fredag 29 april 2011

Bokslut 2010 – TACK för fantastiskt goda insatser!

Vid kommunfullmäktiges sammanträde ikväll gick vi igenom bokslutet för 2010. Det är ett återigen ett mycket bra bokslut som vi kan visa upp, inte minst till följd av alla de fantastiska insatser som utförs av vår personal och alla andra som på olika sätt bidrar till att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet till våra kommuninvånare. Ett från hjärtat stort TACK till er alla för goda insatser under 2010.

Vid sammanträdet var det stor samstämmighet från alla nämnder. Även oppositionen och revisionen lovordade det goda samarbetsklimatet och vår enighet vad gäller stora och viktiga strategiska beslut för kommunen. För första gången någonsin uppnår vi full täckning av den upparbetade pensionsskulden, soliditeten ligger på 75% och kommunen är i princip skuldfri. Verksamhetsmässigt placerar vi oss i topp eller mycket högt i olika jämförelser.

Markaryds kommun är en mycket välskött kommun, något jag är väldigt stolt över. Det hoppas jag också att vår personal känner. Det vi tillsammans åstadkommer i Markaryd ger uppmärksamhet och tjänar som föredöme för många andra. Samtidigt finns det alltid saker som kan göras bättre och det gäller att inte slå sig till ro, utan hela tiden sträva mot nya mål. Men det är minst lika viktigt att glädja sig och njuta över vunna framgångar. Det förtjänar vi alla att göra. Tack ska ni ha!

onsdag 27 april 2011

Skatteutjämningskommitténs förslag överlämnat

Idag har jag, i egenskap av ordförande i den parlamentariska skatteutjämningskommittén, överlämnat vårt betänkande till finansmarknadsminister Peter Norman. Det är ett fullständigt enigt betänkande utan reservationer eller särskilda yttranden, vilket är unikt, inte minst mot bakgrund av att systemet omfördelar drygt 85 miljarder kronor till kommuner och landsting. Därmed är 2½ års arbete avslutat, vilket både känns skönt och lite vemodigt.
.
Kommittén föreslår förändringar både i inkomst- och kostnadsutjämningen. Förändringarna ska enligt förslaget införas den 1 januari 2013. De ekonomiska effekterna av förändringarna slår successivt igenom under en sexårsperiod.
.
För att kunna skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting är det viktigt att de beräkningar som ligger till grund för utjämningen kontinuerligt ses över och anpassas till förändringar i vårt samhälle. Sveriges kommuner och landsting har olika förutsättningar beroende på hur strukturen ser ut bl.a. vad gäller demografi, geografi och skattekraft. Syftet med ett utjämningssystem är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att kunna ge sina invånare likvärdig service oberoende av skattekraft och opåverkbara strukturella kostnadsskillnader.

Likvärdiga förutsättningar kräver en långtgående utjämning av såväl skattekraft och strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen ska utjämna för mätbara och opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader för obligatoriska verksamheter. Däremot ska kostnadsutjämningen ska inte utjämna för skillnader i servicenivå, effektivitet, kvalitet/ambitionsnivå och avgiftssättning.

En del av kritikerna påstår att inkomstutjämningen, som utjämnar för olika skattekraft, skulle vara tillväxthämmande. Med stöd av en forskarrapport som ingår i kommitténs arbete kan vi nu slå fast att så inte är fallet. Ett stort tack till kommitténs ledamöter, sekreteriatet, experter och sakkunniga samt alla som på ett mycket konstruktivt sätt bidragit till betänkandet.

