Toppbetyg för näringslivsklimatet i Markaryd!

Igår presenterade Svenskt Näringsliv svaren från den senaste enkätundersökningen av det lokala företagsklimatet. Av 290 kommuner är det bara 8 stycken som får betyget "bra"eller högre, dvs betyget 4,0 eller högre av 6,0 möjliga. Glädjande nog tillhör Markaryds kommun denna grupp. På frågan om företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen kommer Markaryd på en 3:e plats!

För femte året i rad hamnar vi på top 10 vad gäller det sammanfattande omdömet. Men även på andra områden är resultatet för kommunen bra, t ex vad gäller kommunpolitikernas attityder till företagande (plats 2), skolans attityder (8) och kommunens service till företag (9). I hela tio av tolv frågor är Markaryd bäst i länet!

Sämst betyg får vi för variabeln "tele- och it-nät", där vi dock förbättrar betyget. Frågan om bredbandsutbyggnaden, som nu planeras efter det avtal vi hittills haft med Scanova, är högaktuell och på nästa sammanträde med kommunfullmäktige kommer vi att anta en bredbandsstrategi. Vad gäller den hittills sämsta parametern "vägnät, tåg och flyg" gör vi en rejäl uppryckning och förbättrar oss med hela 91 placeringar! Pågatågens ankomst till Markaryd får nog anses vara den största förklaringen till detta.

Svaren i enkätundersökningen är som helhet väldigt betydelsefulla i vårt näringslivsarbete. Genom att följa utvecklingen, utgör mätningen en viktig fingervisning för vårt fortsatta arbete. Arbete med att förbättra företagsklimatet är och förblir en av de viktigaste uppgifterna. Utan ett starkt näringsliv kommer kommunen inte att kunna fortsätta att utvecklas.

Ett stort tack till alla er som bidragit till ännu ett gott resultat. Kommunens näringslivschef Bengt-Göran Söderlind lägger ner ett stort arbete, liksom företrädarna för vårt gemensamma näringslivsbolag Tillväxt Markaryd AB, inte minst Ulf Bellander och Benny Torstensson. Resultatet är ett fint kvitto på den goda samverkan som finns mellan kommunen och medlemsföretagen i Tillväxt Markaryd AB.

Tack ska ni ha!
 

Välkommen till Markaryd, Svante!

Idag välkomnade jag, och många med mig, Markaryds nya kommunchef, Svante Melander, då han tillträdde sin tjänst. Svante kommer närmast från ett arbete som konsult efter att tidigare ha varit kommunchef i Åmåls kommun. Dessförinnan har han en bakgrund som förvaltningschef för Barn- och utbildningsförvaltningen i Åmål samt varit rektor på gymnasieskolan i Åmål.

Rekryteringen har glädjande nog gått ganska snabbt. Tjänsten annonserades ut i september och redan före jul kunde kommunstyrelsens arbetsutskott i full enighet besluta att anställa Svante som kommunchef.

Det är med stor tillförsikt som jag ser fram emot att få arbeta tillsammans med Svante. Jag räknar med att vi, övrig personal och politiker, tillsammans ska göra Markaryds kommun ännu bättre för alla som bor och verkar här.      

Dags att kraftsamla för att uppvärdera tillverkningsindustrins betydelse!

När den åttonde Möbelriksdagen invigdes idag i Skillingaryd hade jag förmånen att få medverka i den inledande paneldebatten där en synnerligen angelägen fråga avhandlades; "Finns det en framtid för produktion i Sverige?" Svaret på den frågan är ett klart och tydligt "Ja!"

Nästan hälften av Sveriges export kommer från tillverkningsindustrin. Det är tack vare dessa företag vi har råd att satsa resurser på sjukvård, skola och omsorg. Det är i näringslivet och inom tilllverkningsindustrin som de resurser skapas som vi politiker får möjlighet att fördela till välfärdstjänster. Därför är det oerhört angeläget att politiken ser till att skapa de förutsättningar som krävs för att näringslivet i sin tur ska kunna fungera och skapa de jobb vi behöver för att behålla grunden till vårt välstånd.

Under en längre tid har trenden varit att nedvärdera industrins och tillverkningens betydelse. Industrijobben ska ”outsourcas” och ersättas av en massa nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn och upplevelsenäringarna. Detta trots studier som pekar på att industrin för mycket lång tid framåt kommer att fortsätta vara basnäringen i Sverige.

