Länsstyrelserna i Skåne och Kronoberg förelägger Sydvatten att söka tillstånd!

Länsstyrelserna i Kronoberg och Skåne har beslutat att senast den 31 december 2016 förelägga Sydvatten AB att söka tillstånd för en grundvattenbortledning till Bolmentunneln! Ett välkommet beslut i en fråga som vi tvingats driva under flera år.

 

Frågan huruvida Sydvatten AB har ett tillstånd att leda bort grundvatten till Bolmentunneln har varit föremål för en omfattande prövning i ett flertal rättsinstanser ända upp till Högsta Domstolen. Ärendet har aktualiserats till följd av att Sydvatten i flera fall motsatt sig detaljplaneläggning för verksamheter i tunnelns närhet bl a i Markaryds kommun.

 

Så sent som i februari i år konstaterade länsstyrelserna att man inte följt de laga kraft-vunna domarna i högre instans och begärde att målet skulle återförvisas till länsstyrelserna. Igår kom, som en följd härav, beslutet att förelägga Sydvatten att söka tillstånd för grundvattenbortledning till tunneln.

 

I beslutet konstaterar länsstyrelsen, precis som domstolarna, att bortledning av grundvatten är en tillståndspliktig verksamhet samt att Sydvatten saknar tillstånd för denna verksamhet.

 

Det är ett mycket välkommet beslut att nu även länsstyrelserna efter flera års processande förelägger Sydvatten en tillståndsprövning. Detta är precis vad Markaryds kommun efterfrågat under hela processen. Nu hoppas vi att det här ska vara slutet på den här processen och att Sydvatten slutgiltigt ska acceptera domstolarnas avgöranden. Sydvatten får väl helt enkelt göra som alla andra; dvs söka tillstånd för den verksamhet man bedriver.

 

Sydvatten får med hänsyn till bl a ansökans omfattning hela tre och ett halvt år på sig att upprätta sin tillståndsansökan. Advokat Magnus Berg, som företräder Markaryds kommun, anser inte detta särskilt anmärkningsvärt. En ansökan av den här storleken utmed hela tunnelns åtta mil långa sträckning och som involverar flera kommuner och tusentals markägare kommer att vara mycket omfattande och stora resurser från Sydvattens sida. Samtidigt bör det ligga i bolagets intresse att skynda på en ansökan eftersom det idag saknas tillstånd för verksamheten.

 

Trots att ärendet tagit lång tid och trots att Sydvatten gjort allt för att obstruera ett verkställande av domarna mot bolaget, känns det skönt att få bekräftat att rättsväsendet faktiskt prövar saken utan att ta hänsyn till vem det är som är part i målet. Att det sedan är Markaryds kommun som fått rätt i alla instanser blir bara "grädde på moset".

 

Läs hela länsstyrelsens beslut här.

Personliga skadestånd - ny giv för Kommunal i Markaryd?

 

Kommunal i Markaryd har nyligen i två fall krävt personliga skadestånd till två av sina skyddsombud vid en tvisteförhandling med Markaryds kommun. Självklart ska kommunen agera korrekt, men att kräva personliga skadestånd till två av sina skyddsombud på 20 000 kr respektive 30 000 kr till enskilda personer känns för mig så långt ifrån den fackliga, solidariska tanken man kan komma. 

 

Kommunals agerande blir än mer anmärkningsvärt i det här fallet. Här är det Kommunals lokala ordförande, som tillika är vice ordförande i kommunfullmäktige och därmed kommunens näst främste arbetsgivarföreträdare, som drivit frågan att ett personligt skadestånd ska tillfalla bl a sin egen partikamrat, Kommunals huvudskyddsombud, som också är ledamot av kommunfullmäktige.

