Fler och starkare patienter – så blir tandvårdsreformen ännu bättre!

Under drygt ett års tid har jag haft ett uppdrag från regeringen att som särskild utredare genomföra en samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform. Idag var det så dags för ”Utredningen om ett förbättrat tandvårdsstöd (SOU 2015:76)" att överlämna sitt betänkande ”Ett tandvårdsstöd för alla – fler och starkare patienter” till folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

Det har varit ett intensivt arbete under drygt ett års tid. Till min hjälp har jag haft ett mycket kompetent sekretariat med tre personer, dessutom ett antal engagerade sakkunniga och experter som alla bidragit med mycken erfarenhet och kunskap. Betänkandet är således ett resultat av vårt gemensamma arbete och det finns inte några avvikande meningar i form av reservationer eller särskilda yttranden.

Sammanfattningsvis bedömer utredningen att Tandvårdsreformen 2008 var en bra reform men det finns möjlighet att göra den ännu bättre. I direktiven har det varit väldigt tydligt att våra förslag ska inrymmas i det anslag som finns för tandvården idag. Vi har således inte haft uppdrag att lägga förslag som ytterligare skulle öka statens kostnader för tandvårdsstödet.

Hela betänkandet på drygt 400 sidor, plus en bilagedel, kan laddas ner från regeringens hemsida, men här följer en kortversion av de förslag vi lägger:

Stärk patientens ställning

• Bättre information och rådgivning till allmänhet och patienter. Försäkringskassan föreslås få i uppdrag att vara ansvarig myndighet och utgöra ”en dörr in” genom bl.a. riktad information till vissa grupper, ha en förstärkt kundtjänst och överväga att införa en webb-baserad Tandvårdsportal. Hit ska alla kunna vända sig i frågor som rör tandvården och få adekvat hjälp att komma vidare till rätt instans med sina frågor.

• Socialdepartementet föreslås initiera ett samarbete med Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting för att ta fram en handlingsplan för hur man ska nå de grupper som idag riskerar hamna mellan stolarna, t ex då man vårdas inom landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård, sköra äldre m fl grupper.

• Bättre möjligheter för patienterna att jämföra pris och kvalitet på tandvård. Vi föreslår en utvecklad prisjämförelsetjänst med prisuppgifter som inhämtas från vårdgivarnas faktiskt uttagna priser. Tjänsten bör kompletteras med en årlig nationell patientenkät där resultaten i form av patientbedömd kvalitet publiceras på mottagningsnivå. Det ska vara obligatoriskt för vårdgivaren att vara ansluten till prisjämförelsetjänsten för att få del av stödet.

• En utredning föreslås tillsättas med uppdrag att lägga förslag om ett bättre konsumentskydd i tandvården. Idag är patienten ganska utlämnad och många har ingenstans att vända sig om man blir dåligt bemött, vill framföra klagomål, anmäla reklamationer mm.

• Ekonomin utgör dock fortfarande ett hinder för vissa. Utredningen föreslår inte några specifika åtgärder för ”utsatta grupper” – det är inte möjligt att ”skruva” i det generella tandvårdsstödet utan att tappa dess huvudsyfte och effektivitet. Särskilda transfereringar parallellt med det generella stödet kan i så fall övervägas – men det är principiellt svårt. Med en målgruppsinriktad information kan man komma en bit på väg, Vi bedömer dock att generella försämringar i stödet är en dålig väg att gå, inte minst ur kostnadseffektiv synvinkel, för att marginellt öka besöksfrekvensen.

Ett mer träffsäkert tandvårdsstöd

• Ett förhöjt ATB (Allmänt tandvårdsbidrag) införs även för gruppen 65-74 år som idag har störst tandvårdsbehov, högst tandvårdskostnader och lägst subvention via ATB.

• ”Återställning” av beloppsgränserna i högkostnadsskyddet till 2008 års nivå dvs. av nivån för ”stora tandvårdsbehov”. Det innebär en höjning från 3 000 kr till 3 300 kr för den 50% subventionen och en höjning från 15 000 kr till 16 400 kr för den 85% subventionen.

