Under drygt ett års tid
har jag haft ett uppdrag från regeringen att som särskild utredare genomföra en
samlad utvärdering av 2008 års tandvårdsreform. Idag var det så dags för ”Utredningen
om ett förbättrat tandvårdsstöd (SOU 2015:76)" att överlämna sitt betänkande ”Ett
tandvårdsstöd för alla – fler och starkare patienter” till folkhälso- och
sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
Det har varit ett
intensivt arbete under drygt ett års tid. Till min hjälp har jag haft ett mycket
kompetent sekretariat med tre personer, dessutom ett antal engagerade sakkunniga och experter
som alla bidragit med mycken erfarenhet och kunskap. Betänkandet är således ett
resultat av vårt gemensamma arbete och det finns inte några avvikande meningar
i form av reservationer eller särskilda yttranden.
Sammanfattningsvis bedömer utredningen att Tandvårdsreformen 2008 var en bra reform men det finns möjlighet att göra den ännu bättre. I direktiven har det varit väldigt tydligt att våra förslag ska inrymmas i det anslag som finns för tandvården idag. Vi har således inte haft uppdrag att lägga förslag som ytterligare skulle öka statens kostnader för tandvårdsstödet.
Hela betänkandet på drygt
400 sidor, plus en bilagedel, kan laddas ner från
regeringens hemsida, men här följer en kortversion av de förslag vi lägger:
Stärk patientens ställning
- Bättre information och rådgivning till allmänhet och patienter. Försäkringskassan föreslås få i uppdrag att vara ansvarig myndighet och utgöra ”en dörr in” genom bl.a. riktad information till vissa grupper, ha en förstärkt kundtjänst och överväga att införa en webb-baserad Tandvårdsportal. Hit ska alla kunna vända sig i frågor som rör tandvården och få adekvat hjälp att komma vidare till rätt instans med sina frågor.
- Socialdepartementet föreslås initiera ett samarbete med Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting för att ta fram en handlingsplan för hur man ska nå de grupper som idag riskerar hamna mellan stolarna, t ex då man vårdas inom landstingens och kommunernas hälso- och sjukvård, sköra äldre m fl grupper.
- Bättre möjligheter för patienterna att jämföra pris och kvalitet på tandvård. Vi föreslår en utvecklad prisjämförelsetjänst med prisuppgifter som inhämtas från vårdgivarnas faktiskt uttagna priser. Tjänsten bör kompletteras med en årlig nationell patientenkät där resultaten i form av patientbedömd kvalitet publiceras på mottagningsnivå. Det ska vara obligatoriskt för vårdgivaren att vara ansluten till prisjämförelsetjänsten för att få del av stödet.
- En utredning föreslås tillsättas med uppdrag att lägga förslag om ett bättre konsumentskydd i tandvården. Idag är patienten ganska utlämnad och många har ingenstans att vända sig om man blir dåligt bemött, vill framföra klagomål, anmäla reklamationer mm.
- Ekonomin utgör dock fortfarande ett hinder för vissa. Utredningen föreslår inte några specifika åtgärder för ”utsatta grupper” – det är inte möjligt att ”skruva” i det generella tandvårdsstödet utan att tappa dess huvudsyfte och effektivitet. Särskilda transfereringar parallellt med det generella stödet kan i så fall övervägas – men det är principiellt svårt. Med en målgruppsinriktad information kan man komma en bit på väg, Vi bedömer dock att generella försämringar i stödet är en dålig väg att gå, inte minst ur kostnadseffektiv synvinkel, för att marginellt öka besöksfrekvensen.
Ett mer träffsäkert
tandvårdsstöd
- Ett förhöjt ATB (Allmänt tandvårdsbidrag) införs även för gruppen 65-74 år som idag har störst tandvårdsbehov, högst tandvårdskostnader och lägst subvention via ATB.
- ”Återställning” av beloppsgränserna i högkostnadsskyddet till 2008 års nivå dvs. av nivån för ”stora tandvårdsbehov”. Det innebär en höjning från 3 000 kr till 3 300 kr för den 50% subventionen och en höjning från 15 000 kr till 16 400 kr för den 85% subventionen.
- Värdesäkring av ATB och beloppsgränser. ATB höjs från 150 kr till 175 kr och både ATB och beloppsgränserna kopplas till utvecklingen av konsumentprisindex (KPI)
Åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar av stödet
- Försäkringskassan bör göra mer systematiska uppföljningar med ett bättre urval och ska rapportera resultatet av de felaktiga utbetalningarna till regeringen.
- Underrättelseskyldighet för vissa myndigheter, bl.a. Skatteverket till Försäkringskassan då man misstänker oegentligheter.
- En mer träffsäker sanktion i form kontroll före utbetalning samt krav på förhandsprövning för vårdgivare som inte fullgör sina skyldigheter. Idag kan dessa sanktioner enbart riktas mot vårdgivare, men utredningen föreslår att man också ska kunna rikta dessa sanktioner mot viss mottagning, viss behandlare och viss åtgärd.
- Utökade krav på vårdgivare
för att få ansluta sig till Försäkringskassans system, t ex krav på att uppge
om personer med väsentligt inflytande över verksamheten varit anslutna
tidigare, en
obligatorisk anslutning till prisjämförelsetjänst.
Bättre styrning och
uppföljning av stödet
- Försäkringskassan, Tandvårds- och läkemedelsverket samt Socialstyrelsen ges ett gemensamt uppdrag att göra en samlad analys av hur stödet ska bidra till önskvärd utveckling av konsumtion och tandhälsa samt att ta fram indikatorer för utvärdering. Ett uppdrag ges även att samarbeta om register och statistik.
- Tydligare styrning och samordnade prioriteringar av insatser kring tandvårdsstödet.
- Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram underlag för beslut om hur tandvård och tandhälsa för barn och unga kan omfattas av tandhälsoregistret
Åtgärder för förbättrad
mun- och tandhälsa
- Tänderna behöver bli en del av kroppen. Ett arbete initieras, som leds av Socialstyrelsen, för att ta fram underlag för beslut om hur en bättre samverkan kan åstadkommas mellan tandvården och hälso- och sjukvården.
- Munhälsan som en del i folkhälsan. Folkhälsomyndigheten ges i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag om munhälsa med syfte att integrera denna i folkhälsoarbetet.
 |
| Fr.v.. Agneta Rönn, huvudskreterare, Eva Lindén, jurist, Bessam Saleh, sekreterare och undertecknad. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar