onsdag 13 juni 2012

Likvärdiga förutsättningar - en självklarhet!

























Skall människors plånbok avgöra hur bra vården, skolan och omsorgen är? Ska det nationellt fastställda uppdraget vara likvärdigt för alla barn, gamla och funktionshindrade oavsett om man råkar bo i en attraktiv boendekommun med många höginkomsttagare nära storstaden eller i en inlandskommun där andelen pensionärer är lika stor som befolkningen i arbetsför ålder? Har inte alla barn, gamla och funktionshindrade rätt att få en likvärdig skola och vård? Jo, det är jag säker på att den absolut övervägande majoriteten av befolkningen tycker. Ett likvärdigt, nationellt uppdrag kräver en solidarisk finansiering.

Därför har samtliga partier under decennier ställt sig bakom ett utjämningssystem som dels utjämnar för de enorma skillnader som finns mellan Sveriges kommuner vad gäller skattekraft, men också för strukturellt betingade, opåverkbara kostnader för obligatoriska verksamheter. Det har man åtminstone ställt sig bakom så här långt.

I april 2011 överlämnade jag, som ordförande för den senaste parlamentariska skatteutjämningskommittén, ett unikt betänkande till finansmarknadsminister Peter Norman. Samtliga ledamöter från alla partier, experter och sakkunniga ställde sig bakom kommitténs förslag som därmed var enigt utan reservationer eller särskilda yttranden. Något tidigare hade aldrig hänt i utjämningssammanhang. Drygt 90% av remissinstanserna ställde sig bakom merparten av kommitténs förslag.

Efter remissrundan har inget hänt, utan förslaget har effektivt stoppats upp på finansdepartementet. (KD) och (C) har försökt få med sina Allianskamrater, men tiden har gått. Till dess ett enigt finansutskott igår gav regeringen i uppdrag att lägga fram en proposition om en reformerad skatteutjämning.

Det är slående hur stor okunskapen är om systemet som sådant. Likaså är väldigt många omedvetna om kommitténs förslag. Mångårig kunskap, vetenskapliga rapporter och uppföljningar som beslutsfattare normalt är väldigt angelägna att lägga som grund för sina beslut, är inte värda någonting. Myter och medvetna osanningar sprids som stöd för den egna uppfattningen.

Utjämningskommittén.08 arbetade under c:a 2½ år för att ta fram betänkandet. Den bärande princip vi arbetade efter var att identifiera de opåverkbara variablerna för strukturellt betingade kostnader som kommuner och landsting har för obligatoriska verksamheter och hitta statistiskt signifikanta samband med en hög förklaringsgrad. Fram till det näst sista kommittésammanträdet diskuterade och arbetade vi för att bli överens om dessa principer och variabler innan utfallet presenterades på kommun- och landstingsnivå.

Därför är det lite beklämmande att konstatera att det enda som räknas är siffran på sista raden och huruvida den egna kommunen blir vinnare eller förlorare.

Min förhoppning är att det fortfarande ska finnas en majoritet i Sveriges Riksdag som anser att barnen i Ydre ska ha samma rätt till en likvärdig skola som barnen i Sollentuna oberoende av sina föräldrars skattekraft och tjocklek på plånboken. Jag hoppas att våra folkvalda politiker fortfarande ska anse att demensvården ska vara likvärdig för de drabbade oavsett om man råkar bo i så demografiskt vitt skilda kommuner som Sorsele eller Täby.

Det är inte utan viss oro jag noterar att alltfler börjar sväva på målet. ”Likvärdigt? Ja, men inte ska vi vara med och utjämna för skillnaderna. Det får var och en klara själv”.

En anledning till att jag blev kristdemokrat är begreppet ”personalism” som innebär en helhetssyn på människan. Kristdemokratin vänder sig mot såväl individualismen som kollektivismen. Enligt Kristdemokraternas principprogram är också solidariteten en grundbult. Den solidariteten definieras i principprogrammet som ”en strävan efter social rättvisa, det vill säga en ambition att utjämna strukturella orättvisor och skapa en rättvis fördelning av samhällets goda”.

Med den värdegrunden är det inte svårt att ta strid för uppfattningen att likvärdiga förutsättningar är och fortsatt ska vara en självklarhet.

onsdag 6 juni 2012

Nationaldagen 2012

Det känns både hedrande och högtidligt att på nationaldagen få välkomna våra nya svenska medborgare till Sverige och till Markaryds kommun. Under 2011 var det 35 st personer i Markaryds kommun som fick sitt svenska medborgarskap. De flesta av dem bor fortfarande kvar i kommunen och några av dem hade anmält sitt deltagande i samband med nationaldagsfirandet.

De 35 personer i Markaryds kommun som idag får sitt nya svenska medborgarskap kommer från en rad länder; Schweiz, Polen, Ukraina, Ryssland, Filippinerna, Serbien/Montenegro, Bosnien/Herzegovina, Uzbekistan, Rumänien, Libanon, Danmark, Tyskland, Kirgizistan och Frankrike. Flest kommer det från Bosnien och Ryssland.

I Sverige är det väldigt ovanligt att folkmängden minskar från ett år till ett annat. Senast det hände var 1880, då folkmängden minskade med drygt 13 000 personer till följd av utvandringen till Nordamerika. Då såg situationen helt annorlunda ut. Fattigdom, missväxt, politiskt och religiöst förtryck innebar att omkring 1,3 miljoner svenskar utvandrade till USA.

Mellan 1900 och 1975 berodde folkökningen i Sverige till största delen på ett födelseöverskott, det var fler som föddes än som dog. Men från 1975 och framåt har folkökningen främst berott på ett invandringsöverskott.

Sverige är ett idag ett land med stora möjligheter. Vi står upp för grundläggande värderingar om mänskliga rättigheter, demokrati och människors lika värde oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning. För oss kan detta låta självklart, men detta är värderingar som vi alla ständigt måste stå upp och värna. Det räcker med att titta på nyhetssändningarna för att förstå hur påfallande ofta historien upprepar sig igen.

Idag framstår Sverige för många som hoppets och möjligheternas land. Låt oss arbeta för att det ska förbli så. Några av våra nya svenska medborgare har kommit till Sverige under lugna och fredliga former, medan andra har lämnat sitt land under dramatiska former.

Medborgarskapet som man får brukar i juridisk mening definieras som det formella förhållandet mellan en individ och en stat när det gäller rättigheter och skyldigheter. Det mest påtagliga beviset på medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige, att bo och arbeta här och att ha rösträtt till riksdagsvalen.

Som ett minne från den här dagen förärades alla nya svenska medborgare ett diplom och en minnegåva från Markaryds kommun. Med det vill vi gratulera er till ert svenska medborgarskap, hälsa er hjärtligt välkomna och önska er lycka till! 


tisdag 5 juni 2012

Markaryd tredje bästa kommun på tillgänglighet





















Markaryds kommun hamnar på en tredje plats i Sverige när företaget Humana igår redovisade sin ”Tillgänglighetsbarometer 2012”. I undersökningen jämför man tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i 200 svenska kommuner. Den här fina placeringen är resultatet av ett mycket bra samarbete mellan våra lokala handikapporganisationer och kommunen.

Varje år publiceras ”Tillgänglighetsbarometern” av företaget Humana, med expertstöd från Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. I undersökningen jämför man hur väl kommunerna lyckats att göra samhället mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning.

Kommunerna har ett särskilt ansvar för att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade och vi har jobbat målmedvetet med de här frågorna under lång tid. Vi har tydliga politiska mål genom vår handikapplan, sedan 2003 sätter vi årligen av resurser i den kommunala budgeten som är öronmärkta för tillgänglighetsarbetet och vi bedriver ett aktivt attitydarbete genom seminarier och föreläsningar. Våra handikapporganisationer är mycket engagerade och tillsammans har vi genomfört olika åtgärder för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder.