• Värdesäkring av ATB och beloppsgränser. ATB höjs från 150 kr till 175 kr och både ATB och beloppsgränserna kopplas till utvecklingen av konsumentprisindex (KPI)

Åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av stödet

• Försäkringskassan bör göra mer systematiska uppföljningar med ett bättre urval och ska rapportera resultatet av de felaktiga utbetalningarna till regeringen.

• Underrättelseskyldighet för vissa myndigheter, bl.a. Skatteverket till Försäkringskassan då man misstänker oegentligheter.

• En mer träffsäker sanktion i form kontroll före utbetalning samt krav på förhandsprövning för vårdgivare som inte fullgör sina skyldigheter. Idag kan dessa sanktioner enbart riktas mot vårdgivare, men utredningen föreslår att man också ska kunna rikta dessa sanktioner mot viss mottagning, viss behandlare och viss åtgärd.

• Utökade krav på vårdgivare för att få ansluta sig till Försäkringskassans system, t ex krav på att uppge om personer med väsentligt inflytande över verksamheten varit anslutna tidigare, en
  obligatorisk anslutning till prisjämförelsetjänst.

Bättre styrning och uppföljning av stödet

• Försäkringskassan, Tandvårds- och läkemedelsverket samt Socialstyrelsen ges ett gemensamt uppdrag att göra en samlad analys av hur stödet ska bidra till önskvärd utveckling av konsumtion och tandhälsa samt att ta fram indikatorer för utvärdering. Ett uppdrag ges även att samarbeta om register och statistik.

• Tydligare styrning och samordnade prioriteringar av insatser kring tandvårdsstödet.

• Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram underlag för beslut om hur tandvård och tandhälsa för barn och unga kan omfattas av tandhälsoregistret

Åtgärder för förbättrad mun- och tandhälsa

• Tänderna behöver bli en del av kroppen. Ett arbete initieras, som leds av Socialstyrelsen, för att ta fram underlag för beslut om hur en bättre samverkan kan åstadkommas mellan tandvården och hälso- och sjukvården.

• Munhälsan som en del i folkhälsan. Folkhälsomyndigheten ges i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om munhälsa med syfte att integrera denna i folkhälsoarbetet.

Fr.v.. Agneta Rönn, huvudskreterare, Eva Lindén, jurist,
Bessam Saleh, sekreterare och undertecknad.

Festival med Rolling Stones, KD-lotteri och Second Hand

Strömsnäsfestivalen anno 2015 blev en lyckad tillställning i sol och vackert väder och med mycket folk som träffades och trivdes. Ett stort tack till Samhällsföreningen, Jernvägsmuseiföreningen, SIF och alla andra ideellt arbetande krafter som arrangerar denna årliga tillställning!

Min egen dag var ganska hektisk med ansvar för både väginvigning, KD-lotteri och Second Hand. På eftermiddagen invigde jag, tillsammans med kommunens näringslivschef Bengt-Göran Söderlind, turistvägen "Laganslingan", som är den del av Riksettan som sträcker sig från Strömsnäsbruk i norr (avfart 76) till Markaryd i söder (avfart 74). 

Utmed denna ca 2 mil långa vägsträckning kan man färdas i både tid och rum utmed den väg som varit en av Sveriges viktigaste ända sen forntiden. Längs vägsträckan, som ofta går parallellt med ån Lagan, har kommunen valt ut sex platser som är särskilt intressanta. På dessa platser kan man via appen "Laganslingan" både läsa en kort text, se en illustration om platsen av konstnären Kjell Arne Sundberg samt få höra en berättelse. En av dessa är när Rolling Stones åt köttbullar på Färdshuset Tulpanen i Axhult. 

Så möter nutiden det förgångna genom historien via det som är framtiden - digital teknik. Du kan ladda ner appen "Laganslingan" i App Store eller Google Play.

