onsdag 27 juni 2012

Uppdrag "Barnfattigdom"

























Enligt uppgifter som Sveriges Radio har tagit fram tillsammans med SCB och som presenterades igår uppges att 27,2 % av barnen i Markaryds kommun enligt EU:s definition lever under omständigheter som benämns ”barnfattigdom”. Enligt undersökningen är detta den relativt sett högsta siffran i länet och även en mycket hög andel i jämförelse med övriga kommuner i landet. Resultatet är klart oroande.

Enligt EU:s kriterier föreligger en risk för fattigdom om familjen har en inkomst, inklusive kapitalinkomster och bidrag som är lägre än 60 % av medianinkomsten i Sverige räknat per konsumtionsenhet. En vuxen i varje familj tilldelas en konsumtionsenhet, varje övrig vuxen 0,5 konsumtionsenheter och varje barn under 14 år räknas som 0,3 konsumtionsenheter. Hushåll med många barn behöver därför ha en högre inkomst än hushåll utan barn för att inte hamna under gränsen "risk för fattigdom".

En del faktorer som kan härledas till strukturen i Markaryds kommun känner vi till. Hushållen i Markaryds kommun har, trots en god arbetsmarknad, lägst förvärvsinkomster i länet. Utbildningsnivån är lägre, ohälsotalet är historiskt högt och det finns en relativt sett hög skilsmässofrekvens, vilket kan leda till en högre andel ensamhushåll. Markaryds kommun har vidare högst andel utrikes födda i länet, vilket – enligt undersökningen – utgör en riskfaktor i sammanhanget.

Det är angeläget att identifiera om det finns andra faktorer som ökar risken för att barn och ungdomar ska hamna i utsatthet. Det är också angeläget att klarlägga vad som ligger inom ramen för det kommunala uppdraget/ansvaret och vad som kommunen kan och ska åtgärda för att förbättra situationen för de barn och barnfamiljer som har det sämst ställt.

Jag har idag därför givit ett uppdrag till kommunchefen att, tillsammans med övriga förvaltningschefer, analysera situationen och återkomma till budgetberedningen i september med en redovisning och förslag till åtgärder.

onsdag 13 juni 2012

Likvärdiga förutsättningar - en självklarhet!

























Skall människors plånbok avgöra hur bra vården, skolan och omsorgen är? Ska det nationellt fastställda uppdraget vara likvärdigt för alla barn, gamla och funktionshindrade oavsett om man råkar bo i en attraktiv boendekommun med många höginkomsttagare nära storstaden eller i en inlandskommun där andelen pensionärer är lika stor som befolkningen i arbetsför ålder? Har inte alla barn, gamla och funktionshindrade rätt att få en likvärdig skola och vård? Jo, det är jag säker på att den absolut övervägande majoriteten av befolkningen tycker. Ett likvärdigt, nationellt uppdrag kräver en solidarisk finansiering.

Därför har samtliga partier under decennier ställt sig bakom ett utjämningssystem som dels utjämnar för de enorma skillnader som finns mellan Sveriges kommuner vad gäller skattekraft, men också för strukturellt betingade, opåverkbara kostnader för obligatoriska verksamheter. Det har man åtminstone ställt sig bakom så här långt.

I april 2011 överlämnade jag, som ordförande för den senaste parlamentariska skatteutjämningskommittén, ett unikt betänkande till finansmarknadsminister Peter Norman. Samtliga ledamöter från alla partier, experter och sakkunniga ställde sig bakom kommitténs förslag som därmed var enigt utan reservationer eller särskilda yttranden. Något tidigare hade aldrig hänt i utjämningssammanhang. Drygt 90% av remissinstanserna ställde sig bakom merparten av kommitténs förslag.

Efter remissrundan har inget hänt, utan förslaget har effektivt stoppats upp på finansdepartementet. (KD) och (C) har försökt få med sina Allianskamrater, men tiden har gått. Till dess ett enigt finansutskott igår gav regeringen i uppdrag att lägga fram en proposition om en reformerad skatteutjämning.

