För en tid sedan väckte jag ett initiativ i Region Kronoberg och föreslog att regionen och alla kommuner skulle tillskriva regeringen med krav på mer statligt stöd för att ta tillvara engagemanget hos många fiberföreningar för att bygga ut bredband med fiber på landsbygden. Nu har vår skrivelse gått iväg till Näringsdepartementet:
Bredbandsutbyggnad i Kronobergs län
Förutsättningarna i Kronobergs län
Kronobergs län är en region präglad av ett spritt boende
i mindre byar och på ren landsbygd. Även näringslivet har en spridd struktur
med verksamheter i mindre tätorter och på landsbygden. De gröna näringarna, som
är satta under ett intensivt rationaliseringstryck, och besöksnäringen, som är
en växande och betydelsefull näring i regionen, är exempel på branscher som har
stor omfattning i länets glesare delar. För en fortsatt utveckling inom dessa
branscher, och inom alla delar av näringslivet, är den grundläggande
ITinfrastrukturen en avgörande faktor. Infrastrukturen lägger grunden för en
digital utveckling inom alla sektorer och är därför en mycket viktig del i
samhällsutvecklingen.
Regeringens mål och medel
Målet för Sveriges IT-politik är att landet ska vara bäst
i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Alla hushåll och
företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska
samhällstjänster och service via bredband. Detta har beslutats i enlighet med
propositionen Tillgängliga elektroniska kommunikationer (prop. 2009/10:193).
Regeringens mål för bredbandstillgänglighet är att 90 % av hushållen och
företagen ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/sekund år 2020. I
Kronobergs län har vi höjt ambitionen något, med målet att minst 98 % av
regionens hushåll och företag ska ha tillgång till bredband år 2020.
Den modell regeringen har valt för utbyggnad är att
kommersiella krafter ska ansvara för utbyggnaden av infrastrukturen. Där detta
inte sker, p.g.a. att man inte ser någon kommersiell potential, ska utbyggnad
kunna ske genom statlig finansiering. De bredbandsföreningar som under senare
år bildats för att driva på utvecklingen av bredband i dessa områden kan söka
sådana statliga medel.
Av de medel som tidigare fördelats till länsstyrelserna
för bredbandsutbyggnad har 58,3 miljoner kronor tillfallit Kronobergs län. För
närvarande finns cirka 1 miljard kronor ofördelade hos Jordbruksverket. Om
samma fördelningsnyckel tillämpas för dessa medel som tidigare innebär det att
Kronobergs län skulle tilldelas 28,4 miljoner kronor. Detta ska ställas i
relation till de ansökningar från bredbandsföreningar som f.n. är inneliggande
hos Länsstyrelsen i Kronobergs län, som uppgår till drygt 80 miljoner kronor.
Arbetet i Kronobergs län
I Kronobergs län har utbyggnaden av fibernät på
landsbygden varit omfattande i vissa områden. Basen för denna utbyggnad har
varit ekonomiska föreningar, vilka ofta bildats för detta ändamål genom
omfattande ideella arbetsinsatser, starkt entreprenörskap och privatfinansiering.
Trots de geografiska utmaningar som finns i regionens struktur har utbyggnaden
i de flesta fall skett till relativt låga kostnader. Det offentliga stödet,
genom kanalisationsstöd och landsbygdsprogram eller PTS’ medfinansiering, har
härigenom räckt till fler insatser än beräknat.
En av de viktigaste faktorerna för att utbyggnaden har
kunnat ske i denna omfattning är det starka intresset och engagemanget från
privat och ideellt håll, men kommunernas stöd och hjälp, inte minst genom den
kommunala medfinansieringen, har varit avgörande för framgången.
Bredbandsutbyggnaden har dock skett ojämnt över länets yta och i vissa av
länets kommuner har mindre än 10 % av befolkningen tillgång till bredband med
denna kapacitet.
Region Kronoberg och länets kommuner har höga ambitioner
när det gäller bredbandsutbyggnaden i länet och därutöver har en rad nya
bredbandsföreningar kommit igång under senare tid. Mobiliseringen kring bredbandsfrågan
är således stark och ideella krafter och kommuner lägger ned mycket arbete på
att stärka infrastrukturen med syfte att förbättra förutsättningarna för boende
och arbete i hela länet. Den starka mobiliseringen och det stora engagemanget
för bredbandsfrågan speglar de behov och det intresse som finns för att få
tillgång till fullgod bredbandskommunikation. För att detta arbete ska kunna
fortsätta är det viktigt att engagemanget hos de ideella bredbandsföreningarna
upprätthålls och att de ges ett välförtjänt erkännande för sina insatser. Det
är också av vikt att ta tillvara de nya initiativ till sådana föreningar som
kontinuerligt tas med syfte att täcka de ”vita fläckar” som fortfarande finns i
länet och därmed nå de högt ställda målen.
Konsekvenser
I ett läge när arbetet med planering och mobilisering för
att stärka bredbandsstrukturen fortgår inom både kommuner, region och
bredbandsföreningar kan vi konstatera att de statliga medel som avsatts för
ändamålet inte kommer att räcka för att uppnå de ambitiösa mål som satts för
utbyggnaden i Kronobergs län. Staten har ett grundläggande ansvar för att dess
invånare får tillgång till fast bredband via fiber eller likvärdig teknik, men
har hittills inte fullt ut tagit det ansvar man har att se till att den
finansierings- och genomförandemodell man valt fungerar för att tillgodose
detta. Det finns ett uppenbart glapp mellan de behov som finns och de medel som
staten avsätter för ändamålet – om fördelning till regionerna sker enligt
tidigare modell uppgår denna brist, utifrån de planer och ansökningar som finns
i nuläget, till cirka 50 miljoner kronor i Kronobergs län. Ytterligare en
negativ faktor som hämmar utbyggnaden och försvårar situationen för
bredbandsföreningarna är den långsamhet som råder i statens hantering av de
ekonomiska stimulanserna.
Risken är därmed uppenbar att utbyggnaden kommer att
avstanna och att förutsättningarna för en positiv utveckling i länet äventyras.
Möjligheterna att nå Regeringens mål om tillgång till bredband för såväl
hushåll som företag minskar därmed också avsevärt.
Slutsats
Region Kronoberg och samtliga kommuner i Kronobergs län
ser med oro på den uppbromsning som skett för bredbandsutbyggnaden, trots de
omfattande insatser som gjorts i länet av såväl ideella krafter som från
kommunalt håll. Vi är beredda att fortsätta arbeta tillsammans med ideella
krafter för att på ett kostnadseffektivt sätt, precis som tidigare, utveckla
bredbandsinfrastrukturen i Kronobergs län.
För att kommuner och bredbandsföreningar gemensamt ska
kunna genomföra detta krävs dock en del insatser från statens sida. Regeringen
bör skyndsamt avsätta tillräckligt med riktade medel – utöver den miljard som
f.n. är ofördelad för ändamålet - som täcker de behov som finns för att
åtminstone nationella mål ska kunna nås. Här måste man således ta hänsyn till
såväl de ideella initiativ som redan finns, i form av inneliggande ansökningar
hos länsstyrelserna, som de nya initiativ som tagits under senare tid för att
täcka återståendebrister i bredbandsinfrastrukturen. Till detta bör man koppla
ett enkelt och tydligt regelverk som underlättar och snabbar på myndigheternas
hantering av stödet, med syfte att öka takten i bredbandsutbyggnaden.
Genom sådana insatser kan staten ta sitt ansvar när det
gäller stimulans och finansiering av bredbandsutbyggnaden i de delar av länet
där det inte anses vara kommersiellt gångbart.
Anna Fransson, ordförande regionstyrelsen, Region Kronoberg
Per Ribacke, ordförande kommunstyrelsen, Alvesta kommun
Monica Widnemark, ordförande kommunstyrelsen, Lessebo kommun
Magnus Gunnarsson, ordförande kommunstyrelsen, Ljungby kommun
Bengt Germundsson, ordförande kommunstyrelsen, Markaryds kommun
Mikael Jeansson, ordförande kommunstyrelsen, Tingsryds kommun
Åke Carlsson, ordförande kommunstyrelsen, Uppvidinge kommun
Bo Frank, ordförande kommunstyrelsen, Växjö kommun
Ingemar Almqvist, ordförande kommunstyrelsen, Älmhults kommun