Kristdemokraternas lotteri med garanterad vinst är som vanligt en träffpunkt vid festivalen. Kommersen i år var mycket god och hela lotteriet sålde slut till lottköparnas och vinnarnas glädje. För oss är det här en verkligt god möjlighet att få träffa våra kommuninvånare och prata om både det ena och det andra. Det är så stimulerande att få höra så många positiva omdömen om det vi gör och bidrar till i utvecklingen av kommunen. Ni ska veta att det inspirerar och gläder oss.

Som ansvarig för veckans Second Hand-grupp var det också fullt upp med att stå i kassan och se till att det fungerade i butiken. Även här var det massor med folk och stämningen var, som vanligt, på topp. Det är så roligt att se vilken träffpunkt vi fått i den gamla Konsumbutiken och vi gläds tillsamman åt hur samhället lever upp varje lördag.

Efter allt detta var det ganska skönt att koppla av och ägna söndagen till förberedelser inför det evenemang jag ska medverka vid i morgon, men det återkommer jag till i ett annat inlägg.

"Lika, men ändå olika" - KSO-träff i Sävsjö

Igår hade jag förmånen att i Sävsjö  få träffa några av mina kollegor i rollen som kommunstyrelses ordförande. Så  här beskriver journalisten för Sävsjö-appen vårt möte:

"Bo Rudolfsson, Laxå, Bengt Germundsson, Markaryd, Stefan Gustafsson, Sävsjö och Annicki Oscarsson, Ödeshög, har både jobbet som kommunstyrelsens ordförande och att de tillhör KD gemensamt. Idag träffades de i Sävsjö. 

- Vi försöker träffas med ojämna mellanrum för att resonera om aktuell politik, både i kommunerna och mot rikspolitiken, säger Stefan Gustafsson. De fyra kommunerna liknar varandra på många sätt men har samtidigt många olikheter. Det visade sig under dagens samtal om tiggerisituationen bland annat. I Sävsjö och Markaryd finns ett flertal tiggare och därmed blir det en fråga man måste jobba aktivt med. Medan det i Laxå och Ödershög är en liten fråga eftersom antalet tiggare är mycket få. 

Annat gällde äldreomsorg och näringsliv, vilket var två tyngre punkter. - Gällande näringslivet har det varit ett väldigt fruktbärande samtal för oss i Sävsjö. Vi har Ödeshög där näringslivet ökat mycket och så har vi giganten i detta, Markaryd. Där har vi mycket att lära, säger Stefan Gustafsson. 

Bengt Germundsson berättar att de i Markaryd jobbat aktivt med näringslivsfrågorna sedan mer än tio år och nått ett bra samarbete mellan näringsliv och kommun. - Det har lett till ett positivt näringslivsklimat, vilket också syns i Svensk Näringslivs enkäter, men det har också gett resultat när det gäller skola, miljö och annat, säger han. 

Bo Rudolfsson och Annicki Oscarsson har båda endast några månader i rollen som ks-ordförande och ser dagen som ett bra sätt att lära. Alla fyra upplever närheten till medborgarna på ett tydligt vis, mycket på grund av storleken på kommunerna, men har samtidigt olika saker att brottas med. - Ta ekonomin till exempel. Vi har varit Sveriges fattigaste kommun, nu är vi näst fattigast, och det innebär att vi måste tänka på ett annat sätt än de andra kommunerna, säger Bo Rudolfsson. 

Dagens samtal kommer att synas i höstens politik i Sävsjö enligt Stefan Gustafsson. - Ja, det gör det. Närmast i besluten om det moderna äldrelivet. Då kommer jag att ta med erfarenhet från idag, säger han men vill inte specificera exakt vad. Med på mötet fanns också riksdagsledamot och partisekreterare Acko Ankarberg Johansson och Tommy Bernevåg Frosberg, kommun- och landstingspolitiskt sekreterare (ej på bild)."

Stockhultsgården - ett smultronställe!

Några kilometer utanför Markaryd, i en skogsglänta, precis där den slingrande vägen tar slut, ligger Stockhultsgårdens Tebod i ett gammalt gårdshus byggt 1856. Redan i trappan upp till entrén möts man av doften av te och den som gillar te har över 150 olika sorter att välja mellan. Här säljs te i lösvikt, tetillbehör och olika presentartiklar och överallt finns det tekannor i alla former och storlekar. Till detta serveras ett härligt utbud av hembakta scones, munkar, sylt och olika slags bakverk.

Idag cyklade jag och hustrun de dryga 18 km från Strömsnäsbruk, över Tannsjö, Hult och Hjortsberga, för att njuta av läckerheterna och stillheten. Hade vi valt gårdagen, hade vi kanske träffat den danske statsministern Lars Løkke Rasmussen som gjorde detsamma – cyklade från sitt sommarhus beläget i skogen utanför Markaryd. Vad Lars Løkke valde vet jag inte, men vi lät oss väl smaka på morotskaka och munkar med hjortronsylt till vilket vi drack Smålandsbärste och Sommarblandning.

För den som vill stressa av och njuta är ett besök på Stockhultsgården ett måste! Här kan man sitta ner och höra tystnaden, det hörs inga ljud från bilar eller flyg och mobilsignalerna har svårt att nå fram till oss som vanligtvis annars är uppkopplade.

Stockhultsgården köptes 1975, precis som så många andra gårdar och torp, av ett danskt par (Kirsten och Henri Batting). Sommaren 1991 förverkligade man sin vision och startade en tebod mitt i den småländska skogen. De nuvarande ägarna, Karin och Svend Jespersen, tog över verksamheten 2004 och kan varje år räkna in tiotusentals gäster från när och fjärran.

Karins och Svends passion för te går inte att ta miste på. Allt vävs samman i en helhet. Dofterna, smaken, naturen och miljön gör ett besök på Stockhultsgården till en minnesvärd upplevelse. Här är det öppet året om, utom under januari. Ett besök på Stockhultsgården en härlig sommardag är precis vad man som besökare och turist kan lägga i den minnesask man så gärna öppnar en kall och mörk vinterdag då snön yr och vinden viner. Eller också kan man göra som vi andra som bor i kommunen; göra om upplevelsen om och om igen, värma oss i kylan med te, munkar eller scones och drömma om den sommar som tids nog kommer tillbaka.  

Raka spåret via Markaryd!

Den här helsidan om framtida höghastighetståg är publicerad i dagens DN:

Raka spåret via Markaryd

Att den nya höghastighetsbanan ska få en västlig dragning är det mest naturliga och det mest ekonomiska alternativet tycker både kommunledning och näringsliv i Markaryd, kommunen med Sveriges bästa företagsklimat enligt Svenskt Näringslivs undersökning.

– För vår del är valet självklart, säger Bengt Germundsson, kommunalråd i Markaryd. Det framstår som mest naturligt att bygga en ny järnväg där det inte redan finns en befintlig. Vår region är väldigt entreprenörstät och här finns de flesta arbetstillfällena inom produktionsindustrin som ofta också är underleverantörer till större industrier både i Sverige och utomlands. Det är viktigt att skapa förutsättningar för dessa att kunna växa och utvecklas och då är snabba kommunikationer en viktig del. Det handlar om transporter av både varor, människor och kompetens.

Bra samarbete 
Gerteric Lindquist är VD på NIBE i Markaryd, ett av få bolag på Stockholmsbörsens A-lista med huvudkontor utanför någon av storstadsregionerna. – Här finns ett nära och mycket professionellt samarbete mellan näringsliv och kommun. Det finns en verklig stolthet och uppslutning kring gemensamma mål inom kommunen och det skapar ett ansvar hos både kommun och företag, menar Gerteric Lindquist. – I en undersökning som Svenskt Näringsliv har gjort bland företagare har vi blivit utsedda till kommunen med Sveriges bästa företagsklimat. Det är mycket hedrande och visar på att vi har lyckats väl i vårt långsiktiga samarbete med näringslivet i kommunen, berättar Bengt Germundsson. 

Snabbare kommunikationer behövs 
– Men för att kunna utvecklas ytterligare behöver vi snabbare kommunikationer för att utöka pendlingsavståndet i trakten med exempelvis snabba regionaltåg mot Jönköping och möjlighet att anknyta till den nya höghastighetsbanan. För NIBEs del kan det till exempel handla om kontakter med högskolorna i området, om att kunna flytta kompetensen till produktion och inte tvärtom. Det vill säga skapa möjlighet att behålla arbetstillfällen på orten och det gäller detsamma för hela den industritäta korridoren från Jönköping söderut mot Markaryd och vidare till Malmö/Köpenhamn. När det kommer nya vägar och järnvägar blommar orterna längs sträckningarna, så har det alltid varit och det gäller fortfarande, säger Gerteric Lindquist. 

Ryggraden i transportsystemet 
– Om E4an brukar kallas regionens pulsåder så kan man se den nya höghastighetsbanan som ryggraden i transportsystemet söderut och att det sedan finns revben ut i öst-västlig riktning i form av till exempel kust till kustbanan Kalmar och Karlskrona till Göteborg och Markaryd-Hässleholm-Halmstad med kopplingar mot Kristianstad och Blekingebanan, menar Bengt Germundsson. – Här är Markaryd en viktig knutpunkt i regionen. Vi samarbetar med nio andra kommuner i södra Sverige för en dragning av Raka spåret. Vi anser att den västra dragningen är mest rationell ur ett nationellt perspektiv. Den knyter samman storstadsregionerna på det snabbaste och mest miljövänliga sättet. Idén med ett höghastighetståg är ju att det ska gå snabbt och raka vägen går alltid snabbast, avslutar Bengt Germundsson.

Sverige är fantastiskt - för rättshaverister!

Sverige är fantastiskt - för rättshaverister! För två månader sedan avslog Förvaltningsrätten en laglighetsprövning av ett beslut i kommunfullmäktige i december 2014 att sälja mark till en entreprenör. Sedan dess har vi väntat på ett lagakraftbevis för att slutföra affären och entreprenören vill inget hellre än att komma igång. 

Nu visar det sig att den klagande struntat i att underteckna mottagningsbeviset på försändelsen. Förvaltningsrätten ska nu söka honom med en delgivningsman, vilket i och för sig borde vara enkelt eftersom personen ifråga springer "på byn" varje dag. Hur lång tid detta ska ta vet man dock inte på Förvaltningsrätten i Växjö och innan dess får kommunen inget lagakraftbevis. Detta kunde ju vara något för Smålänniingen, P4 Kronooberg Sveriges Radio eller Smålandsposten att ägna en tanke åt. 

Ett rättssystem som det går att manipulera - bara för att man helt enkelt vill sätta käppar i hjulen. Och detta går våra skattepengar till. Pinsamt!

Grattis alla studenter!

Idag var det traditionsenligt studentfirande på Kunskapscentrum Markaryd (KCM). Det tillhör ett av mina roligare uppdrag att varje år få hålla tal till studenterna under avslutningsmåltiden, då även stipendier och betyg delas ut. Mösspåtagning och studentsång höjer stämningen så att den är på topp då det är dags att springa ut till familj, släkt och vänner som samlats utanför.

Nu är ni helt färdiga och nu väntar friheten och världen utanför skolans väggar.  Ett stort grattis till alla studenter 2015 på KCM! Ett lika stort grattis till alla andra elever vid våra skolor som i morgon slutar det här läsåret!

Ni har gjort en fantastisk fin insats under året! Ett stort tack till alla lärare och övrig skolpersonal för ert arbete! Nu hoppas jag att ni alla får ett härligt sommarlov!

Vänortsbesök i Bytow

Under tre dagar har jag och en delegation från Markaryd fått förmånen att vara med då vår vänort Bytow i Polen firade 25-årsminnet av den lokala självstyrelsen i Polen. Förutom Markaryd deltog ytterligare två av Bytows vänorter; Frankenberg i Tyskland och Winonin från Minnesota i USA. Redan sommaren 1996 undertecknades det första vänortsavtalet mellan Markaryd och Bytow och sedan dess har utbytet fortsatt.

Vid en ceremoni i Rådhuset höll delegationsledarna tal till fullmäktigeledamöterna och i mitt tal erinrade jag om betydelsen av den lokala självstyrelsen liksom värdet av att beslut ska fatta så nära dem som berörs av dem. Jag erinrade också om den utveckling som Bytow genomgått under de här snart 20 år som vi fått möjlighet att följa dem och att vi genom vårt utbyte lärt en hel del av varandra.

Bytows borgmästare Ryszard Szylka berättade om hur mycket de olika vänorterna betytt för demokratin och den lokala utvecklingen. Han lyfte särskilt fram de erfarenheter man tagit till sig från besöken i Markaryd vad gäller utvecklingen av förskolan och skolan, olika fritidsanläggningar som simhallen, sättet att arbeta med miljöfrågor samt hur vi hanetar frågor kring vatten och avlopp.

En annan ceremoni hölls på lördagen då ett antal minnesplaketter delades ut till vänorterna och till olika politiker och tjänstemän i Bytow. Den första plaketten i silver gick till Markaryd och delades ut av borgmästaren och ordföranden i Bytows kommunfullmäktige. Flera talare erinrade om situationen efter östblockets kollaps 1989-90 och hur plötsligt all styrning från centralmakten upphörde. Över nästan en natt fick de lokala myndigheterna, efter över 70 år av centralstyrning, ta över ansvar och beslutsmakt. En helt ny situation som man bara var tvungen att ta sig an. Detta gav mig en helt ny bild av de omständigheter man då hade att möta, samtidigt som man också lyfte blicken för att söka internationella kontakter och lära av dem som varit mer lyckligt lottade i den demokratiska världen.

Ett annat inslag som jag särskilt tog till mig var de berättelser som ett antal ungdomar hade förberett och redogjorde för i form av utbyte av studenter och elever. Vid mitt förra besök i Bytow var detta en fråga som vi särskilt lyfte. Resultatet blev ett utbyte mellan våra elever på högstadiet och gymnasiet och motsvarande elever från olika skolor i Bytow som sedan dess haft ett antal utbytesbesök både i Bytow och Markaryd. Det är otvivelaktigt så att det här utbytet bygger broar som har betydelse för framtiden och något som jag gärna skulle vilja utveckla ytterligare.

Programmet som våra polska vänner hade satt samman var verkligen ambitiöst från morgon till kväll. Utöver de mer officiella programpunkterna besökte vi bibliotek, muséer, fritidsanläggningar, parker och diskuterade gemensamma problem och erfarenheter av som statlig och regional centralstyrning, infrastruktur, skolfrågor mm. Självklart ingick även ett par högklassiska kulturevenemang i programmet och här har vi helt klart en hel del att lära, liksom vad gäller ett gott värdskap. Att vi nu mer och mer kan kommunicera på engelska underlättar definitivt utbytet.

Det var också oerhört intressant att möta deltagarna från de övriga vänorterna och diskutera erfarenheter från olika organisationer och politiska system. Det är förbluffande hur mycket det är som förenar oss mellan både länder och världsdelar. Dessa goda samtal ledde fram till nya bekantskaper och det sammanfattades väl på avskedskvällen av Winonins borgmästare som konstaterade; ”We are brothers and sisters!” Vid detta tillfälle överräckte jag också den gåva vi tagit med oss från Markaryd, en kristallvas med våra respektive kommunvapen ingraverade, som blev mycket uppskattad. Samtidigt inbjöd jag också Bytow till ett besök i Markaryd nästa år då det är 20 år sedan vårt vänortsavtal upprättades.

Vår delegation bestod av rektorn för Markaryds skola Kerstin Lindström, Maria Svensson-Lundin, ordförande i utbildnings- och kulturnämnden, kommunchef Svante Melander och jag själv. På hemresan kunde vi konstatera att resan och besöket varit mycket givande, att vi fått en hel del tankar och erfarenheter som vi kommer att utveckla framöver, att vi fördjupat vänskapen med gamla vänner och att vi fått en hel del nya.