Det har varit fantastiskt stimulerande och intressant att arbeta tillsammans med er! Hela betänkandet finns att ladda ner från regeringens hemsida.

lördag 16 april 2011

Våren väntar utanför


Utanför ledamotshuset lyser solen och folk flanerar i vårvärmen. Under två dagar har partistyrelsen tagit sig igenom drygt 600 sidors motionstexter, men snart är vi klara. Det är intressant att läsa igenom alla möjliga - och även omöjliga - motioner från medlemmar som vill vara med och påverka vår framtida politik. Om två månader tar Rikstinget ställning och då får vi se om ombuden är på samma linje som partistrelsen.

onsdag 13 april 2011

Länsstyrelsen i Kronoberg: ”Å ena sidan och å andra sidan”

Länsstyrelsens beslut idag att låta Sydvatten AB fortsätta leda bort inläckande grundvatten var helt väntat. Jag välkomnar att länsstyrelsen har fattat ett beslut så att vi kan överklaga och få en professionell juridisk bedömning i Miljödomstolen.


Den mångåriga tvisten handlar egentligen om de långtgående inskränkningar som införts i tunnelns omgivningar till följd av det läckage av grundvatten som sker in i tunneln. Inskränkningar och skyddsföreskrifter som kan komma att drabba tiotusentals markägare utmed tunneln, vilka inte får någon ersättning för detta intrång av Sydvatten. I oktober i fjol slog Miljööverdomstolen fast, efter anmälan från kommunerna utmed tunneln, att Sydvatten AB saknar tillstånd att leda bort grundvatten till Bolmentunneln. Sydvatten har nu åter tagit tunneln i drift efter två års reparation och fortsätter därmed den grundvattenbortledning som Miljööverdomstolen slagit fast att man saknar tillstånd för. En förundersökning mot Sydvatten AB är inledd hos miljöåklagaren vid Växjö tingsrätt.


Länsstyrelsens beslut är synnerligen inkonsekvent. Man hänvisar till Miljödomstolens dom från i fjol, men samtidigt följer man den inte i sitt eget beslut. Man anser att en tillståndsprocess skulle vara lämpligast för att avgöra de frågor som inte reglerats i tidigare domar, bl.a. till följd av att det finns en löpande prövotid för bland annat grundvattenbortledningen som ännu inte reglerats. Men man förelägger inte Sydvatten att genomföra detta.


Man påstår att verksamheten inte är tillståndspliktig, men utfärdar samtidigt ett föreläggande mot Sydvatten att inom två månader inkomma med en utredning som visar vilka tekniska åtgärder som kan vidtas för att begränsa grundvatteninläckaget till Bolmentunneln, var dessa skulle kunna vidtas, vilken effekt detta skulle ha samt kostnaderna härför.


Det tycks ganska uppenbart att länsstyrelsen i sitt beslut vill försöka tillgodose både Sydvatten och kommunerna, vilket leder till att man trasslar in sig i ett mångordigt resonemang som jag bedömer att man saknar stöd för.


Självklart kommer vi att överklaga beslutet till Miljödomstolen så att vi kan få en professionell juridisk bedömning. Det tror jag även länsstyrelsen är tacksam för.


fredag 8 april 2011

Svaren som Smålänningen undanhåller läsekretsen

Efter den famösa och fullständigt felaktiga artikeln om skolans resultat i Markaryd, har kontakterna mellan redaktionen och förvaltningen på Utbildnings- och kulturnämnden varit många. När tidningsledningen bröt sitt löfte att kraftfullt dementera sina felaktiga påståenden, reagerade jag och gav förvaltningen mitt uttalade stöd.

Låt mig först slå fast att elevernas resultat i Markaryds kommun behöver bli bättre. Det är också det mest prioriterade politiska målet gällande skolan som vi har och detta är vi fullständigt överens om. Men inte blir elever och lärare mer motiverade i det arbetet, när det felaktigt och med stora rubriker basuneras ut från Smålänningen att skolan i Markaryd är sämst i landet. Ett påstående som är lögn!

Hur agerar då den granskande lokaltidningen? Jo, tidningens nyhetschef Anna H Lilliequist konstaterar följande i ett mail till förvaltningschefen i fredags:

”Efter att ha talat med dig i telefon och även med Berne Eliasson (S) så kan jag konstatera att artikeln på sista sidan innehåller felaktigheter som måste rättas till. Reportern måste helt enkelt ha missuppfattat Salsa-begreppet och blandat ihop detta med resultat. Detta är djupt beklagligt och något som kommer att tas upp med den aktuella reportern. ….. Det kommer att bli en stor dementi i artikelform i måndagens tidning!”

