tisdag 29 mars 2011

Att begära resning i HD förändrar inte gällande domar

– Beskedet från Sydvatten idag att man överväger att begära resning i Högsta Domstolen förändrar på intet sätt rättsläget. Det säger Bengt Germundsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Markaryd i en kommentar. Genom sitt agerande bekräftar Sydvatten att man är fullt medveten om att man, genom en dom i Miljööverdomstolen, saknar tillstånd att leda bort omfattande mängder inläckande grundvatten. Ändå tvekar man inte att uppsåtligen bryta mot denna dom vilket i högsta grad är anmärkningsvärt. .

Sydvatten meddelade sitt besked idag i samband med att Bolmentunneln åter togs i drift. Enligt Sydvatten finns det ”nya skäl” som miljödomstolen och Miljööverdomstolen inte skulle ha beaktat, varför domstolen skulle ha fattat sina beslut på felaktiga grunder. – Resonemanget är inte nytt för oss i alla fall, säger Bengt Germundsson. Vi menar att miljödomstolen i sina domskäl redan prövat de sakskäl Sydvatten nu för fram som om de vore nya och hittills inte kända. .

Vidare ifrågasätter Sydvatten kommunernas agerande. Bengt Germundsson anser det självklart att Sydvatten, precis som alla andra, ska ha tillstånd för sin verksamhet. Markaryds kommun önskar en så bra tillståndsprövning som möjligt och att denna, också för Sydvattens del, ska ske enligt gällande lagstiftning och med beaktande av de förhållanden som framgår av Miljööverdomstolens dom.


– Även om Sydvatten nu överväger att begära resning, förändrar det på intet sätt det rådande rättsläget i sak, säger Bengt Germundsson. Intill dess en ny dom har meddelats gäller de nuvarande lagakraft-vunna domarna även för Sydvatten AB. Och eftersom Sydvatten idag återigen öppnade Bolmentunneln blir det svårt att neka till att man uppsåtligen och aktivt leder bort inläckande grundvatten utan tillstånd, något som redan idag är föremål för en åtalsprövning hos miljöåklagaren.


– Frågan blir därmed betydligt allvarligare. Nu handlar det även om rättssäkerhet och myndigheternas objektivitet och vilket lagligt stöd myndigheterna anser det finns för att Sydvatten, till skillnad från alla andra företag, privatpersoner och kommuner, själv kan ta sig rätten att med uppsåt sätta sig över lagakraft-vunna domar.


torsdag 24 mars 2011

Länsstyrelsen och Sydvatten måste följa domar från högsta instans

Ärende nr 531- 200-11 angående Sydvatten AB:s idrifttagande av Bolmentunneln
Nedan följer i sin helhet kommunens yttrande, som idag gått in till Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Sydvatten AB intar sin vana trogen attityden av förfördelad part och uppger sig inte kunna förstå varför kommunen inte kan låta dem få ta i bruk en omfattande tillståndspliktig vattenverksamhet innan man erhållit tillstånd eller som i detta fall innan man ens hunnit samråda i frågan.

Sydvatten AB har som tidigare nämnts och i enlighet med vad som framgår av lagakraft-ägande dom inte tillstånd att bortleda något grundvatten till Bolmentunneln. Detta förhållande är naturligtvis något som ett bolag som Sydvatten AB inom ramen för sin egenkontroll skulle ha uppmärksammat långt tidigare. Det är således inte kommunens fel att Sydvatten AB inte har erforderliga tillstånd för sin verksamhet.

I domen slås vidare fast att undantagsregeln i 11 kap 12 § MB inte är tillämplig. Sydvatten AB kan således inte fortsätta bortleda grundvatten med stöd av denna bestämmelse. Finns det då några andra möjligheter att få ”rätt” att bortleda grundvatten innan man erhållit sitt tillstånd? Svaret på denna fråga är enligt kommunens förmenande nej. Länsstyrelsen kan inte genom föreläggande medge Sydvatten AB rätt att under viss tid bortleda viss mängd grundvatten. Skälet härför är att länsstyrelsen då skulle bryter mot instansordningen genom att direkt eller indirekt ge tillstånd till bortledande av grundvatten, något som endast tillkommer miljödomstolen.