Några konkreta exempel på vårt arbete är tillgänglighetsguiden som visar hur tillgängliga de offentliga verksamheterna, butiker och affärer är. Vi har genomfört en tillgänglighetsvandring tillsammans med fastighetsägare och handikapporganisationerna, vilket innebar ett krafttag för att förbättra tillgängligheten. Vad gäller kommunens egen verksamhet har vi satsat mycket på gruppboenden och en meningsfull daglig sysselsättning. Tillsammans med personalen driver några ungdomar inom omsorgen Café Linné i Kommunhuset som ett eget företag (intraprenad).

– Det finns mycket mer att göra, inte minst med arbetet för attityder och värderingar, säger Bengt Germundsson. Alla funktionshinder är inte synliga och här behöver vi arbeta för en betydligt större förståelse i samhället. Med det här resultatet blir det ännu mer inspirerande att fortsätta arbeta för ett mer tillgängligt samhälleför alla.

Undersökningen bygger på en enkät där 202 kommuners arbete med tillgänglighet undersökts. Kommunerna har bland annat svarat på frågor om hur de arbetar med tillgänglighet i styrande dokument och i upphandlingar, men också om hur tillgängligheten ser ut på skolor, idrottsanläggningar och lekplatser. Markaryds kommun placerade sig som den tredje bästa kommunen i Sverige.

måndag 4 juni 2012

Måndag, mötesdag!



















Mötesdagen måndag marscherar mot midnatt. Många möten, mail, medborgarkontakter medförde matchande markfrågediskussion med många möjligheter. Middag med måltidsdryck mättade. Mötte massmedia med många medskick. Mittenpartierna minskade, moderaterna minskade mest. Muntra medlemmar möttes med möjliggörande måldiskussioner. Markaryd möter måndagsnatten. Misstänker möjlig morgontrötthet.

torsdag 31 maj 2012

Stoppa EU:s föreningsmoms - NU!



















Under året kommer EU:s ministerråd att fatta slutgiltigt beslut gällande om ideella föreningar får undantas från EU:s momsregler. Under de närmaste veckorna kommer Kristdemokraterna i Markaryds kommun att via brev eller mail rikta sig till alla föreningar i kommunen med en uppmaning att ansluta sig till momsuppropet mot EU:s förslag.  Ett införande av föreningsmoms skulle innebära ett hårt slag mot det ideella arbetet. Vi uppmanar därför kommunens, och gärna länets, föreningar att ansluta sig till detta upprop - www.stoppaföreningsmomsen.nu – via internet för att visa hur viktig frågan är i Sverige. Genom att skriva på uppropet ger föreningarna Sveriges regering stöd i kampen för att stoppa förslaget.

Om förslaget går igenom kommer det att innebära ett hårt slag mot svenskt föreningsliv. Momsen kommer såväl praktiskt som ekonomiskt att bli en börda för ideella föreningar såsom idrottsklubbar, kulturföreningar, biståndsorganisationer, trossamfund. Risken är att en stor del av kärnan i det ideella arbetet, efter ett sådant införande, varken skulle vara lönsamt eller ideellt.

Den ideella sektorn spelar en central roll som förenande kitt i vårt samhälle. I föreningar växer och utvecklas vi som människor och blir en del i ett större sammanhang. Alla de ideella insatser som görs i Sveriges föreningar kan inte nog uppskattas och bör inte beskattas.

På webbsidan www.stoppaföreningsmomsen.nu finns det upprop vi nu söker stöd för. Vi kommer att skicka en inbjudan till alla föreningar i Markaryds kommun som vi har adresser till och hoppas att uppropet också kan spridas till andra kommuner. Föreningar signerar uppropet genom att skriva in en unik kod de får i brevet.

Kristdemokraterna har under lång tid arbetat aktivt med frågan och söker nu stöd i det fortsatta arbetet mot ett införande av föreningsmomsen.

torsdag 24 maj 2012

Beslut om fortsatt skolsatsning



















Kommunfullmäktige i Markaryds kommun beslutade i kväll med en förkrossande majoritet att ställa sig bakom Alliansens förslag till fortsatt skolsatsning. Förslaget, som jag beskrivit i detalj i tidigare blogginlägg, innebär att vi fullföljer det redan påbörjade arbetet med Höjdenskolan etapp 2 liksom åtgärderna på Huneskolan. Byggnationen av två nya huskroppar på Höjden, matsal, undervisningslokaler och kök ska stå klara så snart som möjligt och på ett så bra sätt som möjligt.

