Enligt uppgifter som Sveriges Radio har tagit fram tillsammans med SCB och som presenterades igår uppges att 27,2 % av barnen i Markaryds kommun enligt EU:s definition lever under omständigheter som benämns ”barnfattigdom”. Enligt undersökningen är detta den relativt sett högsta siffran i länet och även en mycket hög andel i jämförelse med övriga kommuner i landet. Resultatet är klart oroande.
Enligt EU:s kriterier föreligger en risk för fattigdom om familjen har en inkomst, inklusive kapitalinkomster och bidrag som är lägre än 60 % av medianinkomsten i Sverige räknat per konsumtionsenhet. En vuxen i varje familj tilldelas en konsumtionsenhet, varje övrig vuxen 0,5 konsumtionsenheter och varje barn under 14 år räknas som 0,3 konsumtionsenheter. Hushåll med många barn behöver därför ha en högre inkomst än hushåll utan barn för att inte hamna under gränsen "risk för fattigdom".
En del faktorer som kan härledas till strukturen i Markaryds kommun känner vi till. Hushållen i Markaryds kommun har, trots en god arbetsmarknad, lägst förvärvsinkomster i länet. Utbildningsnivån är lägre, ohälsotalet är historiskt högt och det finns en relativt sett hög skilsmässofrekvens, vilket kan leda till en högre andel ensamhushåll. Markaryds kommun har vidare högst andel utrikes födda i länet, vilket – enligt undersökningen – utgör en riskfaktor i sammanhanget.
Det är angeläget att identifiera om det finns andra faktorer som ökar risken för att barn och ungdomar ska hamna i utsatthet. Det är också angeläget att klarlägga vad som ligger inom ramen för det kommunala uppdraget/ansvaret och vad som kommunen kan och ska åtgärda för att förbättra situationen för de barn och barnfamiljer som har det sämst ställt.
Jag har idag därför givit ett uppdrag till kommunchefen att, tillsammans med övriga förvaltningschefer, analysera situationen och återkomma till budgetberedningen i september med en redovisning och förslag till åtgärder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar