Bokslut 2010 – TACK för fantastiskt goda insatser!

Vid kommunfullmäktiges sammanträde ikväll gick vi igenom bokslutet för 2010. Det är ett återigen ett mycket bra bokslut som vi kan visa upp, inte minst till följd av alla de fantastiska insatser som utförs av vår personal och alla andra som på olika sätt bidrar till att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet till våra kommuninvånare. Ett från hjärtat stort TACK till er alla för goda insatser under 2010.

Vid sammanträdet var det stor samstämmighet från alla nämnder. Även oppositionen och revisionen lovordade det goda samarbetsklimatet och vår enighet vad gäller stora och viktiga strategiska beslut för kommunen. För första gången någonsin uppnår vi full täckning av den upparbetade pensionsskulden, soliditeten ligger på 75% och kommunen är i princip skuldfri. Verksamhetsmässigt placerar vi oss i topp eller mycket högt i olika jämförelser.

Markaryds kommun är en mycket välskött kommun, något jag är väldigt stolt över. Det hoppas jag också att vår personal känner. Det vi tillsammans åstadkommer i Markaryd ger uppmärksamhet och tjänar som föredöme för många andra. Samtidigt finns det alltid saker som kan göras bättre och det gäller att inte slå sig till ro, utan hela tiden sträva mot nya mål. Men det är minst lika viktigt att glädja sig och njuta över vunna framgångar. Det förtjänar vi alla att göra. Tack ska ni ha!

Skatteutjämningskommitténs förslag överlämnat

Idag har jag, i egenskap av ordförande i den parlamentariska skatteutjämningskommittén, överlämnat vårt betänkande till finansmarknadsminister Peter Norman. Det är ett fullständigt enigt betänkande utan reservationer eller särskilda yttranden, vilket är unikt, inte minst mot bakgrund av att systemet omfördelar drygt 85 miljarder kronor till kommuner och landsting. Därmed är 2½ års arbete avslutat, vilket både känns skönt och lite vemodigt.
.
Kommittén föreslår förändringar både i inkomst- och kostnadsutjämningen. Förändringarna ska enligt förslaget införas den 1 januari 2013. De ekonomiska effekterna av förändringarna slår successivt igenom under en sexårsperiod.
.
För att kunna skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting är det viktigt att de beräkningar som ligger till grund för utjämningen kontinuerligt ses över och anpassas till förändringar i vårt samhälle. Sveriges kommuner och landsting har olika förutsättningar beroende på hur strukturen ser ut bl.a. vad gäller demografi, geografi och skattekraft. Syftet med ett utjämningssystem är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnadsskillnader.

Likvärdiga förutsättningar kräver en långtgående utjämning av såväl skattekraft och strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen ska utjämna för mätbara och opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader för obligatoriska verksamheter. Däremot ska kostnadsutjämningen ska inte utjämna för skillnader i servicenivå, effektivitet, kvalitet/ambitionsnivå och avgiftssättning.

En del av kritikerna påstår att inkomstutjämningen, som utjämnar för olika skattekraft, skulle vara tillväxthämmande. Med stöd av en forskarrapport som ingår i kommitténs arbete kan vi nu slå fast att så inte är fallet. Ett stort tack till kommitténs ledamöter, sekreteriatet, experter och sakkunniga samt alla som på ett mycket konstruktivt sätt bidragit till betänkandet.

Det har varit fantastiskt stimulerande och intressant att arbeta tillsammans med er! Hela betänkandet finns att ladda ner från regeringens hemsida.

Fler länkar: Smålandsposten 28/4, Hallands Nyheter, Dagens Industri, Örnsköldsviks Allehanda, Karlskoga-Kuriren, SR Kalmar, Dalarnas Tidningar, Höglandsnytt, Hudiksvalls Tidning, MyNewsdesk, SVT Rapport, Sydsvenskan, SVT Sydnytt, SVT Jämtlandsnytt, SR Malmöhus, SVT Smålandsnytt, SVT ABC, Smålandsposten

Våren väntar utanför

Utanför ledamotshuset lyser solen och folk flanerar i vårvärmen. Under två dagar har partistyrelsen tagit sig igenom drygt 600 sidors motionstexter, men snart är vi klara. Det är intressant att läsa igenom alla möjliga - och även omöjliga - motioner från medlemmar som vill vara med och påverka vår framtida politik. Om två månader tar Rikstinget ställning och då får vi se om ombuden är på samma linje som partistrelsen.

Länsstyrelsen i Kronoberg: ”Å ena sidan och å andra sidan”

Länsstyrelsens beslut idag att låta Sydvatten AB fortsätta leda bort inläckande grundvatten var helt väntat. Jag välkomnar att länsstyrelsen har fattat ett beslut så att vi kan överklaga och få en professionell juridisk bedömning i Miljödomstolen.

Den mångåriga tvisten handlar egentligen om de långtgående inskränkningar som införts i tunnelns omgivningar till följd av det läckage av grundvatten som sker in i tunneln. Inskränkningar och skyddsföreskrifter som kan komma att drabba tiotusentals markägare utmed tunneln, vilka inte får någon ersättning för detta intrång av Sydvatten. I oktober i fjol slog Miljööverdomstolen fast, efter anmälan från kommunerna utmed tunneln, att Sydvatten AB saknar tillstånd att leda bort grundvatten till Bolmentunneln. Sydvatten har nu åter tagit tunneln i drift efter två års reparation och fortsätter därmed den grundvattenbortledning som Miljööverdomstolen slagit fast att man saknar tillstånd för. En förundersökning mot Sydvatten AB är inledd hos miljöåklagaren vid Växjö tingsrätt.

Länsstyrelsens beslut är synnerligen inkonsekvent. Man hänvisar till Miljödomstolens dom från i fjol, men samtidigt följer man den inte i sitt eget beslut. Man anser att en tillståndsprocess skulle vara lämpligast för att avgöra de frågor som inte reglerats i tidigare domar, bl.a. till följd av att det finns en löpande prövotid för bland annat grundvattenbortledningen som ännu inte reglerats. Men man förelägger inte Sydvatten att genomföra detta.

Man påstår att verksamheten inte är tillståndspliktig, men utfärdar samtidigt ett föreläggande mot Sydvatten att inom två månader inkomma med en utredning som visar vilka tekniska åtgärder som kan vidtas för att begränsa grundvatteninläckaget till Bolmentunneln, var dessa skulle kunna vidtas, vilken effekt detta skulle ha samt kostnaderna härför.

Det tycks ganska uppenbart att länsstyrelsen i sitt beslut vill försöka tillgodose både Sydvatten och kommunerna, vilket leder till att man trasslar in sig i ett mångordigt resonemang som jag bedömer att man saknar stöd för.

Självklart kommer vi att överklaga beslutet till Miljödomstolen så att vi kan få en professionell juridisk bedömning. Det tror jag även länsstyrelsen är tacksam för.

Läs mer: SR Kronoberg, TV4 Sydost, Smålandsposten, Sydsvenskan, Barometern

Svaren som Smålänningen undanhåller läsekretsen

Efter den famösa och fullständigt felaktiga artikeln om skolans resultat i Markaryd, har kontakterna mellan redaktionen och förvaltningen på Utbildnings- och kulturnämnden varit många. När tidningsledningen bröt sitt löfte att kraftfullt dementera sina felaktiga påståenden, reagerade jag och gav förvaltningen mitt uttalade stöd.

Låt mig först slå fast att elevernas resultat i Markaryds kommun behöver bli bättre. Det är också det mest prioriterade politiska målet gällande skolan som vi har och detta är vi fullständigt överens om. Men inte blir elever och lärare mer motiverade i det arbetet, när det felaktigt och med stora rubriker basuneras ut från Smålänningen att skolan i Markaryd är sämst i landet. Ett påstående som är lögn!