Vidare vill vi tidigarelägga åtgärderna på Strömsnässkolan och påbörja dem så snart som möjligt när budgeten för 2013 väl är klubbad i november.

Utredningen om Hunehallen visar på ett större bekymmer än vad som tidigare varit känt. Självklart vill vi tillgogodose skolans och föreningslivets krav på ändamålsenliga lokaler. För Hunehallen är det oerhört viktigt att göra rätt sak. Här talar vi om riktigt stora kostnader, varför ett uppdrag ges att till budgetberedningen redovisa vilka åtgärder i form av förbättrat lokalutnyttjande, omfattande renovering eller t o m nybyggnation, som är det långsiktigt mest kostnadseffektiva och verksamhetsmässigt bästa.

Det känns riktigt skönt att beslutet nu är fattat i mycket stor enighet och att få börja arbeta med att verkställa denna satsning. Ändamålsenliga skollokaler är en viktig del för att eleverna ska lyckas med sin utbildning. Men minst lika viktigt är det med bra lärare och ett gott ledarskap och i alla dessa delar måste vi lyckas. Alliansens ambition är tydlig i det fallet och den kommer vi tillsammans att arbeta vidare för att förverkliga!

onsdag 16 maj 2012

Alliansens skolsatsning i Markaryds kommun



















Idag offentliggjorde Alliansen i Markaryd sitt förslag till hur projektet "Framtidens skola" i Markaryds kommun ska fortsätta att genomföras. Alliansen har på ett ansvarsfullt sätt krävt ett grundläggande och tillförlitligt beslutsunderlag för att kunna fatta ett så klokt beslut som möjligt. Efter att noga gått igenom materialet är vi helt överens om det förslag vi nu lagt fram. Förslaget innebär en omfattande satsning på nya skollokaler på Höjdenområdet samt genomgripande upprustnings- och renoveringsåtgärder på Huneskolan och Strömsnässkolan. Kommunstyrelsen beslutade igår i full enighet att anta Alliansens förslag och nu återstår bara kommunfullmäktiges behandling av ärendet den 24 maj.

I korthet innebär vårt förslag följande:
  1. Arbetet med nybyggnation av två huskroppar på Höjdenområdet ska omgående påbörjas.
  2. Medel anslås för framtagande av erforderliga handlingar, förfrågningsunderlag mm så att en entreprenadupphandling kan genomföras och vara klar under hösten 2012.
  3. Ombyggnation av Huneskolans matsal, kök samt undervisningslokaler för hemkunskap och teknik/verkstad.
  4. En fördjupad analys kring Hunehallen ska vara klar till budgetberedningen i september 2012 för att tillgodose behovet av ändamålsenliga idrottslokaler för skola och föreningsliv.
  5. Ett förslag skall redovisas till budgetberedningen i december som gör det möjligt att påbörja renoveringsåtgärder på Strömsnässkolan så snart som möjligt.
  6. Projektets kostnader och dess finansiering ka redovisas i den budget som antas i november 2012.



















Nedan följer hela Alliansens yrkande med våra förslag till beslut:

Yrkande från Alliansen (KD, M och C)
Kommunfullmäktige har beslutat att genomföra projekt ”Framtidens skola” och i en första etapp, avseende åtgärder inom grundskolans lokaler, invigdes den första nya skolbyggnaden på Höjdenområdet i augusti 2011. Vid budgetsammanträdet 2011-11-24, § 138, beslutade kommunfullmäktige ”att vid projekteringen av Höjdenskolan etapp 2 ska ombyggnad av Hunehallen tas med i beräkningen”.

Som framgår av kommunfullmäktiges protokoll 2012-03-01, § 6, har utbildnings- och kulturnämnden redovisat delar av det uppdrag kommunfullmäktige gav i sitt beslut 2011-11-24, § 138. Kommunfullmäktige konstaterade härvid att ”i dagsläget återstår att redovisa det uppdrag som gäller renovering av Strömsnässkolan och Hunehallen. Det sammantagna förslaget innebär att medel kommer att äskas för en mycket stor investering, vilket kommer att belasta kommande års driftbudgetar. För att kunna bedöma konsekvenserna inför ett beslut av en så omfattande investering krävs att uppdraget redovisas i sin helhet till kommunfullmäktige”.

Kommunfullmäktige gav därför kommunstyrelsen 2012-03-01, § 6, i uppdrag att bereda ärendet vidare och fortsätta projekteringen, samt att en redovisning ska lämnas till kommunfullmäktige senast vid sammanträdet i maj 2012. Inom ramen för beredning av ärendet har den tekniska avdelningen tagit fram en kostnadsbedömning av kvarvarande delar av projektet ”Framtidens skola” och utbildnings- och kulturnämnden har gjort en sammanfattning som berör konsekvenser för skolans verksamheter.

Alliansen konstaterar att det nu finns redovisat ett underlag som svarar upp mot kommunfullmäktiges uppdrag och som kan föreläggas fullmäktige för beslut. Av handlingarna framgår att det finns ett omfattande renoveringsbehov av Hunehallen, Huneskolans kök och Strömsnässkolan.

Alliansen föreslår att kommunstyrelsen får i uppdrag att omgående påbörja arbetet med att uppföra en nybyggnation av två nya huskroppar på Höjdenområdet, renovera Huneskolans matsal och kök samt bygga om undervisningslokaler för hemkunskap och teknik/verkstad i huvudsak enligt redovisningen i tjänstemannaförslaget.

Utredningen visar tydligt att Hunehallen uppvisar mycket stora brister och att dessa kan åtgärdas på olika sätt. Kostnaden för att åtgärda Hunehallen kommer, oavsett val, att uppgå till mycket stora belopp. Alliansen anser det angeläget att de samlade resurserna används så klokt som möjligt för att investeringen ska ge störst möjliga nytta såväl driftsmässigt, verksamhetsmässigt som sett ur ett hållbarhetsperspektiv. Kommunstyrelsen bör därför få i uppdrag att ytterligare fördjupa utredningen kring Hunehallen. Denna utredning ska utgå från det behov som finns från såväl skolverksamheten som från föreningslivet, belysa de resurser som finns eller som behöver tillskapas för att långsiktigt erbjuda ändamålsenliga idrottslokaler för skolverksamhet och föreningsliv. Utredningen ska redovisas till budgetberedningen i september 2012.

Alliansen anser mot bakgrund av den beskrivna komplexiteten och de många osäkerhetsfaktorerna att Hunehallen inte ska innefattas i Höjdenskolan etapp 2. För att inte försena andra angelägna åtgärder inom projektet ”Framtidens skola” bör Hunehallen fortsättningsvis hanteras som ett separat objekt.

Slutligen är det Alliansens bestämda uppfattning att de åtgärder som föreslås på Strömsnässkolan ska tidigareläggas. Kommunstyrelsen får därför i uppdrag att till budgetberedningen i september 2012 redovisa ett förslag innebärande att en renovering av Strömsnässkolan ska påbörjas så snart det är möjligt.

Alliansen föreslår kommunfullmäktige besluta

att kommunstyrelsen får i uppdrag att omgående påbörja arbetet med att uppföra en nybyggnation av två nya huskroppar på Höjdenskolan i huvudsak enligt redovisningen i tjänstemannaförslaget,

att tilläggsbudgetera 3 mkr i kommunstyrelsens investeringsbudget för 2012 för framtagande av erforderliga handlingar, förfrågningsunderlag mm så att en entreprenadupphandling kan genomföras och vara klar under hösten 2012,

att kommunstyrelsen får i uppdrag att renovera Huneskolans matsal och kök samt bygga om undervisningslokaler för hemkunskap och teknik/verkstad på Huneskolan i huvudsak enligt redovisningen i tjänstemannaförslaget,

att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra, och till budgetberedningen i september 2012, redovisa en fördjupad utredning kring Hunehallen i huvudsak enligt Alliansens yrkande ovan,

att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra, och till budgetberedningen i september 2012, redovisa ett förslag innebärande att en renovering av Strömsnässkolan ska kunna påbörjas så snart det är möjligt,

att kommunstyrelsen får i uppdrag att i Budget 2013 och EFP 2014-2015 anvisa erforderliga medel samt finansiering för genomförande av projektet ”Framtidens skola”, innefattande Höjdenskolan etapp 2, Huneskolan inklusive Hunehallen samt Strömsnässkolan.

tisdag 15 maj 2012

Klart med bowling i Markaryd!



















Vid dagens sammanträde med kommunstyrelsen klubbades de sista formaliteterna som innebär att startskottet går för den efterlängtade bowlinghallen i Markaryd. Beslutet firades med specialbeställda bowlingtårtor tillsammans med arrendatorerna, sponsorerna, bowlingklubben och kommunstyrelsen. Beslutet innebär att byggnationen startar omgående för att möjliggöra spel i den nya bowlinghallen så snart som möjligt. Ett nybildat bolag med Ekebacken Hotell & Konferens och Joakim Back som ägare kommer genom ett hyres- och driftavtal att driva bowlinghallen. Därmed blir det en mycket lokal koppling till näringslivet i Markaryd - en lösning som samtliga parter känner sig mycket nöjda med. På bilden ovan ses Eva Niklasson och Joakim Back som företräder det nybildade bolaget.


Enligt avtalet kommer Markaryds kommun att uppföra en bowlinghall i direkt anslutning till badanläggningen "Hannabadet". Därmed får det vackra och redan attraktiva området kring konferensanläggningen, gymnasieskolan och folkhögskolan ytterligare en attraktion. Totalkostnaden för anläggningen uppgår till 7,8 miljoner kronor varav nästan en miljon läggs på förbättringsåtgärder i själva badanläggningen. Arrendatorernas bolag hyr hallen och driver bowlingverksamheten genom ett arrendeavtal. Dessutom investerar det nybildade bolaget i banor och övriga inventarier i bowlingdelen. NIBE AB, Markaryds Sparbank och MIBAB bidrar med totalt 4 miljoner kronor, vilket visar vilken angelägen satsning detta är inte minst för näringslivet i Markaryd. Styrelsen i den ganska nybildade föreningen Markaryds Bowlingklubb har också lagt ner ett mycket ambitiöst arbete för att den här satsningen skulle bli verklighet.

Jag vill verkligen tacka alla som på något sätt bidragit till att vi nu kan starta upp det här projektet på allvar. Ett mångårigt och idogt slit, där många parter bidragit till att gång på gång blåsa liv i projektet, bär nu frukt och vi kan alla se fram emot att låta kloten rulla om några månader. Ett stort tack till er alla! Och ett lika stort lycka till önskar jag Eva och Joakim som kommer att driva den nya bowlinghallen!

fredag 11 maj 2012

Markaryd gör reklam i Finland


Igår var jag inbjuden av näringslivrådet i Korsholms kommun utanför Vasa i finska Österbotten för ett hålla ett seminarium och berätta om vår framgångsrika samverkansmodell i Markaryd mellan kommunen och näringslivet. Detta som ett led i en satsning som näringslivsrådet i Korsholm, med sin dynamiske ordförande Stig Beijar, dragit igång för att få impulser till ett nytt arbetssätt. Strukturen i Österbotten liknar ganska mycket förhållandena i många småländska kommuner och det var genom att rikta blickarna mot Småland som man fastnade för Markaryd.

Den här sortens besök innebär inte bara att man ger något – man får också en hel del med sig tillbaka. Korsholms kommun hade verkligen satt samman ett intressant program. Vasabladets reporter Marita Bagge konstaterar mycket riktigt idag att ”gästen fick också österbottnisk visdom i retur”.