 

Frågan, som diskuterades vid kvällens sammanträde med kommunfullmäktige i Markaryd, är föranledd av att oppositionsrådet Joakim Pohlman (S) ställt en interpellation till mig om ”brott mot arbetsrätten”. Av förklarliga skäl ville Joakim Pohlman inte kommentera mitt svar på en enda punkt, utan ägnade sitt inlätt till att smutskasta mig för att jag inte förstod hur lojalt det är mot Kommunals medlemmar att skyddsombuden, som i det ena fallet är partikamrat med Pohlman, får stora belopp i sina egna fickor.

 

I mitt svar, som går att läsa i sin helhet nedan, slår jag med tydlighet fast att kommunen självklart ska följa gällande lagar och regler. Samtidigt ifrågasätter jag nivån på skadeståndskravet i förhållande till förseelsens art samt att Kommunal frångår gängse praxis och i stället driver frågan om personliga skadestånd.

 

Tänk er själva. De s k barnhemsbarnen, som blivit bestulna hela sin uppväxt av samhället, får kanske några hundratusen kronor. I det här fallet får ett skyddsombud, som tillika är kommunpolitiker för (S), 30 000 kr för att kommunen missat att kalla till en överläggning. Snacka om proportioner! 

 

I de aktuella fallen har personalen, inklusive det lokala arbetsplatsombudet, varit involverad under hela processen. Kommunen har sedan missat att kalla samma person till en formell förhandling. Detta kunde naturligtvis påtalats i god samverkansanda, men tyvärr har Kommunals företrädare valt att driva ett skadeståndsanspråk där en del har betalats ut som ett personligt skadestånd på 20 000 kr respektive 30 000 kr.

 

Hela skadeståndet uppgår till 50 000 kr respektive 75 000 kr i de två fallen och ingen del av detta kommer att tillfalla medlemmarna i Kommunals lokala avdelning. Hur solidariskt är det mot övriga medlemmar i den lokala avdelningen?

 

Kommunen har formellt gjort fel och det ska kommunen stå för, vilket vi också gjort! Kommunfullmäktiges vice ordförande har i rollen som förhandlare för Kommunal sett till att en partikamrat får 30 000 kr i skadestånd, medan den lokala avdelningen och dess medlemmar inte får ett öre.

 

Sällan har jag varit med om ett så omoraliskt och oetiskt beteende!

 

 

Här följer hela mitt interpellationssvar:

 

Svar på interpellation om ”Brott mot arbetsrätten”

Joakim Pohlman (S) påstår i en interpellation att kommunen ”under en kort tid brutit mot arbetsrätten i flera fall”. Han frågar vad jag som kommunstyrelsens ordförande anser om detta och vad jag avser att vidta för åtgärder för att detta inte ska inträffa igen.

 

Det självklara svaret på Joakim Pohlmans två frågor är att jag anser att de lagar och regler som finns på arbetsmarknaden ska följas, liksom de avtal som slutits mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna. Denna uppfattning delas också av våra chefer och arbetsledare. På förekommen anledning har jag för kommunchefen påtalat betydelsen av att detta synsätt genomsyrar hela den kommunala organisationen. En viktig del i sammanhanget är att erbjuda våra chefer kontinuerlig utbildning i arbetsrättsliga frågor. I förlängningen ser jag dessutom gärna att ett s k samverkansavtal kan komma till stånd mellan arbetsgivaren, Markaryds kommun, och de fackliga organisationerna.

 

 

Det som föranleder interpellationen förtjänar dock en något vidare belysning för ställa förseelsen i proportion till det skadestånd som utkrävts. Markaryds kommun hanterar många frågor i samverkan med de fackliga organisationerna på ett informellt sätt och personalenhetens bedömning är att man har kontakt med de fackliga organisationerna i genomsnitt 3-4 tim/vecka. Till detta ska läggas tiden för mer formella överläggningar och förhandlingar. Kommunens kostnader för ersättning till fackliga förtroendevalda uppgick under 2012 till 1 615 000 kr. Den absoluta merparten av denna samverkan sker i bästa samförstånd.