Hur agerar då den granskande lokaltidningen? Jo, tidningens nyhetschef Anna H Lilliequist konstaterar följande i ett mail till förvaltningschefen i fredags:

”Efter att ha talat med dig i telefon och även med Berne Eliasson (S) så kan jag konstatera att artikeln på sista sidan innehåller felaktigheter som måste rättas till. Reportern måste helt enkelt ha missuppfattat Salsa-begreppet och blandat ihop detta med resultat. Detta är djupt beklagligt och något som kommer att tas upp med den aktuella reportern. ….. Det kommer att bli en stor dementi i artikelform i måndagens tidning!”

Alla som har läst måndagens Smålänningen i måndags, kan konstatera att det inte blev någon dementi. I stället fick förvaltningschefen göra ett genmäle. Skillnaden mellan en dementi (där tidningen gör ett tillrättaläggande och talar om och beklagar att man gjort fel) och ett genmäle (där den förfördelade parten får möjlighet att ge sin syn på saken) är väsentlig. Detta ansåg jag vara ett löftesbrott från tidningen, varför jag i måndags tog kontakt med redaktionschefen.

I mailväxlingen med mig skriver redaktionschef Anita Johansson följande:

”Jag tycker, precis som du, att vi gjorde ett riktigt dåligt jobb i torsdags kväll och jag har full förståelse för er reaktion. Min och Annas ambition var att rätta till det genom en stor, tydlig artikel överst på Markarydssidan och med puff på sidan ett med rubriken "Markaryds skola inte sämst". Jag menar att det är en dementi i artikelform.”

Efter diverse mailväxling fick jag igår eftermiddag definitivt besked av redaktionschef Anita Johansson att Smålänningen inte har för avsikt att korrigera sina misstag publikt i tidningen, varför jag skickade iväg följande avslutningsmail:

”Det förvånar mig inte. Det var därför jag skrev "med spänning", eftersom självkritik på ledarplats hade varit både oväntat och modigt. När det kommer till självkritik och att dementera ett fel som ni bevisligen har begått, då sviktar modet. Att granska och kritisera andra är betydligt behagligare, särskilt om man inte ens bemödar sig om att ta reda på fakta eller sätta sig in i ett ärende. Tyvärr kan jag, och väldigt många med mig, bara konstatera att denna never-ending story fortsätter med periodisk regelbundenhet och att det är samma skribent som gång efter gång är orsak till fadäserna. Jag vet snart inte hur många gånger tidningen, och inte minst du själv, lovat förbättringar, men av dessa ser vi inget. Innebörden i ordet "löfte" tycks vi tolka lika olika som innebörden i ordet "dementi".”

Så trovärdigt agerar vår lokaltidning! Den uppfattning man verkligen har, beklagar man i några mail till en liten krets, medan man undanhåller allmänheten och läsarna denna information. Eller som jag uttryckte det i några frågor till nyhetschefen Anna H Lilliequist, vilka jag för övrigt fortfarande inte fått något svar på:

”Hur hade ni lyft fram i tidningen om någon politiker eller tjänsteman hade sagt det både du och Anita Johansson skriver; dvs "att vi gjorde ett riktigt dåligt jobb"? Är det bara jag som tror att detta hade föranlett en stor rubrik, artikel och med berörd kommunal tjänsteman/politiker på bild?”

Jo, jag vet att tidningen alltid får sista ordet. Jag vet att det är föga värt att hoppas på att tidningen publikt skulle medge det man uttrycker i sina mail till kommunen. Men trots det vägrar jag lägga mig platt! Jag vägrar konsekvent att vara tyst och låta osanningar och lögner stå oemotsagda. Är det något som är min uppgift som politiker, så är det att reagera på det som är orättfärdigt och fel.

Smålänningens agerande är djupt beklagligt och mycket allvarligt. Ytterst kan detta leda till att tjänstemän och politiker väljer tystnaden i stället för öppenhet. Vilken politiker eller tjänsteman vill, genom ett uttalande, riskera att Smålänningen återigen missuppfattar och basunerar ut påståenden som är fullständigt felaktiga – utan att man själv, när felet uppdagats, är beredd att tala om eller beklaga att man gjort fel? Om det blir konsekvensen, har den granskande tidningens feghet bidragit till att ytterligare undergräva det demokratiska system vi borde vara betydligt mer angelägna om att förvalta. Men den slutsatsen blir tidningen och jag förmodligen inte heller överens om.

Att begära resning i HD förändrar inte gällande domar

– Beskedet från Sydvatten idag att man överväger att begära resning i Högsta Domstolen förändrar på intet sätt rättsläget. Det säger Bengt Germundsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Markaryd i en kommentar. Genom sitt agerande bekräftar Sydvatten att man är fullt medveten om att man, genom en dom i Miljööverdomstolen, saknar tillstånd att leda bort omfattande mängder inläckande grundvatten. Ändå tvekar man inte att uppsåtligen bryta mot denna dom vilket i högsta grad är anmärkningsvärt. .

Sydvatten meddelade sitt besked idag i samband med att Bolmentunneln åter togs i drift. Enligt Sydvatten finns det ”nya skäl” som miljödomstolen och Miljööverdomstolen inte skulle ha beaktat, varför domstolen skulle ha fattat sina beslut på felaktiga grunder. – Resonemanget är inte nytt för oss i alla fall, säger Bengt Germundsson. Vi menar att miljödomstolen i sina domskäl redan prövat de sakskäl Sydvatten nu för fram som om de vore nya och hittills inte kända. .

Vidare ifrågasätter Sydvatten kommunernas agerande. Bengt Germundsson anser det självklart att Sydvatten, precis som alla andra, ska ha tillstånd för sin verksamhet. Markaryds kommun önskar en så bra tillståndsprövning som möjligt och att denna, också för Sydvattens del, ska ske enligt gällande lagstiftning och med beaktande av de förhållanden som framgår av Miljööverdomstolens dom.

– Även om Sydvatten nu överväger att begära resning, förändrar det på intet sätt det rådande rättsläget i sak, säger Bengt Germundsson. Intill dess en ny dom har meddelats gäller de nuvarande lagakraft-vunna domarna även för Sydvatten AB. Och eftersom Sydvatten idag återigen öppnade Bolmentunneln blir det svårt att neka till att man uppsåtligen och aktivt leder bort inläckande grundvatten utan tillstånd, något som redan idag är föremål för en åtalsprövning hos miljöåklagaren.

– Frågan blir därmed betydligt allvarligare. Nu handlar det även om rättssäkerhet och myndigheternas objektivitet och vilket lagligt stöd myndigheterna anser det finns för att Sydvatten, till skillnad från alla andra företag, privatpersoner och kommuner, själv kan ta sig rätten att med uppsåt sätta sig över lagakraft-vunna domar.

Länkar: SR Malmöhus, SR Kronoberg, SVT Smålandsnytt, DN, Helsingborgs Dagblad, Smålandsposten

Earth Hour

Länsstyrelsen och Sydvatten måste följa domar från högsta instans

Ärende nr 531- 200-11 angående Sydvatten AB:s idrifttagande av Bolmentunneln

Nedan följer i sin helhet kommunens yttrande, som idag gått in till Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Sydvatten AB intar sin vana trogen attityden av förfördelad part och uppger sig inte kunna förstå varför kommunen inte kan låta dem få ta i bruk en omfattande tillståndspliktig vattenverksamhet innan man erhållit tillstånd eller som i detta fall innan man ens hunnit samråda i frågan.

Sydvatten AB har som tidigare nämnts och i enlighet med vad som framgår av lagakraft-ägande dom inte tillstånd att bortleda något grundvatten till Bolmentunneln. Detta förhållande är naturligtvis något som ett bolag som Sydvatten AB inom ramen för sin egenkontroll skulle ha uppmärksammat långt tidigare. Det är således inte kommunens fel att Sydvatten AB inte har erforderliga tillstånd för sin verksamhet.

