Genom den här kompromissen kunde Moderaterna, och i viss mån även Folkpartiet, till slut acceptera förslaget från Utjämningskommittén, ett förslag som alla övriga riksdagspartier i fullständig enighet ställt sig bakom.

Det är naturligtvis bra att man nu enats om ett förslag som i alla övriga delar följer kommitténs betänkande. Det innebär att de stora orättvisor som idag finns inom det nuvarande systemet rättas till och att de strukturella skillnaderna som finns mellan olika kommuner för obligatoriska verksamheter utjämnas till det bättre. Förskolan har varit ett område som gynnat vissa kommuner på andras bekostnad. Sedan flera år tillbaka får förortskommunerna i Stockholm 60% mer resurser för varje förskolebarn jämfört med landsortskommunerna. Detta trots att behovet är detsamma.

Det är bra att kommuner och landsting äntligen får ett besked, vilket är viktigt för planeringen av 2014 års budget. Det är också bra att regeringen tillför nya pengar för att finansiera det bidrag som höginkomstkommunerna nu får ta del av, så att inte kommuner som har en befolkning med lägre skattekraft drabbas ytterligare.

För Markaryds del innebär det, enligt regeringens beräkningar, ett tillskott på 954 kr/invånare, vilket blir ganska precis 9 miljoner kronor. Nettoeffekten blir dock något lägre, eftersom alla kommuner får vara med och finansiera de införselregler som innebär att alla negativa förändringar införs stegvis under ett antal år. För Kronobergs län blir det positiva effekter för landstinget och samtliga kommuner utom Växjö.

Konsekvenser för Kronobergs län:
Alvesta +97 kr/inv.
Lessebo +119 kr/inv.
Ljungby +142 kr/inv.
Markaryd 954 kr/inv.
Tingsryd +881 kr/inv.
Uppvidinge +226 kr/inv.
Växjö -592 kr/inv.
Älmhult +314 kr/inv.
Landstinget Kronoberg +306 kr/inv.

torsdag 13 december 2012

Stabilt befolkningstal i Markaryd

 
 
 














 

Varje gång SCB presenterar sin befolkningsstatistik redovisas förändringen jämfört med föregående år eller föregående kvartal. Kortsiktiga förändringar slås upp och slutsatser dras enbart på grundval av senast kända mätning. För att beskriva trender krävs dock lite mer analys och eftertanke.
Bilden ovan beskriver grafiskt det trendbrott som faktiskt skett i Markaryds kommun under de senaste tio åren. Mellan år 1976 och 2003 minskade Markaryds befolkning med ungefär 100 personer per år, från 12 009 invånare (1976) till 9 594 invånare (2003). I bilden motsvaras detta av den röda linjen som också beskriver hur det skulle sett ut om denna negativa trend hade fortsatt.
Nu gjorde den inte det! Den blå linjen visar det verkliga invånarantalet. Trendbrottet 2003 visar sig ganska tydligt. Mellan 2003 och 2012 har invånarantalet pendlat mellan 9 500 och 9 600, ibland lite uppåt och ibland lite nedåt. Men det torde vara svårt att påstå något annat än att de båda kurvorna står för en viss skillnad.
Ser man till landet som helhet märker man en tydlig urbaniseringstrend. Befolkningstillväxten är påtaglig i ca 50 kommuner, samtliga belägna i Stockholm-Mälarregionen, Skåne och Västsverige samt i universitetskommunerna Umeå, Linköping och Växjö. Ca 150 kommuner minskar konstant sin befolkning och i de resterande, knappt 100, kommunerna är invånarantalet ganska stabilt eller visar på en liten eller måttlig befolkningstillväxt.
I det perspektivet blir trendbrottet i Markaryd betydligt mer positivt än vad det ofta framställs. Självklart nöjer inte jag mig med det, utan jag vill se att kurvan på nytt vänder uppåt. Det är en tuff utmaning som vi från kommunens sida inte råder fullt ut över. Det vi kan göra, ska vi också göra, i syfte att försöka skapa de förutsättningar i form av service, kvalitet, attraktivt boende och gott näringslivsklimat som krävs för att den ganska stabila situation vi för tillfället har, steg för steg ska bytas i en ännu mer positiv riktning.
Välkommen med i det arbetet!

fredag 7 december 2012

Stå upp för våra traditioner!

Den, till synes, ständigt återkommande debatten om lämpligheten av att fira skolavslutning i kyrkan verkar sorgligt nog ha blivit en tradition i sig. Den här debatten är i själva verket ganska märklig och man kan tycka att Skolverket borde ha helt andra prioriteringar. Svordomar, könsord och andra tillmälen som är vanligt förekommande på de flesta skolor, får passera obemärkt utan några större reaktioner. Men om eleverna får höra Fader Vår, välsignelsen eller en traditionell psalm, då reagerar Skolverket snabbt. Ett påbud utfärdas som juridisk vägledning för de rektorer som känner sig hotade av lagstiftningens krav på en icke konfessionell skola. Är det verkligen Luciakronor, julkrubbor och sommarpsalmer som utgör de största hoten mot våra barns välbefinnande?
 
De allra flesta anser nog att skolavslutningarna i kyrkan är en tradition värd att bevara och ett kulturarv värt att föra vidare till barn och barnbarn och inte, som Skolverket anser, ett lömskt försök till religiös påverkan. I ett försök att förtydliga, har Skolverket skapat en osäkerhet om vad som är tillåtet för den enskilde rektorn att besluta om.
 
Om Skolverket anser att skolundervisningen också i övrigt ska befrias från sitt religiösa innehåll kommer man att få besvär. Utrensningen av litteratur, konst och musik med religiöst innehåll liksom av allehanda religiösa symboler lär bli omfattande. Varför vi firar advent, Lucia, jul och påsk får inte nämnas och inte kan man väl tillåta en tideräkning som relaterar till årtal före och efter Kristi födelse, en händelse som för övrigt ska förbigås med tystnad.
 
För oss kristdemokrater är detta inget problem. Självklart ska det vara möjligt att fira traditionella högtider i kyrkan och berätta om varför de firas utan att någon för den skull ska tvingas behöva avge en trosbekännelse eller be en bön. Deltagandet ska självfallet vara frivilligt, men bara för att någon enstaka person väljer bort skolavslutningen för att den sker i en kyrka, ska naturligtvis inte det stora flertal som är av en annan uppfattning, behöva avstå i någon sorts missriktad solidaritet.
 
Flera generationer i Markaryds kommun har vackra minnen från skolavslutningar i kyrkan. Det är en mångårig tradition som vi vill värna och slå vakt om. Vi vill att ni som rektorer ska känna att vi politiker står bakom er i beslutet att också låta dagens elever få fira våra traditionella högtider och skolavslutningar i kyrkan.
 
Därför ger vi vårt helhjärtade stöd till dem som vågar ifrågasätta Skolverkets pinsamma påbud, som enbart bidrar till att urholka vårt samhälle på viktiga traditioner och värden. Vi ska inte styras av Skolverkets religiösa beröringsskräck, utan ha mod att stå upp för de traditioner som förtjänar att ta strid för.
 
 
Kristdemokraterna i Markaryds kommun
 
Bengt Germundsson, Carl-Erik Svensäter, Caroline Lindbergh, Eva Madestam, Ingegerd Lenander, Jerry Borg, Lars Henningsson,  Maria Svensson-Lundin, Roger Andersson, Samuel Wombell, Yvonne Takvam, Ayse Vatansever