lördag 18 augusti 2012

Markaryd i topp bland landets ekonomiskt mest starka kommuner

Foto: Dagens Samhälle




















När Markaryds kommun samlar ihop allt vad man äger av skolor, fastigheter, vägar, mark, bolag osv och drar bort samtliga skulder har kommunen ett eget kapital som räknat per kommuninvånare blir nästan 54.000 kr/invånare. Detta enligt en sammanställning av SCB:s räkenskapssammandrag som tidningen Dagens Samhälle gjort av kommunernas årsredovisningar 2011 och som även Expressen uppmärksammar.

Med den ekonomiska styrkan är Markaryds kommun bäst i Kronobergs län och placerar sig på en 23:e plats bland Sveriges 290 kommuner!

Även andra finansiella nyckeltal visar på kommunens ekonomiska styrka. Markaryds soliditet är inklusive hela den upparbetade pensionsskulden enligt SCB:s databas Kolada hela 57 %, vilket få – om ens någon kommun – når upp till.

Det här resultatet uppnår man inte över en natt, utan det är resultatet av en långsiktig politik som man varit enig om mellan partierna och även över blockgränsen. En avgörande faktor är att se till att ha sin ekonomi i balans och inte låta den skena iväg genom överbudssatsningar som man inte har pengar till.

Men kommunen har samtidigt satsat på kvalitet. I olika kvalitetsjämförelser, medborgar- och näringslivsundersökningar och öppna jämförelser visar våra verksamheter goda resultat. Markaryds kommun var en av de första kommunerna som under 1990-talet byggde om alla sina gamla ålderdomshem till särskilda boenden. Därefter har vi bl a renoverat simhallen, satsat på fritidsanläggningar, byggt ut industriområden, byggt om hela gymnasieskolan och även byggt en helt ny skola för år 4-6. Allt detta utan att, så här långt, behöva låna upp pengar eller höja kommunalskatten.

Att över 200 kommuner har en högre utdebitering än Markaryds kommun är det få som känner till. Detsamma gäller sannolikt för de ovan nämnda finansiella nyckeltalen. Man kan fundera över varför det är så.

För oss kommunpolitiker är inte det här någon ny kunskap. Vi arbetar ständigt med uppföljningar, bokslut och budgetplanering och det finansiella resultatet redovisas flera gånger om året till kommunfullmäktige. De flesta förtroendevalda jag känner arbetar seriöst med sitt uppdrag att förvalta såväl medborgarnas förtroende som deras skattemedel.

Det här ständiga vardagsslitet tycks dock inte vara lika intressant att spegla i den allmänna debatten. Visst ska media granska och avslöja politiker som missköter sig, som bryter mot regelverken och som tillskansar sig förmåner på andras bekostnad. Det är bra!

Men ibland skulle det vara välgörande att få läsa om några av de alla de hårt arbetande förtroendevalda som så engagerat lägger ner massor av sin tid för att planera, läsa på och sätta sig in i de verksamheter man ansvarar för så att besluten man fattar ska bli så bra som möjligt för kommuninvånarna. Om inte annat så för att balansera och nyansera bilden.

Jag är stolt över att få ha varit med och gett mitt bidrag till den politik som fört Markaryds kommun till de resultat vi kan visa upp. Trots att vi får jobba stenhårt för att hindra en negativ befolkningsutveckling och för att få inkomster och utgifter att vara i balans har vi idag en stark ekonomi som ger möjligheter till expansion. Och detta trots ett utjämningssystem som missgynnar både oss och många andra.

tisdag 7 augusti 2012

Enormt gensvar i kommunen på momsuppropet!















Gensvaret har varit enormt! Av de 120 föreningar som finns registrerade i kommunens föreningsregister har 86 st valt att ställa sig bakom vårt upprop mot EU:s förslag att införa föreningsmoms. Med ett genomsnittligt medlemsantal om 50 medlemmar/förening representerar dessa 4.300 medlemmar!

Idag avslutas det momsupprop ”Stoppa föreningsmomsen” som Kristdemokraterna i Markaryd har tagit initiativ till i kommunen. Uppropet, med de 86 föreningarnas undertecknande, skickas till den svenska regeringen och finansminister Anders Borg samt till EU:s ministerråd. Under innevarande år ska EU:s ministerråd slutgiltigt bestämma om ideella föreningar får undantas från EU:s momsregler eller inte.

Det vore mycket olyckligt att belägga föreningslivet med momsplikt. I Markaryds kommun, precis som i Sverige i övrigt, har vi ett rikt föreningsliv som samlar människor inom en lång rad intresseområden. Föreningslivet är till stor del sprunget ur våra stora folkrörelser och är absolut en del av vårt kulturarv. Det vore förödande, både ekonomiskt och administrativt, att lägga en momspålaga på föreningar där människor satsar så mycket tid och engagemang helt ideellt. Ideella insatser ska uppskattas - inte beskattas! 

Vi hoppas att finansministern ska känna vårt stöd att fortsätta sitt kraftfulla agerande i en fråga som är vital för ett fortsatt levande och engagerat föreningsliv som är kittet i det civila samhället. Samtidigt hoppas vi att EU:s ministerråd förpassar sitt förslag om föreningsmoms dit det hör hemma -  i papperskorgen!

torsdag 2 augusti 2012

SmP idag: "Sprid inte myter om skatteutjämningen"














”Sprid inte myter om skatteutjämningen” är rubriken på dagens ledare i Smålandsposten, signerad Martin Tunström. Uppmaningen riktas på förekommen anledning till kommunstyrelsens ordförande i Växjö kommun, Bo Frank (M), som ser en förändring av det nuvarande utjämningssystemet som ett orosmoln för den egna kommunens ekonomi.
Martin Tunström fortsätter: ”Det är dock att göra det väl lätt för sig att hävda att Växjö straffas av det nya systemet som "expansiv och välskött" kommun. Det skapar inget gott samtal att underblåsa myten om att systemet fördelar pengar från välskötta till vanskötta kommuner när det handlar om olika skattekraft, om var människor bor och arbetar samt om likvärdighet i hela landet.”
Myterna om skatteutjämningen sprids ofta på grund av en okunskap om systemet. Det är för de flesta ganska självklart att förstå att obligatoriska verksamheter kostar olika mycket, bl a beroende på kommunernas demografi, geografiska yta, bebyggelsestruktur och liknande faktorer. Anledningen till att vi har ett utjämningssystem är att utjämna kostnaderna för de opåverkbara strukturella skillnader som finns för obligatoriska verksamheter. Om den enskilda kommunen klarar detta effektivare och billigare än vad systemet utjämnar för, tillfaller "vinsten" den egna kommunen. Något som gynnar de välskötta kommunerna.
Inkomstutjämningen utjämnar skillnaderna i skattekraft, vilket är högst rimligt, eftersom staten ställer krav på obligatoriska verksamheter med en viss kvalitetsnivå oavsett hur strukturen i de olika kommunerna ser ut.
Även om Växjö, enligt kommitténs förslag, förlorar ca 400 kr/inv, är Växjö kommun fortfarande en stor nettobidragstagare. I år erhåller Växjö kommun drygt 6.300 kr/inv i utjämningsbidrag, vilket innebär drygt en halv miljard i bidrag.
Med kommitténs förslag tillförs länets kommuner och landstinget netto drygt 66 miljoner kr. Det är en icke föraktlig resursförstärkning för Kronobergs län. I det läget är det beklagligt att min kollega Bo Frank (M), ks-ordförande i länets största kommun, hemfaller åt att suboptimera och enbart se till vad som är bäst för den egna plånboken.
Politikerna i den kommitté jag hade förmånen att få leda, hade ett betydligt större perspektiv än så. Kanske var det en av anledningarna till att vi för första gången i skatteutjämningens snart hundraåriga historia lyckades lägga ett helt enigt förslag utan reservationer eller särskilda yttranden. Att vi sedan baserade våra förslag på fakta och vetenskapliga studier gjorde väl också sitt till. Nu återstår att se om den minoritet i riksdagen, bestående av moderater och folkpartister, ska lyckas skjuta förslaget om likvärdiga förutsättningar i sank eller om det utskottsinitiativ som togs före sommaren, med krav på att genomföra kommitténs förslag, kommer att ge kommuner och landsting ett mer rättvist utjämningssystem.
För mig som kristdemokrat är det i alla fall självklart att våra barn, ungdomar, gamla och funktionshindrade ska ha rätt till en likvärdig förskola, skola, vård och omsorg oavsett struktur i kommunen eller plånbokens tjocklek och skattekraft hos de invånare som för tillfället råkar vara bosatta där.