Familjeföretagaren Tore Carlson visade upp sitt företag Hydrolink och delade med sig av sina tankar om entreprenörskap. Vid ett besök på det dominerande företaget i regionen, Wärtsilä, fick vi, förutom en intressant visning av tillverkningen av gigantiska fartygsmotorer, diskutera infrastrukturens betydelse för att företag ska kunna växa och finnas kvar i regionen. Tyvärr var inte vädrets makter de bästa, men besöket på konferensanläggingen Kalle´s Inn visade i alla fall hur fantastiskt vacker den österbottniska skärgården är. Bilderna intill ger därför inte full rättvisa åt den vackra miljön.

Mina reflektioner vid kvällens seminarium med drygt 60 åhörare var att det finns väldigt stora likheter mellan såväl kommuner som regionerna trots att det skiljer både i avstånd och mellan två olika länder. Problemen känns igen, både på det lokala och nationella planet. Kanske är det inte så konstigt. Allt hänger inte på hur andra agerar eller fattar beslut, utan en hel del kan vi trots allt påverka själv. Bemötande, förhållningssätt och attityder är lika viktiga var vi än befinner oss och det är åtgärder som man kan arbeta för att förbättra i sina verksamheter utan att det kostar en krona. I just det avseendet har vi nog kommit lite längre i Markaryd än Korsholm.


Omvärldsbevakning är också något som är mycket viktigt liksom. Ibland är det bra att besöka och lära av andra. Man få idéer och tips för att själv bli bättre och ibland kan man få en bekräftelse att man själv är på rätt väg. Samtidigt är det viktigt att få nya kontakter. Några företagare jag träffade hade t ex underleverantörer i vårt närområde i Markaryd och det hade jag ingen aning om.

Med andra ord känner jag mig ganska nöjd med besöket i Finland. Det gav mig nya impulser och erfarenheter och att döma av gästernas och åhörarnas kommentarer blev gårdagskvällens seminarium också lyckat.

tisdag 8 maj 2012

Gymnasieskolan - KCM - under ett tak

Igår hade jag den stora glädjen att få vara med och inviga den senaste etappen av vår gymnasieskola KCM - Kunskapscentrum Markaryd. För två år sedan tog vi ett strategiskt beslut att samla all gymnasie- och vuxenutbildning under ett tak i samma byggnad och under fjolåret påbörjades de nybyggnationer och anpassningar som innebär att vi nu kunde inviga fantastiskt fina lokaler.



















Efter inledning av skolans nye rektor Anders Andersson gav biträdande rektor Bennie Söderblom en kort historik och önskade lycka till. NIBE:s VD Gerteric Lindquist talade och uttryckte sin glädje över det goda samarbetet mellan kommunen, skolan och näringslivet. Till sist fick också jag möjlighet att uttrycka den glädje som många av oss nu känner när KCM samlats i samma byggnad och även rikta ett tack till alla som bidragit till genomförandet av den här satsningen. Dessutom kunde jag gratulera elever, lärare och övrig personal till en fantastiskt fin arbetsplats.



















I stället för att klippa band, fick Gerteric Lindquist och jag äran att knyta samman fem band som symboliserar hur skolan nu knyts samman under samma tak. Samtidigt blev det en symbol på hur kommunen, skolan och näringslivet knyts samman. Nu hamnar NV-programmet i nya lokaler liksom energiprogrammet. Tillsammans med näringslivet startar vi ett helt nytt program i höst, VVS- och fastighetsprogrammet, som drivs i mycket nära samverkan med näringslivet i kommunen, bl a NIBE, MMA och Thimsfors VVS. Det är inte utan stolthet man konstaterar att de nya verkstadslokalerna utrustats med det senaste branschen och lokala företag som NIBE, MMA och Strömsnäspannan m fl kan erbjuda. Få skolor kan visa upp något liknande.

Det känns skönt att konstatera att fler elever än tidigare söker till kommunens gymnasieskola. Undervisningens kvalitet och lärarnas kompetens är avgörande för hur eleverna kommer att lyckas med sina studier. KCM uppvisar mycket goda resultat i det här avseendet. Två år efter avslutat utbildning har alla elever gått vidare till högre studier eller ut i arbete. Med nya, fräscha lokaler, en god studiemiljö och en nära samverkan med näringslivet är jag övertygad om att resultaten kommer att bli ännu bättre framöver.