Jag bestämde mig därför att lansera idén om ett konkret ”Handslag” mellan näringslivet och våra beslutsfattare i riksdag och regering där man kommer överens om att satsa på att skapa de förutsättningar som gör att tillverkningsindustrin kan växa och utvecklas i Sverige. En gemensam, kraftfull agenda mellan det privata och det offentliga över parti- och blockgränser för att säkra Sveriges konkurrenskraft. En långsiktig satsning på utbildning, kompetens, innovationer/FoU, infrastruktur mm i syfte att klara konkurrensen på en global marknad.

Inför varje ny investering ställs svenskt företagsklimat mot konkurrentländernas. Med en liten hemmamarknad och långa avstånd måste de konkurrensförutsättningar som vi i Sverige själva kan styra över hela tiden optimeras.

Det är därför viktigt med effektiva logistiklösningar och god tillgång på energi till stabila och konkurrenskraftiga priser. Företagen måste få ett skattesystem som präglas av långsiktighet och enhetlighet samt stimulerar till jobb och utveckling och som stärker förutsättningarna för investeringar och en god industriell utveckling i Sverige. Vi måste vara överens om ett utbildningssystem som klarar av att ge den utbildning som våra företag efterfrågar, vi måste satsa på infrastrukturen för att kunna tillgodose säkra transporter av såväl råvaror, färdiga produkter som personal.

Andra områden är innovationspolitiken, kopplingarna mellan våra högskolor/universitet och näringslivet, möjliggörandet av produktutveckling i nära anslutning till produktionen, kvalitet, en förbättrad produktivitetsutveckling....ja, listan vad man behöver kraftsamla kring kan göras lång.

Jag tror att politiken och näringslivet kan samla sig kring ett antal prioriteringar och åtgärder och skapa ett "Handslag" där vi långsiktigt och uthålligt och med konkreta åtgärder visar att vi tror på en framtid för produktion i Sverige. Man kan ju fråga sig vad alternativet skulle vara och hur vår välfärd i annat fall skulle se ut?

Förslaget mötte stort bifall från publiken men även från panelen. Magdalena Andersson, socialdemokraternas ekonomiske talesperson som också deltog i paneldebatten, tyckte att mitt förslag "låter som ljuv musik i mina öron". Tanken på ett handslag kom sedan att prägla fortsättningen av Möbelriksdagens första dag. Tänk om det också skulle kunna prägla den fortsatta debatten, resultera i konkreta åtgärder och en välbehövlig renässans för tillverkningsindustrins betydelse och för fortsatt produktion i Sverige!

I panelen deltog fr v Magdalena Andersson, ekonomisk talesperson (S), Anders Andersson, COO Kinnarps, Johan Hultberg, riksdagsledamot (M), Bengt Germundsson, kommunstyrelsens ordförande i Markaryds kommun (KD) samt Caroline Qvist, produktionschef Johanson Design.
Moderator: Nicklas Mattson, chefredaktör Entreprenör.

Läs mer: Skillingaryd.nu, Möbelriket web-TV

Nyårsreflektioner

Dagen innan nyårsafton intervjuades jag av tidningen Smålänningens reporter Christer Gustafsson och idag publiceras intervjun på en helsida i tidningen. Nedan följer en sammanfattning av det vi talade om.

Det är glädjande att konstatera att den positiva utvecklingen för Markaryds kommun fortsatt även under 2013. Goda insatser från vår personal bidrar till att vi har en hög kvalitet inom våra kommunala kärnverksamheter. Vi får höga betyg i "Öppna jämförelser" inom såväl äldreomsorgen som skolan.

Vi ser att resultaten förbättras inom skolan och att nöjdheten hos brukarna inom hemtjänst och särskilt boende är mycket hög. Inom hemtjänsten är 95% ganska eller mycket nöjda med sina insatser och bara 1% uttalat missnöjd. Inom särskilda boenden uttrycker 84% att man är ganska eller mycket nöjd och enbart 2% säger sig vara missnöjda. Kommunen får också höga betyg också i SCB:s medborgarundersökning, som mäter bl a attraktivitet, kvalitet och medborgarinflytande, samt i näringslivsrankingen.