 

Jag bedömer att relationerna till de fackliga organisationerna i Markaryds kommun generellt kan betecknas som mycket goda och inte sällan klaras frågorna ut vid informella kontakter mellan arbetsgivarrepresentanter och de fackliga företrädarna. Då arbetsrättet är komplex - det finns t ex över 100 olika lagar som styr förhållandena på arbetsplatserna - och då Markaryds kommun är en stor arbetsgivare med ca 45 olika arbetsgivarföreträdare, är det inte konstigt att det någon enstaka gång, främst genom den mänskliga faktorn, kan brista. Att det kan hända hör emellertid till undantagen. Det är dock inte på något sätt försvarbart!

 

För en väl fungerande samverkan krävs att samtliga parter tar sitt ansvar och är delaktiga, till exempel genom att agera då man ser att samverkan brister. Detta gäller för såväl personal, fackligt förtroendevalda som för oss politiker.

 

I den beredning av ärenden som jag personligen deltar i, försöker jag själv alltid förvissa mig om att ärendena är korrekt beredda och har varit föremål för MBL-förhandlingar då detta kräva. Ett exempel på detta, och som interpellanten väl känner till, är när jag vid kommunstyrelsens sammanträde 2013-01-15, § 10, yrkade återremiss på ett ärende när jag uppmärksammade att detta inte hade MBL-förhandlats. Detsamma förväntar jag mig också av interpellanten, som har möjlighet att delta vid kommunstyrelsens olika beredningar.

 

Så förväntar jag mig att vi alla ska agera! Ansvaret för detta blir inte mindre i de fall man både är facklig förtroendeman och politiker. Som ledamot av kommunfullmäktige är man av väljarna utsedd till arbetsgivarrepresentant och har då också en skyldighet att agera som en sådan.

 

De fall interpellanten hänvisar till gäller, vad jag förstår, två ärenden som Kommunal drivit till en lokal tvisteförhandling enligt § 10 MBL. I det ena fallet handlar det om att skyddsombudet inte getts möjlighet att medverka vid om- och tillbyggnad av Strömsnäsbadet, vilket är kommunstyrelsens ansvar. I det andra fallet har skyddsombudet inte getts möjlighet att medverka vid planering och ombyggnation av personallokaler, vilket faller under socialnämndens ansvar. Vid tvisteförhandling har parterna enats om att skadestånd ska utgå med 50 000 kr respektive 75 000 kr.

 

I samband med tvisteförhandlingen har personalchefen varit i kontakt med en arbetsrättsjurist på Sveriges Kommuner och Landsting, varvid har bekräftats rätten att begära ett högt skadestånd i frågor av denna art. Att använda sig av denna rätt vid förseelser som i de här förekommande två fallen bedöms dock vara tämligen ovanligt, inte minst med tanke på att berörd personal till viss del varit involverad i processen och därmed haft inflytande över hur ombyggnationerna skulle utföras.

 

Det normala vid arbetsrättsliga tvister har, åtminstone så här långt, varit att skadeståndet i sin helhet tillfaller den fackliga organisationen, något som jag anser vara ett korrekt sätt att agera på. Den fackliga organisationen företräder sina medlemmar och upplevs nog av de flesta som en organisation vars uppdrag är att agera solidariskt med sina medlemmar. Det rimliga borde, enligt min uppfattning, därför vara att den här sortens skadestånd kommer respektive facklig organisations medlemmar till del.

 

Det anmärkningsvärda, och vad som är ett helt nytt, är att Kommunal i de här två fallen krävt personliga skadestånd till två av sina berörda skyddsombud. I det ena fallet bör noteras att det aktuella skyddsombudet samtidigt är arbetsgivarrepresentant i sin roll som vald ledamot av kommunfullmäktige för socialdemokraterna.

