För tio dagar sedan lämnade jag sammanträdet med partistyrelsen med ett uttalat löfte att kritiken mot partiledningen skulle tas på allvar. Det som kommit fram de senaste dagarna får mig att undra om löftena från förra fredagens partistyrelsemöte inte var mer än läpparnas bekännelse.
När chefen inte agerar trots vetskapen om att samma beteende fortgår, blir konsekvensen att beteendet är sanktionerat av chefen. Denna uppfattning har jag under helgen framfört till hela partistyrelsen, liksom beskedet att jag inte kan ställa mig bakom eller ta ansvar för att ledningen inte agerar. Ett gott ledarskap hade reagerat och agerat. Nu signalerar man något helt annat och det är förödande!
När jag sedan får ögonen på en debattartikel som Hägglund och Sjögren gemensamt undertecknat och som är publicerad i Arbetarbladet en vecka efter partistyrelsemötet, fredagen den 3 december, blir sammanhanget för mig ganska tydligt. Att agera tillsammans på det här sättet i en artikel med det budskapet, ger en tydlig signal på vems sida man står. Hade jag haft denna kunskap för tio dagar sedan hade det varit mycket svårt för mig att ens acceptera den något svagare formuleringen i uttalandet ”partistyrelsen står bakom”.
När chefen inte agerar trots vetskapen om att samma beteende fortgår, blir konsekvensen att beteendet är sanktionerat av chefen. Denna uppfattning har jag under helgen framfört till hela partistyrelsen, liksom beskedet att jag inte kan ställa mig bakom eller ta ansvar för att ledningen inte agerar. Ett gott ledarskap hade reagerat och agerat. Nu signalerar man något helt annat och det är förödande!
När jag sedan får ögonen på en debattartikel som Hägglund och Sjögren gemensamt undertecknat och som är publicerad i Arbetarbladet en vecka efter partistyrelsemötet, fredagen den 3 december, blir sammanhanget för mig ganska tydligt. Att agera tillsammans på det här sättet i en artikel med det budskapet, ger en tydlig signal på vems sida man står. Hade jag haft denna kunskap för tio dagar sedan hade det varit mycket svårt för mig att ens acceptera den något svagare formuleringen i uttalandet ”partistyrelsen står bakom”.
Eftervalsdebatten fortsätter. Magnus Kolsjö har inte förtroende för partiledningen. Förnyaren Erik Sjöstedt har lämnat partiet efter att ha blivit utskälld av partisekreteraren. Vad är det som händer? Denna härska-genom-att-söndra strategi är förfärlig för partiets framtid. Sorgligt.
SvaraRaderaAnders!
SvaraRaderaJag delar din uppfattning till fullo. Det som händer nu är till stor skada för partiet. Jag har fört fram mina synpunkter, men får inget gehör. Det saknas ledarskap!
Ja, frågan är om det bara var en läpparnas bekännelse. Men det visar sig snart! Det är ju fullt möjligt för ett ledarskap ett tänka så här: "Visst blåser det hårt. Men det går snart över. Och då kör vi som vanligt igen". - Visserligen ett fräckt resonemang. Men utan tvekan rationellt.
SvaraRaderaja... Vi får väl vänta och se..
SvaraRadera