I domen slås vidare fast att undantagsregeln i 11 kap 12 § MB inte är tillämplig. Sydvatten AB kan således inte fortsätta bortleda grundvatten med stöd av denna bestämmelse. Finns det då några andra möjligheter att få ”rätt” att bortleda grundvatten innan man erhållit sitt tillstånd? Svaret på denna fråga är enligt kommunens förmenande nej. Länsstyrelsen kan inte genom föreläggande medge Sydvatten AB rätt att under viss tid bortleda viss mängd grundvatten. Skälet härför är att länsstyrelsen då skulle bryter mot instansordningen genom att direkt eller indirekt ge tillstånd till bortledande av grundvatten, något som endast tillkommer miljödomstolen.

Av det ovansagda följer att Sydvatten AB, liksom alla andra som bedriver denna typ av vattenverksamhet, måste ha tillstånd från miljödomstol innan man får börja bortleda grundvatten. De rättsfall som Sydvatten AB åberopat till stöd för att länsstyrelsen skulle kunna utforma ett föreläggande som medger grundvattenbortledning under tiden fram till dess tillstånd erhållits från miljödomstol, avser i samtliga fall tillståndsprövningar enligt 9 kap MB och har således ingen bäring på aktuell situation. Att så är fallet framgår med önskvärd tydlighet av ett flertal avgöranden från miljödomstolarna. Kommunen kan som exempel göra länsstyrelsen uppmärksam på Växjö tingsrätt, miljödomstolens, dom av den 16 februari 2011 i mål nr M 2595-10 ävensom miljödomstolen och miljööverdomstolens bedömningar i det s k Listarumsärendet, vilket rörde en i Simrishamn kommun belägen kommunal vattentäkt. Av dessa avgöranden framgår att enda möjligheten för länsstyrelsen att hantera ärendet är att förbjuda Sydvatten AB att bortleda grundvatten till dess tillståndsprövning skett och tillstånd lämnats till grundvattenbortledning.

I sitt yttrande påstår Sydvatten AB ”att det underlag som erfordras för prövningen redan inhämtats”. Om detta är med sanningen överensstämmande, ställer sig kommunen frågande till varför inte detta material bifogas till yttrandet. Detta är särskilt märkligt med tanke på att kommunerna i sitt tidigare yttrande i februari 2011, efterlyst bl a utredningar rörande var utefter tunneln och i vilken omfattning grundvatteninläckaget sker. Länsstyrelsen kan inte heller vara omedveten om att kommunen liksom övriga kommuner utmed tunnelsträckningen redan i samband med utpekandet av Bolmentunneln som riksintresse efterfrågat en sådan utredning.

Sydvatten AB uppger vidare i sitt yttrande att man kommer att ”söka tillstånd för den grundvattenbortledning som inläckaget medför”. Kommunen tolkar detta som att Sydvatten AB fortfarande inte vet omfattningen av inläckaget, ävensom och att man inte heller utrett olika alternativ såsom injektering eller liknande skyddsåtgärder utefter tunnellinjen för att minimera inläckaget av grundvatten. Ett idrifttagande av Bolmentunneln innan tillståndsfrågan avgjorts kommer att försvåra möjligheten att utföra denna typ av utredningar. Utredningar som kommunen och troligtvis även miljödomstolen kommer efterfråga vid den kommande tillståndsprövningen.

Sydvatten AB anför i sitt yttrande att ”det är oklart vad kommunen vill uppnå med sin begäran”. Svaret är enkelt. Kommunerna önskar en så bra tillståndsprövning som möjligt och att denna skall ske enligt gällande lagstiftning och med beaktande av omfattningen av den grundvattenbortledning som sker i dag. Detta innebär bl a att grundvattenförhållandena i och kring tunneln utreds på ett korrekt och professionellt sätt, att alternativ utreds och volymer fastställs. Dessa utredningar och eventuella krav på kompletteringar från sakägare och domstol kan inte ske om tunneln är i drift.