Av det ovansagda följer att Sydvatten AB, liksom alla andra som bedriver denna typ av vattenverksamhet, måste ha tillstånd från miljödomstol innan man får börja bortleda grundvatten. De rättsfall som Sydvatten AB åberopat till stöd för att länsstyrelsen skulle kunna utforma ett föreläggande som medger grundvattenbortledning under tiden fram till dess tillstånd erhållits från miljödomstol, avser i samtliga fall tillståndsprövningar enligt 9 kap MB och har således ingen bäring på aktuell situation. Att så är fallet framgår med önskvärd tydlighet av ett flertal avgöranden från miljödomstolarna. Kommunen kan som exempel göra länsstyrelsen uppmärksam på Växjö tingsrätt, miljödomstolens, dom av den 16 februari 2011 i mål nr M 2595-10 ävensom miljödomstolen och miljööverdomstolens bedömningar i det s k Listarumsärendet, vilket rörde en i Simrishamn kommun belägen kommunal vattentäkt. Av dessa avgöranden framgår att enda möjligheten för länsstyrelsen att hantera ärendet är att förbjuda Sydvatten AB att bortleda grundvatten till dess tillståndsprövning skett och tillstånd lämnats till grundvattenbortledning.

I sitt yttrande påstår Sydvatten AB ”att det underlag som erfordras för prövningen redan inhämtats”. Om detta är med sanningen överensstämmande, ställer sig kommunen frågande till varför inte detta material bifogas till yttrandet. Detta är särskilt märkligt med tanke på att kommunerna i sitt tidigare yttrande i februari 2011, efterlyst bl a utredningar rörande var utefter tunneln och i vilken omfattning grundvatteninläckaget sker. Länsstyrelsen kan inte heller vara omedveten om att kommunen liksom övriga kommuner utmed tunnelsträckningen redan i samband med utpekandet av Bolmentunneln som riksintresse efterfrågat en sådan utredning.

Sydvatten AB uppger vidare i sitt yttrande att man kommer att ”söka tillstånd för den grundvattenbortledning som inläckaget medför”. Kommunen tolkar detta som att Sydvatten AB fortfarande inte vet omfattningen av inläckaget, ävensom och att man inte heller utrett olika alternativ såsom injektering eller liknande skyddsåtgärder utefter tunnellinjen för att minimera inläckaget av grundvatten. Ett idrifttagande av Bolmentunneln innan tillståndsfrågan avgjorts kommer att försvåra möjligheten att utföra denna typ av utredningar. Utredningar som kommunen och troligtvis även miljödomstolen kommer efterfråga vid den kommande tillståndsprövningen.

Sydvatten AB anför i sitt yttrande att ”det är oklart vad kommunen vill uppnå med sin begäran”. Svaret är enkelt. Kommunerna önskar en så bra tillståndsprövning som möjligt och att denna skall ske enligt gällande lagstiftning och med beaktande av omfattningen av den grundvattenbortledning som sker i dag. Detta innebär bl a att grundvattenförhållandena i och kring tunneln utreds på ett korrekt och professionellt sätt, att alternativ utreds och volymer fastställs. Dessa utredningar och eventuella krav på kompletteringar från sakägare och domstol kan inte ske om tunneln är i drift.

Avslutningsvis är det också så, även om Länsstyrelsen i Kronobergs län och Sydvatten AB tycker sig stå över detta, att ett fortsatt bortledande strider mot gällande lagstiftning och tidigare meddelade domar. Såvitt kommunerna blivit informerade om så har ju också Länsstyrelsen i Kronobergs län lämnat in en polisanmälan mot Sydvatten AB rörande den nu aktuella grundvattenbortledningen. Bara dessa skäl torde vara tillräckliga för att förbjuda Sydvatten AB att fortsätta bortleda grundvatten till Bolmentunneln till dess tillstånd erhållits. Som alla berörda vet har ju också Sydvatten AB under mer än två år lyckats förse anslutna Skånekommuner med vatten utan att Bolmentunneln varit i drift, varför detta skäl att medge fortsatt bortledande väger tunt.

onsdag 23 mars 2011

Markaryd har lägst sjukfrånvaro i länet

Markaryds kommun uppvisar lägst sjukfrånvaro bland sin personal av alla kommuner i Kronobergs län. I bokslutet för år 2010 redovisas en total sjukfrånvaro bland kommunens anställda på 4,1%, vilket är lägst i länet. Det är en mycket bra siffra som placerar Markaryds kommun bland de 20-25 kommuner i landet som har lägst sjukfrånvaro. Sedan 2006 har den totala sjukfrånvaron i Markaryd halverats.