Nya marklägenheter i Markaryd

Intresset var stort när Emilia och Elijah Hamilton och deras företag Sjöbris hade öppet hus i tisdags kväll för att visa upp de tolv nya marklägenheter som nu står färdiga för inflyttning. Namnet Sjöbris passar utmärkt med tanke på läget strax intill Jetesjön och nära centrumi Markaryd.

Intresset för att hyra lägenheterna har också visat sig så stort att bolaget inom kort kommer att bygga ytterligare sex marklägenheter och i dagsläget är 17 av de totalt 18 lägenheterna uthyrda och tecknade. Merparten av de nya hyresgästerna är inflyttare från andra kommuner vilket är positivt.

Emilia och Elijahs projekt visar att det går alldeles utmärkt att bygga nyproducerade hyreslägenheter också i en liten kommun som Markaryd. I kommunen finns ytterligare ett par fastighetsbolag som under de senaste åren satsat på nyproduktion.

Det är fantastiskt roligt att unga människor vill och vågar satsa och från min och Markaryds kommuns sida ber vi att få gratulera och önska lycka till!

Företagsklimatet i Markaryd - bäst i Sverige!

Markaryd får högst betyg av alla kommuner i Sverige vad gäller det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunerna. Dessutom får Markaryd högst betyg av alla kommuner i landet i fem övriga delfrågor. Ett fantastiskt resultat!

Idag presenterade Svenskt Näringsliv resultaten av de enkätsvar man fått in från den enkät som skickats ut till ca 67 000 privata företag i landets kommuner.

Det här är frukten av ett långsiktigt arbete tillsammans med näringslivet. Jag gläds verkligen med alla företagare, tjänstemän och politiker som varit delaktiga i arbetet för att få ett bra företagsklimat i Markaryd. Det är tack vare denna goda samverkan vi får så bra omdömen.

Resultaten visar att vi jobbar framgångsrikt med näringslivsfrågorna i många grupperingar. När man träffas och gör saker tillsammans lär man känna varandra och får lättare en samsyn kring både problem och möjligheter. Sedan är det viktigt att kommunen visar på betydelsen av ett blomstrande näringsliv som genererar välfärd och tillväxt.

Förutom det sammanfattande omdömet får Markaryd högst betyg bland landets kommuner vad gäller kommunpolitikernas attityder till företagande, kommunens service till företagen, dialog mellan företag och kommunledning, företagens egna initiativ och tillgång till mark och lokaler. Vad gäller tjänstemännens attityder till företagande samt kommunens tillämpning av lagar och regler upplevs Markaryd som näst bästa kommun i landet.

Det här visar att vår satsning på chefer och ledare liksom på en organisation där våra företag och kommuninvånare sätts i centrum har varit riktig. Som kommunal myndighet måste man förstå att uppdraget är att vara en serviceorganisation som är till för att underlätta vardagen för våra företag och kommuninvånare.

I sammanställningen ovan redovisas resultaten för samtliga kommuner i Kronobergs län. Förutom det sammanfattande omdömet får Markaryd bäste betyg i länet på 14 av 16 möjliga områden. Samtidigt placerar sig Markaryds kommun på topp 10-listan i landet på 11 av 16 områden samt det övergripande sammanfattande omdömet.

Den här resan startade vi den 1 april 2003 då jag och vår näringslivschef Bengt-Göran Söderlind bjöd in ett 60-tal företagare till en dialog om hur vi tillsammans skulle kunna göra Markaryds kommun till en bättre kommun att arbeta, bo och verka i. Det var startskottet på en lång resa mot toppen.

Idag finns det all anledning att fira framgången tillsammans, men i morgon är det dags att med ödmjukhet ta sig an de vardagliga uppgifterna igen för att fortsätta förbättra, inte bara företagsklimatet, utan även allt annat som ingår i kommunens uppgifter gentemot sina kommuninvånare.