Det är roligt att så många vill vara med och bidra till den här positiva utvecklingen. Vi har ett gott samarbete med såväl den ideella sektorn, föreningslivet och näringslivet där många engagerar sig för att göra kommunen attraktiv.

 

Ett exempel är satsningarna inom kultursektorn, där det i förhållande till kommunens storlek händer väldigt mycket. Ungdomsgruppen ”Open Minds” är ett mycket lyckat projekt som har medverkat vid ett antal olika arrangemang.
 

Bowlinghallen invigdes i slutet av januari och har blivit en succé. Andra satsningar är renoveringen av Strömsnäsbadet och rejäla bidrag, som i samverkan med respektive föreningar, möjliggör en ny konstgräsplan och ett nytt ridhus i Markaryd. Konstgräsplanen stod klar under 2013 och ridhuset blir klart under det här året.

Vi gör en historiskt stor satsning på att göra våra skollokaler ändamålsenliga. Två nya skolbyggnader byggs på Höjdenområdet i Markaryd och en omfattande renovering av Strömsnässkolan har påbörjats. Detta är viktigt inte minst med tanke på att skolan är en av kommunens största arbetsplatser.

 

Upprustningen av stationsområdet och starten av pågatågstrafiken är oerhört positiv och kommer att betyda mycket för kommunens fortsatta utveckling. Samtidigt med detta har vi fortsatt att satsa på attraktiva centrummiljöer i hela kommunen. Förutom rabatter och planteringar har det handlat om mer handfasta åtgärder för att få ordning på uppställda skrotbilar.

 

Det märks att vi är på väg ur lågkonjunkturen genom att flera företag satsar. Göinge Bil, Tryckta, Metector och Traryds Metall är några exempel. Vidare har vi nyetableringar på industriområdena i Åmot, Misterhult och Luhrpasset. Ett glädjande besked fick vi i slutet av november då Södra Interiör meddelade att man i början av 2014 kommer att påbörja byggnationen av sitt nya logistikcenter på 28.000 m2 i Strömsnäsbruk.

 

Det är också glädjande att vi inte haft ett enda varsel i kommunen under 2013 och att arbetslösheten sjunker.

 

Under året fick vi också ett slutligt beslut om den segdragna tvisten kring Bolmentunneln. Högsta Domstolen slog redan 2012 fast att Sydvatten saknar tillstånd att leda bort grundvatten och detta gjorde att länsstyrelserna i Skåne och Kronoberg utfärdat ett föreläggande till bolaget att inleda en sådan process. En fråga som jag stridit hårt för i snart tio år.

 

En annan, mer personlig, framgång är att riksdagen under hösten beslutade att genomföra de förändringar i skatteutjämningen som föreslogs av den parlamentariska utredning som jag satt ordförande för.

 

Vi har definitivt brutit en mångårig negativ befolkningsminskning (1975-2003) och ligger nu på en betydligt stabilare nivå runt 9500 invånare. Vi har ett positivt flyttningsnetto men fortfarande för låga födelsetal.

Med den struktur Markaryds kommun har med många arbetstillfällen, en hög inpendling, bra och attraktiva boendemiljöer, en god infrastruktur och hög kvalitet inom de kommunala verksamheterna, ser jag positivt på framtiden. Markaryds kommun har alla möjligheter att fortsätta utvecklas positivt.

 

Jag hoppas att 2014 ska bli ett bra år för vårt näringsliv och att vi ska nå ett genombrott i samtalen med Halland om en fortsättning av tågtrafiken västerut då Hallandsåstunneln är klar.

 

För övrigt är det min ambition att på samma sätt som hittills fortsätta arbeta för kommunens bästa även under 2014.

Gott Nytt År 2014!

Så är det nyårsafton igen och dags att summera ännu ett år med massor av händelser. Som vanligt kan man under de sista dagarna av det gamla året ta del av mängder med nyårskrönikor och tillbakablickar. Oftast är det de stora händelserna som lyfts fram, men tänker man efter finns det många andra tillfällen att erinra sig som satt guldkant på tillvaron.

I samband med det här årsskiftet har jag varit kommunstyrelsens ordförande i Markaryds kommun i elva år. Till det kan läggas ytterligare fyra år som nämndsordförande; totalt 15 år i kommuninvånarnas tjänst. Det är helt otroligt vad snabbt åren gått och vad mycket som hänt i Markaryds kommun under den här tiden. Det har varit en stor förmån att få ha varit en del av kommunledningen under de här åren av utveckling och tillväxt.