Avslutningsvis är det också så, även om Länsstyrelsen i Kronobergs län och Sydvatten AB tycker sig stå över detta, att ett fortsatt bortledande strider mot gällande lagstiftning och tidigare meddelade domar. Såvitt kommunerna blivit informerade om så har ju också Länsstyrelsen i Kronobergs län lämnat in en polisanmälan mot Sydvatten AB rörande den nu aktuella grundvattenbortledningen. Bara dessa skäl torde vara tillräckliga för att förbjuda Sydvatten AB att fortsätta bortleda grundvatten till Bolmentunneln till dess tillstånd erhållits. Som alla berörda vet har ju också Sydvatten AB under mer än två år lyckats förse anslutna Skånekommuner med vatten utan att Bolmentunneln varit i drift, varför detta skäl att medge fortsatt bortledande väger tunt.

Markaryd har lägst sjukfrånvaro i länet

Markaryds kommun uppvisar lägst sjukfrånvaro bland sin personal av alla kommuner i Kronobergs län. I bokslutet för år 2010 redovisas en total sjukfrånvaro bland kommunens anställda på 4,1%, vilket är lägst i länet. Det är en mycket bra siffra som placerar Markaryds kommun bland de 20-25 kommuner i landet som har lägst sjukfrånvaro. Sedan 2006 har den totala sjukfrånvaron i Markaryd halverats.

Sjukfrånvaron för samtliga kommuner i landet ligger i medeltal på 5,2%, med en spridning mellan 3,3% till 7,6%. Siffrorna för länets kommuner är följande: Markaryd (4,1%), Växjö (4,3%), Älmhult (4,5%), Ljungby (4,6%), Alvesta (4,8%), Tingsryd (4,9%), Uppvidinge (5,5%) och Lessebo (7,4%).

Personalen är den viktigaste resursen inom våra kommunala verksamheter och för de tjänster vi ansvarar för. Inte minst med tanke på att personalkostnaderna motsvarar hela 66% av kommunens alla driftskostnader.

Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden i kommunen uppgår till 90%, vilket är en mycket hög siffra. Sedan 1999 har samtliga anställda inom vård och omsorg rätt till heltidsanställningar, men med möjlighet att välja lägre tjänstgöringsgrad och rätt att även välja förändrad tjänstgöringsgrad över tid när den anställde så önskar. En genomgång visar också att i stort sett all personal har den tjänstgöringsgrad man önskar.

Det är i stort sett enbart bland utbildnings- och kulturnämndens anställda som vi inte lyckats fullt ut. Vår ambition som arbetsgivare är dock att tillgodose de anställdas önskemål om önskad tjänstgöringsgrad i så stor utsträckning som möjligt.

Hela pensionsskulden täckt för Markaryds kommun

I samband med bokslutet för år 2010 kan Markaryds kommun, för första gången någonsin, redovisa att avsättningarna för kommunens framtida pensionskostnader överstiger den upparbetade pensionsskulden. Det innebär att kommunens pensionsskuld nu är täckt till 100%, något som är unikt för Sveriges kommuner och landsting och något som ytterligare stärker bedömningen att Markaryds kommun är en ekonomiskt, mycket välskött kommun.

Vid årsskiftet uppgick kommunens samlade pensionsskuld inklusive löneskatt till 246,5 miljoner kr. Samtidigt utgör marknadsvärdet på de finansiella pensionstillgångarna 258,2 miljoner kr. Värdet på pensionstillgångarna ökade under 2010 med 21,7 miljoner kr (9,2%) och var vid årsskiftet placerat med 35% i aktier och 65% i räntebärande papper.

Att vi nu har full täckning för vår pensionsskuld innebär att vi framöver kommer att kunna lyfta av pensionskostnader från våra verksamheter, kostnader som idag belastar nämnderna i sina respektive nämndsbudgetar. Detta kommer att vara mycket positivt för våra verksamheter.

Vid årsskiftet 1997/98 sålde Markaryds kommun sin energiverksamhet, vilket inbringade 138,5 miljoner kr. Den totala köpeskillingen avsattes för att täcka kommunens pensionsskuld. Det är dessa medel som förvaltats och ökat i värde.

Vår strategi under alla år har varit att förvalta de avsatta pengarna på ett säkert sätt och vi har också varit mycket tydliga med att inte använda de här pengarna för den löpande verksamheten. Detta har varit en klok politik som idag ger Markaryds kommun en mycket god ekonomisk stabilitet inför framtiden.