Sjukfrånvaron för samtliga kommuner i landet ligger i medeltal på 5,2%, med en spridning mellan 3,3% till 7,6%. Siffrorna för länets kommuner är följande: Markaryd (4,1%), Växjö (4,3%), Älmhult (4,5%), Ljungby (4,6%), Alvesta (4,8%), Tingsryd (4,9%), Uppvidinge (5,5%) och Lessebo (7,4%).

Personalen är den viktigaste resursen inom våra kommunala verksamheter och för de tjänster vi ansvarar för. Inte minst med tanke på att personalkostnaderna motsvarar hela 66% av kommunens alla driftskostnader.

Den genomsnittliga tjänstgöringsgraden i kommunen uppgår till 90%, vilket är en mycket hög siffra. Sedan 1999 har samtliga anställda inom vård och omsorg rätt till heltidsanställningar, men med möjlighet att välja lägre tjänstgöringsgrad och rätt att även välja förändrad tjänstgöringsgrad över tid när den anställde så önskar. En genomgång visar också att i stort sett all personal har den tjänstgöringsgrad man önskar.

Det är i stort sett enbart bland utbildnings- och kulturnämndens anställda som vi inte lyckats fullt ut. Vår ambition som arbetsgivare är dock att tillgodose de anställdas önskemål om önskad tjänstgöringsgrad i så stor utsträckning som möjligt.

Hela pensionsskulden täckt för Markaryds kommun

I samband med bokslutet för år 2010 kan Markaryds kommun, för första gången någonsin, redovisa att avsättningarna för kommunens framtida pensionskostnader överstiger den upparbetade pensionsskulden. Det innebär att kommunens pensionsskuld nu är täckt till 100%, något som är unikt för Sveriges kommuner och landsting och något som ytterligare stärker bedömningen att Markaryds kommun är en ekonomiskt, mycket välskött kommun.

Vid årsskiftet uppgick kommunens samlade pensionsskuld inklusive löneskatt till 246,5 miljoner kr. Samtidigt utgör marknadsvärdet på de finansiella pensionstillgångarna 258,2 miljoner kr. Värdet på pensionstillgångarna ökade under 2010 med 21,7 miljoner kr (9,2%) och var vid årsskiftet placerat med 35% i aktier och 65% i räntebärande papper.

Att vi nu har full täckning för vår pensionsskuld innebär att vi framöver kommer att kunna lyfta av pensionskostnader från våra verksamheter, kostnader som idag belastar nämnderna i sina respektive nämndsbudgetar. Detta kommer att vara mycket positivt för våra verksamheter.

Vid årsskiftet 1997/98 sålde Markaryds kommun sin energiverksamhet, vilket inbringade 138,5 miljoner kr. Den totala köpeskillingen avsattes för att täcka kommunens pensionsskuld. Det är dessa medel som förvaltats och ökat i värde.

Vår strategi under alla år har varit att förvalta de avsatta pengarna på ett säkert sätt och vi har också varit mycket tydliga med att inte använda de här pengarna för den löpande verksamheten. Detta har varit en klok politik som idag ger Markaryds kommun en mycket god ekonomisk stabilitet inför framtiden.