Det är slående hur stor okunskapen är om systemet som sådant. Likaså är väldigt många omedvetna om kommitténs förslag. Mångårig kunskap, vetenskapliga rapporter och uppföljningar som beslutsfattare normalt är väldigt angelägna att lägga som grund för sina beslut, är inte värda någonting. Myter och medvetna osanningar sprids som stöd för den egna uppfattningen.

Utjämningskommittén.08 arbetade under c:a 2½ år för att ta fram betänkandet. Den bärande princip vi arbetade efter var att identifiera de opåverkbara variablerna för strukturellt betingade kostnader som kommuner och landsting har för obligatoriska verksamheter och hitta statistiskt signifikanta samband med en hög förklaringsgrad. Fram till det näst sista kommittésammanträdet diskuterade och arbetade vi för att bli överens om dessa principer och variabler innan utfallet presenterades på kommun- och landstingsnivå.

Därför är det lite beklämmande att konstatera att det enda som räknas är siffran på sista raden och huruvida den egna kommunen blir vinnare eller förlorare.

Min förhoppning är att det fortfarande ska finnas en majoritet i Sveriges Riksdag som anser att barnen i Ydre ska ha samma rätt till en likvärdig skola som barnen i Sollentuna oberoende av sina föräldrars skattekraft och tjocklek på plånboken. Jag hoppas att våra folkvalda politiker fortfarande ska anse att demensvården ska vara likvärdig för de drabbade oavsett om man råkar bo i så demografiskt vitt skilda kommuner som Sorsele eller Täby.

Det är inte utan viss oro jag noterar att alltfler börjar sväva på målet. ”Likvärdigt? Ja, men inte ska vi vara med och utjämna för skillnaderna. Det får var och en klara själv”.

En anledning till att jag blev kristdemokrat är begreppet ”personalism” som innebär en helhetssyn på människan. Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen. Enligt Kristdemokraternas principprogram är också solidariteten en grundbult. Den solidariteten definieras i principprogrammet som ”en strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda”.

Med den värdegrunden är det inte svårt att ta strid för uppfattningen att likvärdiga förutsättningar är och fortsatt ska vara en självklarhet.

onsdag 6 juni 2012

Nationaldagen 2012

Det känns både hedrande och högtidligt att på nationaldagen få välkomna våra nya svenska medborgare till Sverige och till Markaryds kommun. Under 2011 var det 35 st personer i Markaryds kommun som fick sitt svenska medborgarskap. De flesta av dem bor fortfarande kvar i kommunen och några av dem hade anmält sitt deltagande i samband med nationaldagsfirandet.

De 35 personer i Markaryds kommun som idag får sitt nya svenska medborgarskap kommer från en rad länder; Schweiz, Polen, Ukraina, Ryssland, Filippinerna, Serbien/Montenegro, Bosnien/Herzegovina, Uzbekistan, Rumänien, Libanon, Danmark, Tyskland, Kirgizistan och Frankrike. Flest kommer det från Bosnien och Ryssland.

I Sverige är det väldigt ovanligt att folkmängden minskar från ett år till ett annat. Senast det hände var 1880, då folkmängden minskade med drygt 13 000 personer till följd av utvandringen till Nordamerika. Då såg situationen helt annorlunda ut. Fattigdom, missväxt, politiskt och religiöst förtryck innebar att omkring 1,3 miljoner svenskar utvandrade till USA.

Mellan 1900 och 1975 berodde folkökningen i Sverige till största delen på ett födelseöverskott, det var fler som föddes än som dog. Men från 1975 och framåt har folkökningen främst berott på ett invandringsöverskott.