Idag, nyårsafton 2013, tänker jag särskilt på de många personliga möten och sammanträffanden jag haft under det gångna året. Tack till alla er som på olika sätt gett ert stöd och uppmuntran till mig i mitt förtroendeuppdrag! Tack för alla givande samtal, tankar och idéer! Tack för all inspiration, råd och vägledning!

Jag hoppas att 2014 ska bli ett år som ska präglas av optimism, framtidstro och förverkligade drömmar!

Ett riktigt Gott Nytt År till Er alla!

God Jul!

Så har Jussi Björling traditionsenligt sjungit "O, helga natt" som inledning till julafton även det här året. Efter allt julstök, paketinslagningar, julpyntande och alla andra julförberedelser är det dags att koppla av och ta det lite lugnt några dagar. Jag vill tillönska er alla en riktigt

 

GOD JUL!

Grattis till pågatågen, Markaryds kommun!

Tal vid återinvigningen av Markaryds station och pågatågstrafiken

Grattis, Markaryds kommun!

År 1892 kom järnvägen till Markaryd och under ett hundra år var det möjligt att åka tåg till och från Markaryd. Det är nu drygt 20 år sedan persontågen gjorde regelbundna uppehåll här för av- och påstigning, men idag är det så dags att återigen välkomna persontågen till Markaryd. Äntligen!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För tio år sedan tog jag initiativ till ett möte mellan trafikhuvudmännen och berörda kommuner, vilket ledde till att vi tillsatte en utredning om förutsättningarna för ett återupptagande av persontågstrafiken på Markarydsbanan. En utredning som har kommit att följas av fler.

 

Genombrottet kom 2007 då nio kommuner i NÖ Skåne och södra Småland formerade sig tillsammans med näringslivet i projektet ”Pågatåg NO”. Den här samordningen, och inte minst näringslivets engagemang, kom att visa sig vara en avgörande faktor.

 

Under några års tid bedrevs ett omfattande arbete för att påverka andra beslutsfattare om det vi tyckte var så självklart.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Några särskilt minnesvärda ögonblick är näringslivets uppvaktning av styrelsen för Region Skåne och när vi kommunföreträdare mötte fullmäktigeledamöterna i Region Skåne. Jag tänker vidare på den uppvaktning på Näringsdepartementet vi genomförde i november 2009, då vi för första gången kände att nu kunde det här bli verklighet. Och det blev det! Den 30 mars 2010 fattade regeringen beslutet att Pågatåg NO skulle ingå i den nationella planen. Med det kunde ombyggnadsarbetet börja och idag är vi framme vid trafikstart!

 

En bra kollektivtrafik är av stor betydelse för en orts utveckling. Ökade möjligheter till in- och utpendling innebär en förstoring av såväl arbetsmarknadsregionen som möjligheterna till studier. Jag är övertygad om att Pågatågen kommer att vara positivt för Markaryds utveckling, något som kommer att bli ännu bättre när den självklara fortsättningen med persontåg till Halmstad kan bli verklighet om ett par år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Med de orden vill jag rikta ett stort tack till samtliga parter som på olika sätt bidragit till att det återigen blir möjligt att åka med tåg till och från Markaryd. Ett särskilt tack till näringslivet, till våra samarbetskommuner inom projektet Pågatåg NO, till regionförbunden, trafikhuvudmännen och Trafikverket.

 

Och än en gång; Grattis, Markaryds kommun!

 

 

Tryckta i Markaryd expanderar!

Idag, på Luciadagen, invigdes Trycktas nya lokaler i Markaryd och dagen till ära var det naturligtvis också Lucia som fick klippa det symboliska bandet. På ena sidan hölls bandet av Trycktas ägare och VD, Bengt-Ove Johansson och byggentreprenören Kaj Turesson från 3K Bygg och på andra sidan representanter för en av Trycktas största kunder.

Planeringen inför expansionen har pågått under en längre tid, men själva byggtiden för att uppföra tillbyggnaden har inte varit längre än två månader. Nu återstår i stort sett enbart att flytta in maskiner och annan utrustning innan produktionen kan vara igång. Med den nya tillbyggnaden förfogar Tryckta över hela 7.000 m2 lokaler för produktion, lager och kontor i bäst möjliga skyltläge utmed E4:an.