 

Med månadslönen för maj månad får de två skyddsombuden utbetalat 20 000 kr respektive 30 000 kr i personligt skadestånd! Av förhandlingsprotokollet framgår inte på vilket sätt de båda skyddsombuden skulle lidit någon personlig skada och inte heller på vilket sätt det personliga skadeståndet skulle stå i proportion till den aktuella förseelsen. I vilken omfattning de båda skyddsombuden lidit personlig skada till den grad att det rättfärdigar ett personligt skadestånd kan ju alltid diskuteras, men som jag ser det, verkar Kommunals krav stå mycket långt från den fackliga, solidariska tanken. Genom Kommunals agerande kommer skadeståndet i sin helhet, förutom det personliga skadeståndet, att tillfalla den centrala fackliga organisationen och inte Kommunals medlemmar lokalt.

 

Interpellanten undrar i sin andra fråga vad jag som kommunstyrelsens ordförande avser att göra, vilket jag inledningsvis redan besvarat. Markaryds kommun ska som arbetsgivare agera korrekt, en uppfattning jag vet delas fullt ut av tjänstemannaorganisationen!

 

Det som däremot oroar mig är hur Kommunal fortsättningsvis kommer att agera. Kommer man i god samverkan att påtala risker för bristande samverkan eller kommer man att välja att låta bli detta? Har man det goda omdömet att inte agera och blanda ihop sina roller som arbetsgivarrepresentant, dvs ledamot av kommunfullmäktige, och som fackligt förtroendevald? Är det verkligen lämpligt att förena två så skilda uppdrag som arbetsgivarrepresentant och fackligt förtroendevald då man uppenbarligen kan riskera att hamna i en lojalitetskonflikt? Konsekvensen kan ju faktiskt bli att man, genom att inte påtala brister i samverkan mellan parterna, faktiskt belönas med personliga skadestånd i storleksordningen 20-30 000 kr. som i de två nu aktuella fallen. Det utvecklingen bekymrar mig och risken är uppenbar att det dessvärre mycket snabbt kan leda bort från en god samverkan, vilket jag djupt beklagar.

 

Bengt Germundsson

Kommunstyrelsens ordförande

Markaryd deltar i ESC - igen!

Än en gång deltar Markaryd i Eurovision Song Contest! Det är markarydsföretaget Johanson Design AB som även det här året samarbetar med SVT och svarar för inredningen i artisternas Green Room.

 

Under ett antal år har det välrenommerade familjeföretaget från Markaryd svarat för inredningen vid de svenska uttagningarna och i år har man fått förtroendet att också leverera möblerna till den stora finalen. Möblerna i Green Room, går i år i färgerna guld, brunt och svart.

 

När jag är ute i landet och pratar om Markaryd är det inte utan stolthet jag också berättar om företagsamheten och om alla duktiga företag som finns i kommunen. Varje dag kommer i stort sett alla svenskar i kontakt med produkter som är tillverkade i Markaryd. Den här veckan blir publiken betydligt större än så!

 

Så när ni sitter där ikväll och tittar på finalen, kan ni tänka på att även i de här sammanhangen finns Markaryd med!

Åtgärder på gång mot skrotbilarna!

Sedan en tid har vi uppmärksammats på problem med olovliga parkeringar och uppställda skrotbilar på både privata och allmänna parkeringsplatser i Strömsnäsbruk. Kommunen, och inte minst jag själv, har noterat detta eftersom det sker mitt framför ögonen i det samhälle där jag bor. Det är inte acceptabelt, det ställer till problem och folk irriterar sig med rätta. Precis som för snart tio år sedan, då vi senast hade liknande bekymmer, har jag försökt ta tag i och agera i frågan.

Problemet är att lagstiftningen inte är helt enkel för kommunen. Men det finns trots allt möjligheter. Under föregående vecka har kommunen genomfört nödvändig utredning och dokumentation. Det vi kan göra något åt, är fordon på allmän plats. Och där finns att göra!

