Idag avvecklade vi Decemberöverenskommelsen!

Idag röstade jag och en tydlig majoritet av Kristdemokraternas ombud för en avveckling av Decemberöverenskommelsen. Beslutet fick omedelbara konsekvenser och inom några timmar hade flera Allianspolitiker konstaterat att DÖ inte längre gäller. En seger för demokratin! Jag känner mig glad över att få ha varit en del i arbetet med att begrava DÖ.

Personligen har jag varit emot DÖ redan från dag 1, den 27 december i fjol då sex av åtta partiledare presenterade den överenskommelse man förhandlat sig fram till i slutna rum, utan demokratisk förankring. Allt för att hålla SD så långt från sig som möjligt.

För mig är det uppenbart att DÖ strider mot gängse parlamentariska principer. Under modern tid har vi haft ett fåtal majoritetsregeringar, utan rader av regeringar har i minoritet styrt landet genom att samtala och förhandla för att få majoritet för sin politik. Dagens regerings- och riksdagspolitiker saknar tydligen dessa egenskaper.

Överenskommelsen saknar folklig legitimitet. Det är få nationella frågor som har så litet folkligt stöd. Konsekvensen har blivit ett ökat stöd för SD, som upplevs som det enda oppositionspartiet.

DÖ har heller inte prövats i den interna demokratin. Idag var det första gången och beskedet från ombuden var tydligt; 189 röster för en avveckling och 89 röster mot.

Överenskommelsen skadar Allianspolitiken. Tanken att använda tiden i opposition till att profilera sin egen politik är lovvärd. Det kan kan man också göra i alla övriga frågor, men i den viktigaste frågan av alla - statens budget - finns skäl att tänka lite annorlunda.

Vi ser det nu i fyra olika, spretiga budgetmotioner från de fyra allianspartierna som inte skapar något egentligt intresse. Våra väljare förväntar sig att vi driver en borgerlig politik - inte att ta ansvar för en för landet skadlig S-MP-V politik. Dessutom har vi själva avsagt oss möjligheten att förhandla vad gäller budgetfrågan.

Den ekonomiska politiken till följd av DÖ speglar inte valresultatet. Våra väljare röstade inte för att ytterkantspartiet (V) av taktiska skäl ska medges veto över den ekonomiska politiken. Inte så konstigt att Sjöstedt rasar ikväll över sin något vingklippta position.

Avtal ska hållas, men avtal ska också tillkomma i någorlunda rätt ordning.

Detta avtal tillkom mellan ett fåtal personer i slutna rum där det förväntades att partifolk och gräsrötter sedan skulle sluta leden och lovorda en avveckling av den parlamentariska praxisen. 

Jag är glad att Kristdemokraterna vågade ta det här steget idag. Det är statsministerns ansvar att se till att agera på ett sätt som gör att det skapas ett stöd för de beslut som ska fattas. Hittills har han inte lyckats med det, men nu blir det upp till bevis.