Efter tal av näringslivschefen i Markaryds kommun, Bengt-Göran Söderlind, och bandklippning fick de ca 75 gästerna avnjuta ett vackert luciatåg från Markaryds Folkhögskola. Den vackra sången lyftes av akustiken i lokalen och gjorde invigningen än mer minnesvärd och finstämd.

Tryckta i Markaryd AB grundades 1961 och är ett välmående företag som under de här åren vuxit successivt. Den senaste utbyggnaden gjordes för några år sedan och nu var det dags att ta nästa steg. I en tid då "experterna" på riksplanet talar om industrins tillbakagång, utgör Tryckta - med Bengt-Ove och hans kompetenta personal - ett lysande exempel på att det går att ha industriproduktion i Sverige. Framgångsfaktorerna är bl a kompetens, kostnadseffektivitet och produkter av hög kvalitet.

Från kommunens sida gläds vi över att vi har företag som Tryckta som vill och vågar satsa i Markaryd och vi önskar Bengt-Ove och Ingrid med personal all lycka och framgång med sin satsning!

Bra betyg för äldreomsorgen i Markaryd

På regeringens uppdrag undersöker Socialstyrelsen årligen de äldres uppfattning om vården och omsorgen inom områdena hemtjänst och särskilt boende. Årets undersökning, som  presenterades igår, visar att de allra flesta äldre är nöjda med sin vård och omsorg och att andelen nöjda har ökat under det senaste året. Resultaten av undersökningen i sin helhet finns här.

För Markaryds del kan man konstatera att äldreomsorgen får mycket höga betyg som står sig väl vid en jämförelse med både länet och riket. För hemtjänsten kvarstår de mycket höga omdömen man uppnådde redan förra året medan upplevelsen av trygghet och förtroende för personalen inom särskilda boenden ökar med flera procentenheter.

Naturligtvis finns det mer att göra och utveckla för att göra en redan bra verksamhet ännu bättre och i det arbetet ger resultatet av undersökningen värdefull information. Sammantaget är det dock ett mycket gott betyg som ges till vår personal inom äldreomsorgen i Markaryds kommun!

Resultaten på lokal, regional och nationell nivå på några av undersökningens frågor ser ut så här (resultaten från 2012 års undersökning inom parentes):

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har?

                                           Markaryd               Länet                  Riket

Mycket/ganska nöjd:            95% (94%)          93% (91%)         89% (88%)
Varken nöjd eller missnöjd:   4 % (6 %)             6% (7%)             8% (10%)
Ganska/mycket missnöjd:     1 % (0 %)             1% (2%)             3% (4%)


Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd från hemtjänsten?

                                            Markaryd                Länet                Riket
Mycket/ganska tryggt:          91 % (93 %)         91% (90%)        87% (86%)
Varken tryggt eller otryggt:     7 % (6%)              7% (8%)          10% (10%)
Ganska/mycket otryggt:         2 % (1%)               2% (2%)           3% (4%)

Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig?

                                            Markaryd                Länet                 Riket
Ja, för alla/flertalet:               95 % (98%)          94% (93%)         92% (91%)
Ja, för några i personalen:       4 % (2%)               6% (7%)            7% (8%)
Nej, inte för någon:                 1 % (0%)               0% (0%)            1% (1%)

Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med ditt äldreboende?

                                              Markaryd                Länet                Riket
Mycket/ganska nöjd:                84 % (84%)         85% (82%)        83% (85%)
Varken nöjd eller missnöjd:      14 % (11%)         13% (12%)        12% (14%)
Ganska/mycket missnöjd:        2 % (5%)             2% (6%)            5% (6%)

Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på särskilt boende?

                                              Markaryd                 Länet                Riket
Mycket/ganska tryggt:               91 % (86%)        91% (88%)        90% (87%)
Varken tryggt eller otryggt:           7% (8%)            6% (9%)            7% (9%)
Ganska/mycket otryggt:               2 % (6%)           3% (3%)            3% (3%)

Känner du förtroende för personalen på ditt äldreboende?

                                               Markaryd                 Länet                Riket

Ja, för alla/flertalet:                 91 % (85%)            90% (86%)       88% (85%)
Ja, för några i personalen:       9 % (13%)               9% (13%)      11% (14%)
Nej, inte för någon:                   0 % (2%)                 1% (1%)          1% (1%)

Resultaten av undersökningen i sin helhet finns här.