Idag hade jag kallat ihop representanter från Markaryds kommun och polismyndigheten för att klarlägga vilka åtgärder som kan vidtas mot olägenheterna. Polisen kommer omgående att intensifiera sina insatser i Strömsnäsbruk, söka upp de troliga fordonsägarna och bötfälla felparkerade fordon. Kommunen kommer, så snart vi har laglig rätt till det, att forsla bort felparkerade fordon. Detta gäller fordon som står uppställda på allmän mark. Kostnaderna för detta kommer sedan att debiteras bilägarna. Ansvaret för åtgärder på privat mark vilar på fastighetsägaren.

Kommuner utan egen parkeringsövervakning, t ex Markaryds kommun, måste ha ett generellt medgivande från länsstyrelsen för att kunna flytta felparkerade fordon. Det har kommunen inte idag och därför kommer vi på kommunstyrelsen i morgon besluta att ansöka hos länsstyrelsen i Kronoberg om ett sådant tillstånd.

Uppföljningsmöten med polisen kommer fortlöpande att hållas med början nästkommande vecka eller vid behov. Helt klart är att vi tar problemen på allvar och vi kommer att försöka åtgärda det vi kan och ska. Det måste dock ske enligt regelboken. Jag tror inte någon vill att kommunen beter sig lika lagstridigt och godtyckligt som de personer som nu ställer till problemen.

Dags för ett nytt regeringsuppdrag!

Idag kom förordnande från regeringen till mitt nya uppdrag att ingå i den strandskyddsdelegation som regeringen inrättat och som har fått i uppdrag att förbättra tillämpningen av strandskyddsreglerna. Jag är både tacksam och stolt över att få förtroende att ingå i den här mycket kompetenta gruppen. Det kommer att bli ett oerhört inressant uppdrag. Frågan om strandskyddets tillämpning är mycket angelägen och tillämpningen måste helt enkelt bli bättre över landet. Den nya strandskyddslagen fungerar inte som det var tänkt, varken i tätbebyggda storstadsområden eller i glest befolkade delar av landet.

Genom mina uppdrag bland annat i SKL och Entreprenörsregionen. och inte minst med erfarenhet från en - åtminstone fram till februari i år - ganska stelbent handläggning i min egen kommun, har jag en hel del kunskap och erfarenhet som jag hoppas kunna bidra med i delegationens arbete. Det är orimligt att lagstiftningen ska tillämpas exakt på samma sätt i glesbygdskommuner med flera kilometer strand per invånare som i tätbebyggda storstadsområden.

Delegationen har bland annat fått i uppdrag att utföra och samordna en informations- och kunskapsinsats när det gäller frågor som berör tillämpningen av strandskyddsreglerna. Delegationen ska utgöra en arena för erfarenhetsutbyte och dialog. Syftet med delegationens arbete är att bidra till kompetensutveckling när det gäller tillämpningen av strandskyddsreglerna i miljöbalken och plan- och bygglagen och skapa förutsättningar för en nationellt harmoniserad tillämpning av strandskyddsreglerna.

Uppdraget startar omgående och det är tänkt att delegationens arbete ska vara slutfört i december 2015.

Läs mer: Regeringens hemsida, Strandskyddsdelegationen, SR Kronoberg

 

Dags för Region Kronoberg!

Trots ett gediget utredande under flera decennier av den svenska­ regionala indelningen har inte mycket förändrats i verkligheten. Knappast något för att vara ärlig.

Redan i början av 90-talet uttalade landstinget Kronoberg en tydlig­ viljeinriktning mot en ”stark sydsvensk region”. Visionen var för många en utveckling av det mycket väl fungerande samarbetet­ inom Sydsam, det vill säga de skåns­ka länen plus Halland, Småland och Blekinge. Sedan bildades emellertid Region­ Skåne. Vi förstod att skåningarna under en period behövde konsolidera­ sin egen organisation.

