Varje gång SCB presenterar sin befolkningsstatistik redovisas förändringen jämfört med föregående år eller föregående kvartal. Kortsiktiga förändringar slås upp och slutsatser dras enbart på grundval av senast kända mätning. För att beskriva trender krävs dock lite mer analys och eftertanke.
Bilden ovan beskriver grafiskt det trendbrott som faktiskt
skett i Markaryds kommun under de senaste tio åren. Mellan år 1976 och 2003 minskade
Markaryds befolkning med ungefär 100 personer per år, från 12 009 invånare
(1976) till 9 594 invånare (2003). I bilden motsvaras detta av den röda
linjen som också beskriver hur det skulle sett ut om denna negativa trend hade
fortsatt.
Nu gjorde den inte det! Den blå linjen visar det verkliga
invånarantalet. Trendbrottet 2003 visar sig ganska tydligt. Mellan 2003 och
2012 har invånarantalet pendlat mellan 9 500 och 9 600, ibland lite
uppåt och ibland lite nedåt. Men det torde vara svårt att påstå något annat än
att de båda kurvorna står för en viss skillnad.
Ser man till landet som helhet märker man en tydlig
urbaniseringstrend. Befolkningstillväxten är påtaglig i ca 50 kommuner,
samtliga belägna i Stockholm-Mälarregionen, Skåne och Västsverige samt i universitetskommunerna
Umeå, Linköping och Växjö. Ca 150 kommuner minskar konstant sin befolkning och
i de resterande, knappt 100, kommunerna är invånarantalet ganska stabilt eller visar
på en liten eller måttlig befolkningstillväxt.
I det perspektivet blir trendbrottet i Markaryd betydligt
mer positivt än vad det ofta framställs. Självklart nöjer inte jag mig med det,
utan jag vill se att kurvan på nytt vänder uppåt. Det är en tuff utmaning som
vi från kommunens sida inte råder fullt ut över. Det vi kan göra, ska vi också
göra, i syfte att försöka skapa de förutsättningar i form av service, kvalitet,
attraktivt boende och gott näringslivsklimat som krävs för att den ganska
stabila situation vi för tillfället har, steg för steg ska bytas i en ännu mer
positiv riktning.
Välkommen med i det arbetet!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar