Ny tillgänglighetsplan i Markaryds kommun

En ny tillgänglighetsplan - "Full delaktighet för alla" - antogs av kommunfullmäktige vid det sista sammanträdet före jul. Planen, som gäller från årsskiftet och fyra år framåt, har arbetats fram av de olika handikapporganisationerna i Rådet för funktionshinderfrågor där jag är ordförande. Den har sedan varit ute på remiss till nämnder, styrelse, politiska partier och berörda organisationer.

Målen är tydliga, väl avvägda och genom upplägget med åtgärder uppföljningsbart. Många av målen ingår, eller borde ingå, som en naturligt del i de uppdrag som respektive nämnd och styrelse ansvarar för inom sin budgetram. Utöver detta har kommunfullmäktige, på kristdemokratiskt initiativ, sedan många år tillbaka årligen avsatt resurser för tillgänglighetsskapande åtgärder.

Syftet med ”Full delaktighet för alla 2016-2019” är att vara ett styrdokument som kommunstyrelsen och nämnderna ska använda sig av för att integrera de föreslagna åtgärderna i samtliga styrdokument. Ambitionen är att på sikt göra Markaryds kommun till en ännu mer tillgänglig kommun för kommuninvånare och besökare med funktionsnedsättningar. 

Insatser och anpassningar, som underlättar för personer med funktionsnedsättning, är till nytta för alla kommuninvånare. Att förbättra tillgängligheten i Markaryds kommun kommer att vara positivt för alla kommuninvånare. Arbetet med förbättrad tillgänglighet kan på sikt även bidra till Markaryds utveckling som en kommun att verka i, en kommun för alla. 

Raka spåret - ett logiskt val

Debattartikel i Smålänningen 2015-12-31

På Sverigeförhandlingens hemsida kan man läsa: 

”Att Sverige ska bygga höghastighetsjärnvägar från Stockholm till Göteborg och från Stockholm till Malmö börjar bli känt för många. Det är Sverigeförhandlingens uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av projektet och att ta fram förslag till principer för finansiering, en utbyggnadsstrategi samt hitta lösningar för spår och stationer där tågen ska in i städerna. En annan viktig del i förhandlingsuppdraget är att öka kollektivtrafiken, förbättra tillgängligheten och öka bostadsbyggandet i våra tre storstäder; Stockholm, Göteborg och Malmö. Totalt ska infrastruktursatsningar runt om i Sverige möjliggöra byggandet av cirka 100 000 nya bostäder.”

Den 1 februari är kommuner och regioner längs höghastighetsjärnvägen inbjudna till ett förhandlingsseminarium i Stockholm där Sverigeförhandlingen informerar om förhandlingarna. Man kommer också att berätta vilken sträcka genom Småland som man börjar förhandla om.

”Raka spåret” är ett samarbete mellan fem kommuner i Småland; Jönköping, Vaggeryd, Värnamo, Ljungby och Markaryd, som har till syfte att lyfta fram fördelarna med en dragning av den nya stambanan mellan Jönköping och Malmö i ett läge som ger den kortaste restiden mellan nämnda städer. När vi nu studerar de underlag som kommit in till Sverigeförhandlingen, så framgår det att den största nyttan kommer längs ”Raka spårets” sträckning. 

För det första handlar det om restider. Sträckningen i västra Småland är kortare och därmed snabbare. Ett absolut mål är en maximal restid på sträckan Stockholm – Malmö på 2 timmar och 30 minuter. En sträckning från Jönköping via Vaggeryd/Värnamo/Ljungby/Markaryd till Hässleholm möter upp mot det kravet.

För det andra handlar det om kostnader. Den östliga sträckningen genom Småland innebär ungefär 25 km längre bansträckning jämfört med Raka spåret-alternativet. Lägger man dessutom till kravet på en östlig förbindelse förbi Jönköping så tillkommer ytterligare järnvägsutbyggnad på cirka 20 km. Efter den senaste revideringen av kostnaden för höghastighetsbanan så är anläggningskostnaden per kilometer bedömd till cirka 350 Mkr. Det innebär att det östliga alternativet genom Småland är ungefär 9 Mdr kr dyrare än Raka spåret. Lägger man därtill kravet på en östlig förbindelse förbi Jönköping så ökar kostnadsskillnaden till omkring 16 Mdr kr.

För det tredje handlar det om bostäder. De fem kommunerna redovisar tillsammans planer på drygt 6 000 bostäder som en direkt konsekvens av höghastighetsbanan. Det visar att man uppnår en samlad större nytta med en dragning i västra Småland.

För Småland som helhet torde dessutom den totala nyttan vara större med en upprustad stambana i öster i närtid och en ny höghastighetsjärnväg i väster därefter.

Summa summarum – en dragning av en ny höghastighetsjärnväg i västra Småland betyder kortare restider, billigare investering och fler bostäder. Så uppfyller vi kraven som staten i form av Sverigeförhandlingen ställt upp för att genomföra projektet med höghastighetsjärnväg i Sverige!

Magnus Gunnarsson                                    Bengt Germundsson

Kommunstyrelsens ordförande                      Kommunstyrelsens ordförande

Ljungby kommun                                         Markaryds kommun 

Nyårsreflektioner

Vid varje årsslut görs det många tillbakablickar på året som gått och här följer några personliga reflektioner. Det blir naturligtvis bara ett axplock av allt som jag varit med om, men det här är några reflektioner jag delar med mig av. 

Som vanligt har det varit ett intensivt år med mestadels glädjeämnen. Den positiva utvecklingen för kommunen har fortsatt. Goda insatser från vår personal gör att vi har en hög kvalitet inom våra kommunala kärnverksamheter. Vi får höga betyg i ”Öppna jämförelser” inom såväl äldreomsorgen som skolan. Resultaten förbättras inom skolan och nöjdheten hos brukarna inom hemtjänst och särskilt boende är mycket hög.

Medborgarna ger också de kommunala verksamheterna ett högt betyg. I SCB:s medborgarundersökning, som mäter bl a attraktivitet, kvalitet och medborgarinflytande, ligger Markaryds kommun i den absoluta toppen i landet vad gäller förtroende, möjlighet till kontakt samt inflytande.

Kommunen har en god ekonomi. Vi ligger på tredje plats i Sverige vad gäller kommunerna med minst skuldsättningsgrad och vi har en god kostnadskontroll där alla nämnder och styrelser klarar sin verksamhet med den budget man har fått sig tilldelad.

Det är otroligt hedrande att vi under 2015 av företagarna i Svenskt Näringslivs undersökning blev utsedda till den kommun som har det bästa företagsklimatet i landet. Glädjande nog satsar nu flera företag på att bygga ut sina verksamheter; Göinge Bil, Lindvalls, Konecranes och Mekonomen är några exempel. Cellterm färdigställde sin anläggning i Misterhult under året och strax före jul fick Solör bygglov för sin fjärrvärmeanläggning i Luhrpasset.

Två riktiga storsatsningar i kommunen har påbörjats. Golfresorten i Traryd, som så många har tvivlat på, har kommit igång och startat ett intensivt markarbete under hösten och genom ett samarbete med Telia/Skanova har planeringen för bredband i kommunens fyra tätorter kommit så långt att man i januari 2016 kommer att påbörja arbetet med att gräva ner fiber.

Det är roligt att så många vill vara med och bidra till den här positiva utvecklingen. Vi har ett gott samarbete med såväl den ideella sektorn, föreningslivet och näringslivet där många engagerar sig för att göra kommunen attraktiv. Ett exempel är kraftsamlingen i slutet av september då vi med lite ”kändishjälp” lyckades med att bli den mest generösa kommunen i hela Sverige. Det visar vilken kraft och vilket engagemang som finns i kommunen då vi alla hjälps åt.

Vår historiskt stora satsning på att göra skollokalerna ändamålsenliga har fortsatt. Den nya Hunehallen blev klar under sommaren och den omfattande renoveringen av Strömsnässkolan fortsätter. Detta är viktigt inte minst med tanke på att skolan är en av kommunens största arbetsplatser.

Arbetet med kommunikationer har varit intensivt. Vi fortsätter att med kraft driva frågan om pågatåg även mellan Markaryd och Halmstad och det tycks som om vi kommer allt närmare ett förverkligande av detta. På längre sikt har vi engagerat oss i ”Raka Spåret”, den västliga dragningen av en framtida höghastighetsbana.

Det går naturligtvis inte att gå förbi den flyktingkris som vi upplevt, framför allt under hösten, vilket också påverkat Markaryds kommun. Situationen har varit mest påtaglig inom verksamheter som socialtjänst, skola och förskola samt SFI. Det statliga uppdrag som kommunerna ålagts att utföra har inte gått obemärkt förbi, men vår personal har löst situationen på ett utomordentligt sätt.

Den stora utmaningen framöver kommer att bli integrationen. Här har jag drivit kravet på en mer flexibel lösning i stället för den uppdelning vi har idag, där staten inte förmår att fullgöra sina åtaganden. Det kommer att krävas om vi ska lyckas integrera alla de människor som fått och kommer att få asyl i Sverige.

Inflyttningen har ökat kraftigt under året och närmar sig 9.800 personer. Detta har inneburit att vi behöver fler bostäder, något som vi arbetat intensivt med det senaste halvåret. Arbetet med att skapa trygghetsbostäder för äldre i både Markaryd och Strömsnäsbruk har också påbörjats, i vilket pensionärsföreningarna varit en positiv kraft. En utmaning framöver är att utveckla kvarteret med Hagaskolan på bästa sätt.

Under året har jag även fått vara med om en del intressanta saker på det nationella planet. Under ett par års tid har jag varit ensamutredare för regeringen och utrett 2008 års tandvårdsreform, en utredning som nu är ute på remiss. I december avslutades även en annan statlig utredning, Strandskyddsdelegationen, som jag var ledamot i. Dessutom fick jag vara med och besluta om att avveckla decemberöverenskommelsen, vilket blev konsekvensen av beslutet på Kristdemokraternas riksting.

Det negativa brukar jag försöka lämna bakom mig. Det som hänt är historia och man ska inte titta för mycket i backspegeln när det är full fart framåt som gäller. Tyvärr har dock den nya regeringen beslutat att avveckla möjligheten för kommuner att ge vårdnadsbidrag till föräldrar som vill förlänga tiden tillsammans med sina små barn. Den här reformen har varit mycket populär i Markaryds kommun, men det sätter regeringen stopp för från och med februari 2016.

Med det goda samarbetsklimat vi har lokalt i kommunen mellan olika aktörer och sektorer, ser jag framtiden an med tillförsikt. Jag är övertygad om att 2016 kommer att bli ett minst lika intensivt år och jag är lika övertygad om att Markaryds kommun kommer att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. 

Gott Nytt År 2016!

Så är det nyårsafton igen och dags att summera ännu ett år med massor av händelser. Som vanligt kan man under de sista dagarna av det gamla året ta del av mängder med nyårskrönikor och tillbakablickar. Oftast är det de stora nyheterna som lyfts fram, men visst finns det många andra händelser att erinra sig som satt guldkant på tillvaron.

För egen del tänker jag idag särskilt på de många personliga möten och sammanträffanden jag haft under året som gått. Tack till alla er som på olika sätt gett ert stöd och uppmuntran till mig! Tack för alla givande samtal, tankar och idéer! Tack för all inspiration, råd och vägledning!

Jag hoppas att 2016 ska bli ett år som ska präglas av optimism, framtidstro och förverkligade drömmar!


Ett riktigt Gott Nytt År till Er alla!

God Jul till er alla!

Även om midvinternattens köld inte känns alltför hård och regndropparna glimmar betydligt mindre än den snö som inte ligger på taken är det julafton! För min del började julaftonen genom att lyssna till Jussi Björlings framförande av "O, helga natt", något som traditionsenligt inleder julaftonen i radion efter tolvslaget.

Efter allt julstök, paketinslagningar, julpyntande och alla andra julförberedelser är det dags att koppla av och ta det lite lugnt några dagar. Alla har inte möjlighet att vara lediga, utan ganska många är tvungna att arbeta också under helgdagarna för att se till att vård, omsorg och andra områden fungerar också när det är jul. Min förhoppning är att vi alla ska få en fridfull helg med möjlighet att koppla av med familj, släkt och vänner.

Jag vill tillönska er alla en riktigt 

GOD JUL!

"Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.

Idag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren!"

Luk. 2:10-11 

Strandskyddsdelegationen rekommenderar en översyn av strandskyddet

Strandskyddslagstiftningen behöver ses över, inte minst med tanke på att 2009 och 2010 års lättnader i strandskyddet inte har fått avsedd effekt. Det skriver jag och övriga ledamöter i Strandskyddsdelegationen i sitt slutbetänkande som överlämnades till regeringen idag.

Regeringen måste göra verklighet av förslaget och förändra strandskyddsreglerna så att det blir enklare att bygga strandnära på glesbygden. Delegationen har i två och ett halvt år stöttat kommuners och myndigheters tillämpning av strandskyddsreglerna. Mycket av detta arbete kan man nu använda sig av, t ex via delegationens webb-portal, (www.strandskyddsdelegationen.se).

Detta arbete har haft positiva effekter. Samtidigt står det klart att 2009 och 2010 års lättnader för att underlätta strandnära byggande på glesbygden inte har fått avsedd effekt. Reglerna måste ses över och förändras på nytt.

I glesbefolkade kommuner är det svårt att få byggprojekt att löna sig. Byggkostnaderna överskrider ofta marknadsvärdena. För att klara ett marknadsmässigt byggande behöver kommunerna skapa attraktiva boendemiljöer i vackra naturområden. Men där sätter ofta onyanserade strandskyddsregler stopp.

I Sverige finns det inte mindre än 42 000 mil stränder, vilket motsvarar jordens omkrets gånger tio. Vid varje sjö, vattendrag och kust råder det 100 meter generellt byggstopp. Det är inte rimligt. Det måste bli enklare att skapa attraktiva strandnära boendemiljöer på glesbygden, där tillgången till stränder ofta är väldigt god.

Lagstiftningen skapar också hinder för enskilda företagare med verksamheter inom till exempel lantbruk och turismnäring. De har begränsade möjligheter att bygga ut, bygga nytt och att generellt sett använda marken på det sätt som krävs för att utveckla sina verksamheter.

Läs debattartikel från Strandskyddsdelegationen http://www.dagenssamhalle.se/debatt/taetare-samverkan-nyckeln-foer-strandskyddet-21092

Ladda ner betänkandet från http://www.strandskyddsdelegationen.se/om-oss/bestall-slutrapport/

Hög tid för Region Halland att besluta om pågatågstrafik mellan Markaryd och Halmstad!

Region Hallands förslag till Regionalt Trafikförsörjningsprogram har varit ute på remiss under en tid och Markaryds kommuns yttrande sammanfaller väl med svaren från flera andra remissinstanser; Det är hög tid att starta pågatågstrafik också mellan Markaryd och Halmstad!

I de nya pågatågen som sedan igår trafikerar sträckan Helsingborg-Halmstad ser man med tydlighet vilken den felande länken är. Det är, helt enkelt, dags att förlänga den trafik som sedan två år tillbaka går mellan Hässleholm och Markaryd också till Halmstad. 

Nu är det Region Hallands politiker som avgör om och när detta blir en verklighet. Region Skåne och Region Kronoberg vill, med stöd av Region Blekinge, starta trafiken så fort som möjligt. Kommunpolitikerna i Laholm säger sig vara villiga att bygga perronger i Knäred och Veinge och Trafikverket har meddelat att det finns kapacitet på Halmstads bangård. Sedan tidigare finns en väl fungerande infrastruktur i form av en elektrifierad bana av god kvalitet och det finns tågkapacitet.

Det enda som saknas är framsynta och kloka politiker i Region Halland som inser att samma utveckling som Skåne varit med om, också är möjlig i Region Halland.

Markaryds kommun är mycket tydliga i sitt remissvar som går att läsa nedan. Nu väntar vi bara på positiva besked från politikerna i Region Halland.

------------

Yttrande över Regionalt Trafikförsörjningsprogram Halland 2016-2019

Beslut

Kommunstyrelsens arbetsutskott överlämnar föreliggande yttrande till Region Halland över förslaget till Trafikförsörjningsprogram Halland 2016-2019.