 

Tyvärr har den fortsatta dialogen kännetecknats av ett oändligt förhalande­ med diverse argument från de skånska politikerna. När företrädare från alla politiska partier i Kronoberg slutligen krävde att Skånepolitikerna skulle­ tillkänna­ge sin ståndpunkt, så fick vi besked om att ett majoritetsbeslut hade fattats. Det innebar att Skåne beslutade sig för att de ville ingå i en sydsvensk större region med bland annat Kronoberg.

 

Ett knappt år senare tar vi med mycket stor för­våning del av ett nytt beslut med en helt annan inriktning. Moderaterna­ i Skåne har nu på sin stämma bestämt sig för att man inte vill ha någon större sydsvensk region! Det är svårt att betrakta detta beslut som något annat än ett löftesbrott.

 

Frågan som infinner sig är naturligtvis om Moderaterna inte har gjort upp med sig själva i regionfrågan? I skenet av den senaste tidens händelser känns ett framtida sam­arbete med Skåne både skakigt och osäkert.

 

I väntan på att Skånemoderaterna inser kraften och tillväxtpotentialen med en sydsvensk region anser vi att det är dags för Region­ Kronoberg, en egen region genom sammanslagning av landstinget Kronoberg och Regionförbundet södra Småland. Det är där som vi primärt bör lägga våra resurser och vårt engagemang för att skapa den kraftfulla direktvalda organisation som våra länsinvånare är värda.

 

Vi är inte speciellt tilltalade av att stå utanför den skånska dörren med mössan i hand och skrapa med foten. Det skulle bara innebära att vi tappar fart och utveckling i vårt eget län.

 

Inom Region Kronoberg kan vi fortsätta att utveckla det framgångsrika samarbetet som vi redan har i Sydsverige genom till exempel Södra sjukvårdsregionen, Musik i Syd, gemensamt Brysselkontor, Öresundståg och Pågatåg, men kan sam­tidigt känna oss friare att ta upp nya samarbeten åt andra håll. Redan idag sker detta med Universitetssjuk­huset i Linköping och landstingen i Blekinge och Halland, exempel på samarbeten som kan utvecklas vidare.

 

Vi tre undertecknare av denna debattartikel innehar sedan många år ledande positioner inom Krist­demokraterna Kronoberg. Sedan 2005 utgör vi parti­distriktets presidium, men de åsikter vi framför i denna artikel är våra egna. Distriktsstyrelsen kommer emellertid att behandla frågan på kommande sammanträde för beslut och ställningstagande.

 

 

Rolf Sällryd
Eva Johnsson
Bengt Germundsson

 

 

Läs mer här: Smålandsposten, SR Kronoberg

Jubel i Markaryd!

 

Så lyder rubriken över en helsida idag i Helsingörs Dagblad! Är du en glad man idag? frågade journalisten som ringde upp häromdagen. Vad är det vi har anledning att jubla över den här gången, funderade jag innan jag lite diplomatiskt svarade att jag är ganska glad för det mesta.

 

Det som föranledde frågan var ett beslut i det danska Folketinget som innebär att danskar med fritidshus i utlandet kommer att omfattas av ett skatteavdrag för arbetskostnader vid renovering och tillbyggnad av sina fastigheter. En dansk motsvarighet till vårt svenska ROT-avdrag alltså, som innebär att varje hushållsmedlem över 18 år får göra ett skatteavdrag med 15.000 kr för arbetskostnaderna vid renovering av sina fritidshus.

 

Detta är naturligtvis ett positivt besked till våra nästan 700 danskar som äger fritidshus i Markaryds kommun. Ett lika positivt besked är det till våra hantverkare som i stor utsträckning kommer att anlitas för att utföra de här jobben och för handeln som säkert kommer att öka sin omsättning.

 

Om det sedan blir som journalisten uttrycker det, att i år kommer alla danska fritidshusägare till Markaryd med "masser af danske skattekroner på lommen", vet jag inte, men om skulle det vara så, har jag definitivt inte något emot det.