torsdag 17 mars 2011

Rätt tänkt om industrins betydelse

I dagens ledare i Smålandsposten reflekterar Martin Tunström bland annat över risken att tappa bort industridimensionen i tillväxtdiskussionerna. Det är helt rätt tänkt! Den som försöker avgränsa enskilda platser eller kommuner och utpeka dessa som tillväxtmotorer som stora delar av landet i övrigt ska förlita sig på är ute på fel väg.
.
Alldeles för många sätter likhetstecken mellan ekonomisk tillväxt och hög inkomst per invånare hos den bofasta befolkningen i kommunen. Att produktionen av varor och tjänster kan vara hög i en kommun även om inkomsten per invånare är låg ignoreras ofta helt.
.
I Kronobergs län är bruttoregionalprodukten (BRP) både per invånare och per sysselsatt högst i Älmhult, följt av Markaryd. Växjö, som av många anses som länets tillväxtkommun, kommer först på en tredje plats. Skälet till detta är stor inpendling och ett högt förädlingsvärde hos de privata företag som finns i de förstnämnda kommunerna och en stor tjänstesektor i residensstaden.
.
Motsvarande förhållande kan man se i riket. De tre kommuner i landet som har högst BRP/sysselsatt är Jokkmokk, Kiruna och Gällivare. Stockholm kommer först på en fjärde plats. Förklaringen heter kraftproduktion och gruvor, basindustrier som skapar ett högt förädlingsvärde och därmed genererar en hög tillväxt.
.
De regioner som ofta benämns som ”dynamiska” präglas å sin sida av många offentliga arbetsplatser och en stor tjänstesektor, vilken oftast är skattefinansierad genom beskattning av de vinster som skapats inom tillverkningsindustrin.
.
Det ena utesluter inte det andra, utan båda benen behövs och är nödvändiga. Det viktiga är, precis som Martin Tunström påpekar, att man inte tappar bort industridimensionen så att man missar eller nedvärderar basindustrins stora betydelse för tillväxten i sin helhet. Sverige, och inte minst Kronobergs län, kommer för lång tid framöver att vara beroende av tillverkningsindustrin för den fortsatta tillväxten.
.
Alltför många trendnissar har alltför länge fått stå oemotsagda i de här frågorna. Det är hög tid att ta debatten med alla dem som tror att landets välstånd vilar på att vi ska leva på att klia varandra på ryggen. Verkligheten är faktiskt lite annorlunda än den man ser genom fönstret på café latte-baren.

måndag 7 mars 2011

Vårdnadsbidraget populärast i Markaryd!

Två kommuner i Kronobergs län, Markaryd och Tingsryd, toppar rikslistan över utbetalade vårdnadsbidrag för barn mellan ett och tre år under perioden 1 juli 2009 - 30 juni 2010. Det visar nya siffror som Statistiska Centralbyrån presenterat för regeringen. I Tingsryd betalades vårdnadsbidrag under perioden ut för 17,2 procent av barnen och i Markaryd för 15,4% av barnen.

I en ny rapport redovisar SCB betydligt färskare statistik än vad DN gjorde ett stort nummer av för två månader sedan. Man kan, inte helt oväntat, konstatera att fler föräldrar ansökte om vårdnadsbidrag under första halvåret 2010 än under 2009. Detta trots att övriga partier i regeringen konsekvent gjort sitt bästa både för att hålla ersättningsnivån så låg som möjligt och göra regelverket så begränsande och krångligt för de föräldrar som vill använda sig av vårdnadsbidraget.

Rapporten visar att vårdnadsbidraget är en, bland flera, angelägna reformer inom det familjepolitiska området. Framför allt behövs olika alternativ så att föräldrarna själv ska kunna få välja den omsorg som man anser vara bäst för sina barn. Samtidigt måste dessa alternativ vara så likvärdiga och rättvisa som möjligt. Politikerna ska inte styra och ställa genom att omgärda det ena alternativet med sämre villkor än det andra.

Som kristdemokrat i Markaryds kommun känner jag mig stolt över att ha varit med om att lämna över beslutanderätten till föräldrarna själva. Det finns en klar och tydlig ideologisk skiljelinje mellan de två största partierna i Markaryd. Medan Kristdemokraterna står för självbestämmande och valfrihet för föräldrarna mellan de olika alternativen, gör Socialdemokraterna allt man kan för att beröva föräldrarna makten. SCB:s rapport visar ganska tydligt vad föräldrarna i Markaryd anser. Och varför valresultatet i kommunen blev som det blev.
.