Ärendet

Region Halland har tagit fram ett förslag på ett nytt trafikförsörjningsprogram som ska gälla för år 2016-2019 men med en långsiktig tidshorisont fram till år 2035. De halländska kommunerna, grannregionerna och andra parter har möjlighet att fram till den 11 december lämna synpunkter på förslaget.

Sammanfattning

Med undantag för planerna för Markarydsbanan samt bedömningarna av resandepotentialen över länsgränsen mot Kronoberg och Markaryd, har Markaryds kommun inget att erinra mot innehållet i Region Hallands trafikförsörjningsprogram.

Det är positivt att Region Halland lyfter fram Markarydsbanan som ett betydelsefullt stråk för att stärka utvecklingen i södra Halland, västra Kronoberg och nordöstra Skåne. Redan idag finns en stor potential för kollektivt resande, vilket dock inte är möjligt eftersom det i princip saknas kollektivtrafik mellan södra Halland och Kronoberg.

Region Skåne och Region Kronoberg har inom ramen för projektet Pågatåg NO arbetat för en förlängning av trafiken med pågatåg mellan Markaryd och Halmstad. Region Skåne och Region Kronoberg har i sina respektive trafikförsörjningsprogram en satsning i närtid på genomgående pågatågstrafik till Halmstad.

Markaryds kommun stöder därför det förslag som tagits fram av Skånetrafiken och som inledningsvis innebär en tågtrafik på den befintliga Markarydsbanan med 7-8 turer i vardera riktningen mellan Hässleholm – Halmstad och med en tätare trafik mellan Markaryd – Hässleholm. Det är fullt möjligt att denna trafik kan starta i december 2016 utan att ytterligare investeringar i banan behöver göras. Trafikverket har också konstaterat att det finns kapacitet att hantera den nya trafiken på stationen i Halmstad.

Detta trafikförslag skulle innebära att tågtrafiken kan byggas ut efterhand och på sikt anpassas till den framtida utvecklingen med en höghastighetsstation i Hässleholm.

Markaryds kommun förordar därför att Markarydsbanan prioriteras högt i Region Hallands trafikförsörjningsplan och att Region Halland snarast tar upp kontakten med Region Skåne och Region Kronoberg för att gemensamt ta fram ett trafikförslag som kan genomföras i närtid.

Bakgrund

För Markaryds del är en utökad persontrafik på Markarydsbanan av högsta prioritet, vilket stöds av regionerna i såväl Kronoberg, Skåne som Blekinge. Även Region Halland påtalar i sitt förslag till Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2016 – 2019 betydelsen av interregional tågtrafik på Markarydsbanan i syfte att knyta samman Blekinge och Skåne Nordost med västkusten och Göteborg. Detta ger omedelbara effekter för personalförsörjningen till kommunens företag och offentlig verksamhet samtidigt som det vidgar arbetsmarknaden och ger positiva sociala effekter genom att det blir lättare att hitta arbeten med adekvata arbetsuppgifter för både kvinnor och män. Det öppnar också upp för en avsevärd förbättring av möjligheten för studiependling.

Det finns flera skäl till att den övergripande infrastrukturen bör förbättras mellan Markaryd och Halland. Några typer av resande som är särskilt viktiga att utveckla är följande:

• Arbetspendlingen behöver underlättas i väst – östlig riktning för att bättre tillgodose personalbehovet, i första hand i södra Halland, Markaryd och Hässleholm. Detta kan tillgodoses med utökad persontrafik med lokaltåg och regionaltåg på Markarydsbanan.

• Arbetsresor för personal inom näringsliv och offentlig verksamhet behöver underlättas genom bättre koppling med snabba tågförbindelser. Detta saknas idag vad gäller tågförbindelser till Göteborg och västkustregionen via Halmstad.

• Markaryds näringsliv präglas av tillverkningsindustri med mycket hög specialisering, vilket gör att behovet är mycket stort av dels inpendling, dels täta kontakter med universitet och högskolor för specialarbeten mm. Här finns utvecklingsavdelningar och laboratorier som är i mycket stort behov av att attrahera arbetskraft med hög kompetens. Under de senaste 15 åren har antalet sysselsatta i Markaryds kommun ökat med 15,3 %, från 4 521 till 5 212. Det innebär således att vi har nästan 700 fler arbetstillfällen idag i kommunen än för 15 år sedan. Under den senaste lågkonjunkturen 2008-2011 ökade antalet arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin i Markaryds kommun med ca 4,5%. Denna positiva trend fortsätter glädjande nog, vilket ställer allt högre krav på fungerande kommunikationer och pendlingsmöjligheter.

• För näringslivet är det viktigt med förbättrad koppling till Halmstad och Göteborg för att underlätta företagens kompetensförsörjning.

• Resor till orter utmed västkustregionen som tillhandahåller utbildning på gymnasial nivå, akademisk grundutbildning, akademisk vidareutbildning samt möjligheter till tillämpad forskning m m behöver förbättras väsentligt. Detta har särskilt framhållits av Högskolan i Halmstad.

Markaryds kommun gränsar till södra Halland och har, inte minst till följd av en omfattande arbets- och studiependling, starka funktionella band med framför allt kommunerna Halmstad och Laholm. Dagligen pendlar drygt 500 personer över länsgränsen till Halland. Sedan många år tillbaka saknas i princip möjlighet att resa med kollektivtrafik över länsgränsen. Det finns ingen kollektivtrafik alls mellan Markaryds och Laholms kommun förutom en enda bussförbindelse måndag till fredag samt söndag mellan Markaryd och Halmstad. Denna busstur går paradoxalt nog från Markaryd på morgonen och tillbaka på eftermiddagen trots att pendlingsströmmarna i huvudsak går i motsatt riktning. Det finns således en betydande potential att öka pendlingen med kollektivtrafik. Förutsättningen är dock att den finns kollektivtrafik att nyttja för arbets- och studiependling, något som inte är fallet idag.  

I nordöstra Skåne, västra Blekinge, västra Småland bor mer än 250 000 invånare. Det finns alltså ett stort potentiellt resandeunderlag mellan detta område och Västkusten i Halland och Göteborg. Idag finns inga fungerande tågförbindelser i dessa relationer.

Sedan december 2013 bedrivs pågatågstrafik mellan Hässleholm och Markaryd. Resandeutvecklingen har varit god och inneburit att fler personer reser kollektivt än vad som var fallet innan tågtrafiken återupptogs. Erfarenheten har visat att resandeutvecklingen i regel underskattas i samband med att ny tågtrafik påbörjas. I samband med starten av pågatågstrafiken byggdes stationen i Markaryd om och är idag av god standard med mötesspår, dubbla plattformar och planskild övergång till perrongerna, allt i syfte att förbereda en förlängning av pågatågstrafiken till Halmstad.

Bengt Germundsson                                                     

Kommunstyrelsens ordförande                                     

Svante Melander

Kommunchef

Öppet hus på Kunskapscentrum i Markaryd

Festligt, folkligt och fullsatt! Så skulle man kunna sammanfatta kvällens öppet hus på KCM, Kunskapscentrum i Markaryd, kommunens gymnasieskola. I flera dagar har elever och lärare planerat och förberett för att ta emot alla intresserade föräldrar och vänner samt elever som funderar på att söka en utbildning på KCM. Man blev inte besviken!

KCM är en fantastiskt fin gymnasieskola som vill vara elevens bästa skola. Här finns goda förutsättningar för att trivas, lära och utveckla sig. Lärarna är kompetenta och har ett genuint intresse för eleverna, något som märktes tydligt. Det var inte svårt att se hur engagerade man är i verksamheten och av att hjälpa varje elev till att nå de resultat man satt upp.

Programmet var digert och besökarna kunde ta del av en mängd intressanta saker. CAD-teknik och programmering, 3D-skrivare, logotype-
quiz, samhälls-memory, experimentverkstad i naturvetenskapliga ämnen, robotar, svetsning och mycket mer. Inte klokt vad dagens elever får lära sig mycket. Det var nästan så att man längtade tillbaka till skoltiden. 

Det var mycket intressant att besöka skolan ikväll. Alla som var där och inte visste vilken skola man ska söka till blev nog inte heller besvikna. Fantastiskt kul att vi har en så högkvalitativ gymnasieskola i Markaryds kommun!

Uppvaktning av trotjänare

Ett av de mer trevliga uppdragen jag har som kommunstyrelsens ordförande är att varje år få uppvakta och uppmärksamma våra anställda som jobbat inom kommunens tjänst i 25 år. Ikväll var det dags igen och i år är det 25 st som varit anställda i 25 år. Till kvällens uppvaktning kom de flesta, hela 20 personer.

25 år är en ganska lång tid, men ser man tillbaka har det gått ganska snabbt. Att vara anställd så länge hos samma arbetsgivare är ganska stort. En del säger att vi lever i ”hoppjerkornas tid” och det finns förståsigpåare som menar att man inte ska stanna på samma arbetsplats i mer än 3-5 år. Kanske skulle de förståsigpåarna kategorisera sina anställda som ”trotjänare” redan efter fem år, men där är vi inte än.

Kommuner och landsting har de mest engagerade och motiverade medarbetarna på arbetsmarknaden. Det visar Svenskt Kvalitetsindex (SKI) årliga medarbetarundersökning som beskriver hur det står till inom privat, statlig och kommunal sektor. Kanske beror detta på att man känner att arbetet är uppskattat, inte minst av alla de människor som får del av de kommunala tjänsterna.

En kommun bedriver verksamhet dygnet runt, året om. Det är alla våra medarbetare som ser till att de verksamheter som ligger under kommunens ansvar fungerar. Det är många förskolebarn, elever och åldringar som våra jubilarer tagit hand om under de här åren. Det har hunnit bli en hel del bränder att släcka och det är många lokalytor som har hållits i ordning.

Ett stort TACK till er för alla de insatser ni gjort under de 25 år som ni varit anställda. Samtidigt vill jag också önska er alla lycka till och hoppas på många goda år framöver!

Debatt med GD om etableringsuppdraget följdes upp med ett regionalt initiativ

Började dagen i Aftonbladets morgon-TV genom att debattera det statliga etableringsuppdraget med Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg. Detta med anledning av förra veckans artikel i Dagens Samhälle där 2/3 av kommunerna vill se en annan organisation av statens etableringsuppdrag. Redan innan etableringsreformen infördes 2010 var jag starkt kritisk till den och mina farhågor har dessvärre besannats. Att överlåta den statliga etableringsfasen till privata lotsföretag har visat sig vara ett fiasko!

AF:s generaldirektör Mikael Sjöberg och jag var överens om att det behövs betydligt mer samverkan och fler flexibla, innovativa sätt att arbeta. Det är precis vad vi från kommunsektorn efterfrågar. Det behövs en lokal förankring med handläggare och lotsar som känner till det lokala näringslivet och som känner kommunen. Det gör inte de företag i branschen som Arbetsförmedlingen handlat upp. Under de här fem åren har vi bara i Markaryd haft åtminstone tre, av Arbetsförmedlingen upphandlade lotsföretag, och resultatet har varit detsamma. Ett fåtal kommer i egen försörjning. 

Därför måste vi få möjlighet att bryta det stelbenta system som nu präglar Arbetsförmedlingens upphandlingar och i stället arbeta med en mångfald av olika lösningar utifrån lokala förutsättningar och behov. Det måste, helt enkelt, bli verkstad!  

Generaldirektörens försiktiga öppning följde jag sedan upp genom att på Regionala utvecklingsnämnden föreslå ett länsinitiativ där länets åtta kommuner skulle kunna arbeta efter en egen modell i stället för de etableringsföretag som finns idag. Viljan finns i alla åtta kommunerna att, med de pengar som läggs på dessa företag, involvera kommunerna i detta viktiga integrationsarbete. Mitt initiativ fick gehör och nu kommer Regionen att arbeta fram ett förslag som vi hoppas Arbetsförmedlingen vill samverka kring.

Dagen avslutades med ett möte med Migrationsverket angående den alltmer påfrestande situationen för Sveriges kommuner. Markaryds kommun har tagit ett stort ansvar jämfört med många andra kommuner och det vi öppnar upp för ska vi klara av så bra som möjligt. Däremot är jag inte beredd att medverka till att öppna upp för alternativ som riskerar att försämra våra verksamheter eller leda till ett sämre mottagande och framtida integration. Mitt, och kommunens, besked till Migrationsverket i det avseendet tror jag inte det gick att ta miste på.