KD i Markaryd plockar skräp



Under den här veckan pågår årets nationella skräpplockarvecka. Bakom kampanjen står organisationen "Håll Sverige Rent" och som vanligt deltar ett antal politiker från Kristdemokraterna i Markaryd. Detta har vi hållt på med som en årligt återkommande aktivitet sedan 2006.

Vi tycker det är angeläget att vi som politiker visar att vi även genom praktiskt arbete är beredda att bidra till att hålla kommunen ren och snygg.

I tisdags kväll hade tio personer mött upp för att städa upp i ett av kommunens mest nedskräpade områden. Ni med lokalkännedom vet att det handlar om området vid Preem i Ulvaryd vid den södra infarten till Markaryd, ett område som många långtradarchaufförer använder som rastplats eller uppställningsparkering.

Trots kommunens tre sopkärl tvärs över gatan tycks det som om det är betydligt enklare att slänga ut sitt skräp genom fönstret i stället för att lägga det där det hör hemma, dvs i soptunnan. Lastbilarna från utlandet är klart överrepresenterade och det är många icke svenska förpackningar som ligger spridda i området. Man undrar om nedskräparna gör likadant i sitt eget hem? Med tanke på alla tomma spritflaskor vi hittade, får man innerligt hoppas att bilarna står stilla tillräckligt länge efter festandet.

Under de ca två timmar som vi städade området fick vi ihop 16 st. 160 liters sopsäckar, Det blir totalt 2 560 liter, eller 2,56 m3 skräp! Till det ska läggas en hel del trasiga fordonsdelar.

I eftermiddag fortsätter vi arbetet vid Luhrpasset i Strömsnäsbruk. Allt i syfte att medverka till att våra infarter ska vara så rena, snygga och välskötta som möjligt.

Företagsklimatet i Markaryd i topp bland Sveriges kommuner

Idag presenterade SvensktNäringsliv sin årliga mätning av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Resultatet visar att Markaryds kommun befäster sin position som en av Sveriges bästa näringslivskommuner. I totalrankingen klättrar Markaryd sex placeringar och hamnar på plats 21 bland Sveriges 290 kommuner.

Vad gäller enkätfrågorna, dvs de omdömen  som företagarna själv givit, är resultaten ännu bättre. På frågan om det sammanfattande omdömet om näringslivsklimatet i kommunen hamnar Markaryd på en 8:e plats. Därmed finns vi med i den exklusiva grupp av 20 kommuner, där näringslivet ger kommunen ett sammanfattande betyg över 4.0. Markaryd är den enda kommun i länet som fått det betyget av sina företagare.

I hela sju av tolv enkätfrågor är Markaryds kommun bäst i länet och når höga placeringar även i totalrankingen. De grenarna är:

• Service till företag                                  11
• Tillämpning av lagar och regler            15
• Konkurrens med företag                         8
• Kommunpolitikernas attityder               11
• Skolans attityder                                     11
• Tillgång till kompetens                           38
• Sammanfattande omdöme                     8

Totalt sett, och i förhållande till vår struktur, är resultatet fantastiskt bra! Resultatet är naturligtvis mycket glädjande och bygger på att gemensamt och långsiktigt arbete mellan kommunen och näringslivet. Helt klart ett kvitto på att vi arbetar på rätt sätt.

Det stimulerar naturligtvis till nya krafttag. Samtidigt som vi fortsätter lägga stor kraft på de områden vi redan är duktiga på, händer det saker på andra områden. I december startar pågatågstrafiken, vi planerar för ett närmare samarbete med Linnéuniversitetet och vi jobbar med en bredbandsstrategi. Det är ett arbete som gör att vi med tillförsikt kan se fram emot framtida förbättringar.

Ibland får jag kritik för att vara alltför angelägen om att lyfta fram näringslivets betydelse. Det kan jag ta, för det visar enbart att den som kritiserar inte förstått hur samhället hänger samman. Utan ett starkt näringsliv med företag som går bra, blir det inte heller några pengar till den offentliga sektorn att fördela till välfärden. Därför är företagsklimatet viktigt och det kommer i alla fall jag att driva som ett prioriterat område också i fortsättningen.

Förslag till uppgörelse om Golfresort i Traryd

Kommunfullmäktige i Markaryds kommun kommer på torsdag, den 25/4, att ta ställning till att kvitta den bankgaranti som tidigare ställts ut av DK-Nordic Fastigheter AB mot att hela det ca 230 hektar stora området övergår till kommunens ägo. Därmed har ytterligare ett kapitel om en golfresort i Traryd avslutats.

 

Det är naturligtvis tråkigt att detta jätteprojekt, åtminstone i den här tappningen, inte kom att genomföras. Men tack vare ett, för Markaryds kommun, mycket fördelaktigt exploateringsavtal har inte bara kommunens skattebetalare hållits skadeslösa utan kommunen erhåller ett mycket stort markområde som nu ligger öppet för exploatering av Markaryds kommun eller någon utomstående intressent. Detta måste betraktas som det näst bästa alternativet efter den planerade exploateringen.

 

Markaryds kommun har inte, vilket många fortfarande tror, satsat några skattepengar i själva projektet. Det danska bolaget har stått för alla kostnader. Det enda kommunen skulle ha gjort är att dra fram teknisk försörjning till området, liksom att se till att vattenverk och reningsverk skulle ha kapacitet för utbyggnaden.

 

 

Bakgrund

 

Markaryds kommun tecknade 2008 ett exploateringsavtal med DK-Nordic Fastigheter AB.  Avtalet avsåg etablering av ”Golfresort Traryd” med  planerad byggnation med högst 550 bostäder, en 18-håls golfbana och serviceanläggningar.

 

I avtalet ingick att bolaget skulle utge ett infrastrukturbidrag till kommunen för erforderliga investeringar utanför detaljplanelagt område föranledda av exploateringen.

 

Som säkerhet för exploateringsavtalets rätta fullgörande förband sig bolaget att till kommunen överlämna en bankgaranti i Eik Bank A/S om 15 600 000 kronor. Kommunen godtog samtidigt att nedsätta säkerheten med 5 200 000 kronor efter varje delbetalning av infrastrukturbidraget.

 

Bolaget betalade under 2009 ut 5 200 000 kronor som en första delbetalning på infrastrukturbidraget. Kommunen nedsatte då sin säkerhet via bankgarantin i motsvarande grad. Den omskrivna bankgarantin blev då på 10 400 000 kronor.

 

Delbetalningen av infrastrukturbidraget användes av kommunen för att öka kapaciteten vid Kvarnaholms reningsverk.

 

I samband med den danska bankkrisen övertog den danska statens bolag, Finansiel Stabilitet A/S, den av Eik Bank A/S utfärdade bankgarantin.

 

Bolaget gick i konkurs i februari 2011 och driften togs över av en konkursförvaltare. Det är nu aktuellt att slutföra konkursen och i det sammanhanget har kommunen åberopat sin säkerhet i form av bankgarantin.

 

Efter förhandlingar har ett avtal arbetats fram mellan kommunen och Finansiel Stabilitet A/S där Finasiel Stabilitet A/S förbinder sig att erlägga full kontant betalning om 10 400 000 kronor. Avtalet är dock villkorat av att kommunen köper fastigheterna Tovhult 1:7 m.fl. från DK-Nordic Fastigheter AB i konkurs, genom dess konkursbo. Det innebär att Markaryds kommun erhåller ett ca 230 hektar stort markområde, detaljplanelagt och klart för byggnation av bostäder, fritidsanläggningar mm.

 

Läs mer: SR Kronoberg, Aftonbladet, Helsingborgs Dagblad