Sverige är ett idag ett land med stora möjligheter. Vi står upp för grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter, demokrati och människors lika värde oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning. För oss kan detta låta självklart, men detta är värderingar som vi alla ständigt måste stå upp och värna. Det räcker med att titta på nyhetssändningarna för att förstå hur påfallande ofta historien upprepar sig igen.

Idag framstår Sverige för många som hoppets och möjligheternas land. Låt oss arbeta för att det ska förbli så. Några av våra nya svenska medborgare har kommit till Sverige under lugna och fredliga former, medan andra har lämnat sitt land under dramatiska former.

Medborgarskapet som man får brukar i juridisk mening definieras som det formella förhållandet mellan en individ och en stat när det gäller rättigheter och skyldigheter. Det mest påtagliga beviset på medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige, att bo och arbeta här och att ha rösträtt till riksdagsvalen.

Som ett minne från den här dagen förärades alla nya svenska medborgare ett diplom och en minnegåva från Markaryds kommun. Med det vill vi gratulera er till ert svenska medborgarskap, hälsa er hjärtligt välkomna och önska er lycka till! 


tisdag 5 juni 2012

Markaryd tredje bästa kommun på tillgänglighet





















Markaryds kommun hamnar på en tredje plats i Sverige när företaget Humana igår redovisade sin ”Tillgänglighetsbarometer 2012”. I undersökningen jämför man tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i 200 svenska kommuner. Den här fina placeringen är resultatet av ett mycket bra samarbete mellan våra lokala handikapporganisationer och kommunen.

Varje år publiceras ”Tillgänglighetsbarometern” av företaget Humana, med expertstöd från Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. I undersökningen jämför man hur väl kommunerna lyckats att göra samhället mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

Kommunerna har ett särskilt ansvar för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade och vi har jobbat målmedvetet med de här frågorna under lång tid. Vi har tydliga politiska mål genom vår handikapplan, sedan 2003 sätter vi årligen av resurser i den kommunala budgeten som är öronmärkta för tillgänglighetsarbetet och vi bedriver ett aktivt attitydarbete genom seminarier och föreläsningar. Våra handikapporganisationer är mycket engagerade och tillsammans har vi genomfört olika åtgärder för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder.

Några konkreta exempel på vårt arbete är tillgänglighetsguiden som visar hur tillgängliga de offentliga verksamheterna, butiker och affärer är. Vi har genomfört en tillgänglighetsvandring tillsammans med fastighetsägare och handikapporganisationerna, vilket innebar ett krafttag för att förbättra tillgängligheten. Vad gäller kommunens egen verksamhet har vi satsat mycket på gruppboenden och en meningsfull daglig sysselsättning. Tillsammans med personalen driver några ungdomar inom omsorgen Café Linné i Kommunhuset som ett eget företag (intraprenad).

– Det finns mycket mer att göra, inte minst med arbetet för attityder och värderingar, säger Bengt Germundsson. Alla funktionshinder är inte synliga och här behöver vi arbeta för en betydligt större förståelse i samhället. Med det här resultatet blir det ännu mer inspirerande att fortsätta arbeta för ett mer tillgängligt samhälleför alla.

Undersökningen bygger på en enkät där 202 kommuners arbete med tillgänglighet undersökts. Kommunerna har bland annat svarat på frågor om hur de arbetar med tillgänglighet i styrande dokument och i upphandlingar, men också om hur tillgängligheten ser ut på skolor, idrottsanläggningar och lekplatser. Markaryds kommun placerade sig som den tredje bästa kommunen i Sverige.

måndag 4 juni 2012

Måndag, mötesdag!



















Mötesdagen måndag marscherar mot midnatt. Många möten, mail, medborgarkontakter medförde matchande markfrågediskussion med många möjligheter. Middag med måltidsdryck mättade. Mötte massmedia med många medskick. Mittenpartierna minskade, moderaterna minskade mest. Muntra medlemmar möttes med möjliggörande måldiskussioner. Markaryd möter måndagsnatten. Misstänker möjlig morgontrötthet.