Alla som har läst måndagens Smålänningen i måndags, kan konstatera att det inte blev någon dementi. I stället fick förvaltningschefen göra ett genmäle. Skillnaden mellan en dementi (där tidningen gör ett tillrättaläggande och talar om och beklagar att man gjort fel) och ett genmäle (där den förfördelade parten får möjlighet att ge sin syn på saken) är väsentlig. Detta ansåg jag vara ett löftesbrott från tidningen, varför jag i måndags tog kontakt med redaktionschefen.

I mailväxlingen med mig skriver redaktionschef Anita Johansson följande:

”Jag tycker, precis som du, att vi gjorde ett riktigt dåligt jobb i torsdags kväll och jag har full förståelse för er reaktion. Min och Annas ambition var att rätta till det genom en stor, tydlig artikel överst på Markarydssidan och med puff på sidan ett med rubriken "Markaryds skola inte sämst". Jag menar att det är en dementi i artikelform.”

Efter diverse mailväxling fick jag igår eftermiddag definitivt besked av redaktionschef Anita Johansson att Smålänningen inte har för avsikt att korrigera sina misstag publikt i tidningen, varför jag skickade iväg följande avslutningsmail:

”Det förvånar mig inte. Det var därför jag skrev "med spänning", eftersom självkritik på ledarplats hade varit både oväntat och modigt. När det kommer till självkritik och att dementera ett fel som ni bevisligen har begått, då sviktar modet. Att granska och kritisera andra är betydligt behagligare, särskilt om man inte ens bemödar sig om att ta reda på fakta eller sätta sig in i ett ärende. Tyvärr kan jag, och väldigt många med mig, bara konstatera att denna never-ending story fortsätter med periodisk regelbundenhet och att det är samma skribent som gång efter gång är orsak till fadäserna. Jag vet snart inte hur många gånger tidningen, och inte minst du själv, lovat förbättringar, men av dessa ser vi inget. Innebörden i ordet "löfte" tycks vi tolka lika olika som innebörden i ordet "dementi".”

Så trovärdigt agerar vår lokaltidning! Den uppfattning man verkligen har, beklagar man i några mail till en liten krets, medan man undanhåller allmänheten och läsarna denna information. Eller som jag uttryckte det i några frågor till nyhetschefen Anna H Lilliequist, vilka jag för övrigt fortfarande inte fått något svar på:

”Hur hade ni lyft fram i tidningen om någon politiker eller tjänsteman hade sagt det både du och Anita Johansson skriver; dvs "att vi gjorde ett riktigt dåligt jobb"? Är det bara jag som tror att detta hade föranlett en stor rubrik, artikel och med berörd kommunal tjänsteman/politiker på bild?”

Jo, jag vet att tidningen alltid får sista ordet. Jag vet att det är föga värt att hoppas på att tidningen publikt skulle medge det man uttrycker i sina mail till kommunen. Men trots det vägrar jag lägga mig platt! Jag vägrar konsekvent att vara tyst och låta osanningar och lögner stå oemotsagda. Är det något som är min uppgift som politiker, så är det att reagera på det som är orättfärdigt och fel.

Smålänningens agerande är djupt beklagligt och mycket allvarligt. Ytterst kan detta leda till att tjänstemän och politiker väljer tystnaden i stället för öppenhet. Vilken politiker eller tjänsteman vill, genom ett uttalande, riskera att Smålänningen återigen missuppfattar och basunerar ut påståenden som är fullständigt felaktiga – utan att man själv, när felet uppdagats, är beredd att tala om eller beklaga att man gjort fel? Om det blir konsekvensen, har den granskande tidningens feghet bidragit till att ytterligare undergräva det demokratiska system vi borde vara betydligt mer angelägna om att förvalta. Men den slutsatsen blir tidningen och jag förmodligen inte heller överens om.