Nystart för Kunskapscentrum Markaryd!

Idag togs ytterligare ett steg för Kunskapscentrum Markaryd (KCM), kommunens gymnasieskola, genom den nystart för skolan som bl a manifesteras genom ny grafisk profil, ny hemsida och nytt marknadsföringsmaterial.

För 4-5 år sedan var det inte helt självklart för 4-5 år att Markaryd skulle ha en egen gymnasieskola. Elevkullarna minskade nationellt och lokalt med ca 25%, i takt med det fria gymnasievalet växte nya gymnasieskolor upp som svampar ur jorden, ofta med ett lockande programutbud där man bjöd över varandra med vissa elevförmåner. Hur skulle KCM stå sig i denna konkurrensen? Skulle Markaryds kommun kunna ha en egen gymnasieskola?

År 2009 bestämde vi oss att för att utveckla skolan i ett projekt som kallades KCM 2012. Personalen formerade sig och tog fram en vision om hur KCM skulle möta framtiden med sin organisation. Vilket förhållningssätt och vilken bild av skolan ville man måla upp? Ledorden i det arbetet var; elevdemokrati, engagemang, utveckling, programutbud, elevunderlag samt ledning och personal. Politiken satte av resurser för att förverkliga KCM under ett tak, vi satsade en hel del resurser för att renovera skolans lokaler och här står vi idag!

Glädjande nog har vi med den process vi, och inte minst personalen på KCM, tillsammans gått igenom kunnat möta de här utmaningarna på ett utomordentligt sätt. Elevtalet har inte minskat som befarat, resultaten har förbättrats, programmen med elevernas individuella val har utvecklats och KCM är idag en gymnasieskola som står sig mycket gott i konkurrensen.

Men vi har inte nöjt oss med det! KCM är idag ett utvecklat varumärke med ett antal attraktiva utbildningar kopplade till det behov som finns hos elever, näringslivet och samhället. Skolan och utbildningen är personlig. Verksamhetsidén är att varje elev ska få sin egen utbildning och det märker man inte minst om man tittar på elevinformationen på hemsidan där varje elev, utifrån sina behov, förutsättningar och önskemål, får sina scheman skräddarsydda.

Innehållet i utbildningarna tillsammans med utbudet och arbetssättet med en personlig utbildning tror jag kommer att intressera många nya elever. Kombinerat med det starka fokus som finns för att öka elevernas måluppfyllelse finns goda förutsättningar att nå den vision för KCM som nu formulerats; ”Elevens bästa skola”!

Den nya logotypen, den nya hemsidan och det nya materialet för att marknadsföra skolan ligger helt rätt i tiden för att manifestera något nytt. Men man får inte glömma att de allra bästa marknadsförarna är våra elever och vår personal. Om de trivs, om de når resultat och om de lyckas har också skolan lyckats och det är den bästa reklam skolan kan få.

Jag hoppas att det arbetet som framför allt vår duktiga personal lagt grunden till ska ge ringar på vattnet och göra KCM känt hos de niondeklassare som nu ska söka till olika gymnasieskolor, men också att KCM:s kvaliteter blir kända hos allmänheten och i grannkommunerna och att många kommer att välja KCM som sitt förstahandsval! Jag ser med spänning fram emot fortsättningen!

Efter inledande tal av KCM:s samordnande rektor Anders Andersson och undertecknad, var det så dags att hala flaggan med den gamla logotypen varefter lärare, elever och politiker tillsammans hissade tre nya flaggor som nu, tillsammans med nya skyltar, tydligt visar den nya logotypen och skolans nya profil. Därefter blev det avslutande tårtkalas för elever, lärare och inbjudna gäster.

Vad logotypen står för? De enskilda cirklarna symboliserar olika träd i genomskärning, vilket anknyter till Rikspappersskolan och den historiska kopplingen till skogsindustrin som startade utbildningen för 50 år sedan. Tillsammans bildar de enskilda cirklarna en enhet som visar på en helhet med gemenskap och sammanhållning. De enskilda individerna kan se lite olika ut men de syns alla i helheten, vilket visar på skolans tydliga individuella profil där varje enskild elev blir sedd och lyssnad till. En fin tanke och en fin värdegrund att bygga vidare på!

Jag önskar er verkligen lycka till!